SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad"

Rolf Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

2 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling, service och rådgivning för att stödja sina medlemmar SKL värnar lokalt och regionalt självstyre

regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling, service

3 Våra medlemmar Alla 290 kommuner. Alla 20 landsting, inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

4 Service och rådgivning Verksamhetsutveckling Intressebevakning Information i aktuella frågor Nätverk Bevaka utredningar och lagstiftning Juridisk rådgivning Mötesplatser Politiska uppvaktningar Cirkulär Konferenser Debattartiklar Kurser Skrifter M.m.

lagstiftning Juridisk rådgivning Mötesplatser Politiska

6 Sverige måste klimatanpassa Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60: Det behövs mellan 100 och 300 miljoner kr per år till förebyggande åtgärder under de närmaste 10 åren.

7 Minskande stöd till kommunernas förebyggande arbete Anslag till kommunerna, milj kr

8 1. Vilken myndighet vägleder kommunerna om klimatanpassning? Boverket? SMHI? Naturvårdsverket? SGI? SGU? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Länsstyrelserna? Vem samordnar underlag till kommunerna?

9 2. Vi behöver arbeta förebyggande, skapa ett klimatanpassningsanslag Inrätta ett klimatanpassningsanslag: Minska sårbarheten för extrema väderhändelser, förebygg översvämningar, ras och skred Kostnaderna hamnar hos kommunerna och medborgarna/fastighetsägarna De anslag som kan sökas från MSB är mindre nu än före 2007 Det är kostnadseffektivt att förebygga

översvämningar, ras och skred Kostnaderna hamnar hos kommunerna och

10 3. Kommunerna behöver samordnat planeringsunderlag för klimatanpassning Länsstyrelserna behöver bli ännu bättre på att samordna kunskap och prioritera det förberedande arbetet som är mest akut. Länsstyrelserna måste också ha ett likvärdigt uppdrag idag ser vi stora skillnader i deras stöd! Många risker är regionala och kan inte åtgärdas av enskilda kommuner, tex Vänern och Mälaren.

akut. Länsstyrelserna måste också ha ett likvärdigt uppdrag idag ser vi stora skillnader i

11 Klimatanpassning en politiskt prioriterad fråga för SKL Politiskt prioriterad fråga på SKL 2011 och 2013 Särskild politikergrupp 2013 Hemställan 2014 om - Finansiering och ansvar för genomförande av förebyggande åtgärder i befintliga miljöer - Samordning mellan myndigheter - Juridik som inte hindrar - Mandat vid avvägningar - Sammantaget långsiktig färdplan behövs.

genomförande av förebyggande åtgärder i befintliga miljöer - Samordning mellan myndigheter

12 Sedan då? Miljödepartementet svarat: - Hittills fokuserat på kunskapsuppbyggnad, sektorsintegrering och lokalt och regionalt klimatanpassningsarbete. - Hittills åtgärder för 100 milj kr för kunskapsunderlag och verktyg. Bl.a. nämns flygscanning, kartläggning av ras- och skredrisker vid Göta Älv. - SMHI:s kunskapscentrum och länsstyrelsernas samordning. - Klimatanpassning en viktig samhällsfråga alla aktörer måste ta ansvar. Den som har nytta av en åtgärd ska ta den största kostnaden. - PBL viktigt. - Framöver: kontrollstationsuppdraget föreslår åtgärder.

- Hittills åtgärder för 100 milj kr för kunskapsunderlag och verktyg. Bl.a. nämns flygscanning, kartläggning av ras- och skredrisker vid Göta Älv.

13 Ur regeringsförklaringen Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Förändringar av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väderhändelser. Det kräver både klimatanpassning och stärkt krishanteringsförmåga.

14 I budgetförslaget Utgiftsområde 20 (Allmän miljö- och naturvård) permanentning av anslag 1.10 Klimatanpassning på 50 MKR per år: innebär det att anslaget är 165 MKR MKR - därefter 50 MKR om inget nytt beslut tas. Anslaget får användas för utgifter för klimatanpassning såsom förebyggande och kunskapshöjande insatser samt utredningar för att förebygga och begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som insatserna medför. Troligen mest till SMHI m.fl.

tas. Anslaget får användas för utgifter för klimatanpassning såsom förebyggande och kunskapshöjande insatser samt utredningar för att

15 Forts. Utgiftsområde 6 (Försvar och samhällets krisberedskap) anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, anslag 2.2, ökas tillfälligt till 150 MKR. Får finansiera ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Anslaget får även användas för finansiering av vissa åtgärder för att stärka samhällets förmåga att bedöma och hantera översvämningsrisker. Tydligare adresserat till kommunerna.

naturolyckor, anslag 2.2, ökas tillfälligt till 150 MKR.

16 Mer konkreta förslag... Regeringen avser att ta initiativ till att ansvaret för klimatanpassningsinsatser förtydligas och att lagstiftning med betydelse för klimatanpassningsområdet och ansvarsfördelningen inom den offentliga sektorn och mellan denna och privata aktörer ses över. Tillgången till klimatinformation och annat kunskaps- och planeringsstöd till länsstyrelser, kommuner och landsting ska förbättras genom de förstärkningar av anslagen för detta som regeringen nu genomför.

betydelse för klimatanpassningsområdet och ansvarsfördelningen inom den offentliga sektorn och mellan denna och privata

17 Vad gör SKL? Bevakar budget Kontrollstation 2015 Miljömålsberedningen Nationell Plattform Nätverk ej insomnat Konferens 3 december Det viktigaste kommunperspektivet, den konkreta tillämpningen!

18 Mejla mig!

Relevanta dokument

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben