Klimatet så klart! Emilie Gullberg

Transkript

1 Klimatet så klart! Emilie Gullberg

2 Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges största arbetsgivarorganisation. Inte en myndighet.

3 Politisk organisation Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation Sjukvårdsdelegation Beredningar Demokratifrågor Digitalisering Internationella frågor Kultur och fritid Primärvård och äldreomsorg Samhällsbyggnad Socialpolitik och individomsorg Tillväxt och regional utveckling Utbildningsfrågor Programberedningar Klimat Barn och ungas hälsa Styrning av offentligt finansierad verksamhet

4 Vad gör SKL? Intressebevakning Omvärldsbevakning och analys Remissinstans vid förslag på lagändringar Opinionsbildning och allianser Kontakter med departement och myndigheter Verksamhetsutveckling Seminarier Konferenser Skrifter Service och rådgivning Rådgivning till kommunerna Nätverk för diskussion Juristhjälp vid svåra lagtolkningar och rättsfall

5 Klimatanpassning på SKL SKL:s programberedning för klimat Medverkar i statlig utredning ( ) Konferens 12 juni Nätverk Skrifter Inspirationsfilmer

6 Kommunerna påverkas Samhällsplanering, trafikplanering, vatten och avlopp, omsorg, vård och hälsa allt påverkas av klimatet. Stora skillnader mellan olika landsdelar. Kommuner och landsting är både verksamhetsutövare, fastighetsägare, tillsynsmyndighet och mycket annat. Megatrender globalisering, ITutveckling, åldrande befolkning, migration. Bostadsbyggande behov av förtätning.

7 Statlig finansiering Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) Det behövs mellan 100 och 300 miljoner kr per år till förebyggande åtgärder under de närmaste 10 åren.

8 Anslag till kommunerna vs. behovet Behov

9 SKLs programberedning för klimat Partipolitisk sammansatt, elva politiker från hela landet Start hösten 2015 Slutrapport beslutad i SKL:s styrelse maj 2017

10 Beredningens syfte och uppdrag Stärka medlemmarnas beredskap att möta framtida utmaningar att hantera situationer som kan uppstå klimatanpassa minska klimatpåverkan energieffektivisera

11 Utmaningar Vilka klimatscenararier ska vi planera efter? Vilka havsnivåer ska vi ta höjd för? När ska vi göra åtgärder? Ansvaret för frågorna är oklart risk att frågor hamnar mellan stolarna. Planeringsunderlaget fortfarande av varierande kvalitet. Och dyrt! Länsstyrelsernas handlingsplaner inte alltid tiptop. Samordning mellan myndigheter 30 st ok? Dricksvatten behöver lyftas.

12 Klimatberedningens nyckelfrågor Ansvarsfördelning mellan stat, kommuner och andra aktörer Finansiering av åtgärder Anpassa lagstiftningen för effektiv klimatanpassning Färdplan för nationellt klimatanpassningsarbete

13 Det här behöver vi göra Kommuner, landsting och regioner: integrera klimatanpassningsfrågorna i ett ledningsperspektiv ta höjd för kända förändringar så att inga ny problem byggs in Informera allmänheten, fastighetsägarna med flera Staten: klargöra ansvarsfrågan i befintlig miljö Se över VA-lagstiftningens tillämpning och utveckling fastställa en övergripande struktur för ansvarsfördelning mellan respektive departement fastställa en struktur för ansvarsfördelning mellan kommuner, fastighetsägare, försäkringsbolag och andra eventuella intressenter utveckla kostnadsfritt stöd till kommunerna genom bättre planeringsunderlag och en nationell metod för bedömning av klimatrisker utreda klimatcertifiering av fastigheter

14 Klimatberedningen om finansiering Kommuner, landsting och regioner behöver: bli bättre på att dokumentera kostnader för klimatanpassning och de skador som uppstår uppmärksamma klimatanpassningsaspekterna tidigt vid långsiktiga investeringar Staten behöver: bistå kommuner, landsting och regioner i att ta fram underlag för att analysera och beräkna samhällskostnader för att inte agera bidra med väsentligt ökade resurser för klimatanpassningsåtgärder i befintlig miljö

15 Klimatberedningen om lagstiftning Staten behöver: införa krav på åtgärder för klimatanpassning, utanför den planerade bebyggelsens geografiska avgränsning, vid planläggning klargöra att VA- taxan kan användas för att finansiera specifika klimatanpassningsåtgärder

16 Det fortsatta arbetet inom klimatanpassning Andra aktörers ansvar för klimatanpassning Regeringen har deklarerat att en klimatstrategi ska tas fram kan SKL släppa frågan?

17 Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Dir. 2015:115 Eva Eriksson utredare SKL medverkat som expert samt med kommunal referensgrupp

18 SKL:s enkät om klimatanpassning hösten 2016 skickad till alla kommuner ca 79 % svarsfrekvens

19 Vid nybyggnation - arbetar ni i er fysiska planering för att anpassa samhället till ett förändrat klimat? Ja, i hög utsträckning 35% Ja, i viss utsträckning 63% Inte alls 1% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

20 Har ni i er kommun fattat något principbeslut (t.ex. riktlinjer) för att planlägga mark med hänsyn till risker? Ja 37% Nej 37% Arbete pågår 20% Vet ej 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

21 Har ni i er kommun fattat något principbeslut (t.ex. riktlinjer) för att ge bygglov med hänsyn till risker? Ja 38% Nej 37% Arbete pågår 15% Vet ej 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

22 Tack! Kontakta mig gärna! och kolla in och skrifter finns på