Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
|
|
- Britta Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning
2 I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
3
4 till högteknologisk, tillämpad forskning
5 SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. Tar fram beslutsunderlag som bidrar till god samhällsplanering, till minskad sårbarhet i samhället och till att miljökvalitetsmålen nås. Utför professionell service och applicerad forskning Ca 600 anställda Finns i Norrköping, Göteborg, Stockholm, Malmö, Sundsvall 5
6 Klimatanpassning Klimatet förändras Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. Sveriges årsmedeltemperatur 6
7 Konsekvenserna av klimatförändringar Berör hela samhället Innebär utmaningar och möjligheter Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av konsekvenser i omvärlden Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.
8 Klimatanpassning Teknisk infrastruktur Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet. Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under lång tid. Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid infrastruktursatsningar. 8
9 Ånn, juli 2006
10 Gamla Stans tunnelbanestation, december 2000 Foto: Miljöförvaltningen
11 önköping, 2013 Klimatanpassning Foto: Jönköpingsposten 11
12 Karta från Chalmers
13 Klimatanpassning Fysisk planering och bebyggelse Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli större problem med översvämningar. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för kusterosion. Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och kylning ändras. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden. 13
14 Hallsberg, september 2015 Foto: Göteborgsposten
15 Skanör, januari 2007
16 Klimatanpassning 16
17 Kalmar Färjestaden Västerås Västervik
18 Klimatanpassning Energiförsörjning Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas. Biobränsleproduktion oklart om påverkan. Vindkraftsproduktionen vindförändring oklar. Kärnkraftsproduktion ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen. Behovsbilden förändras ökat kylbehov sommartid, minskat uppvärmningsbehov vintertid. 18
19 Trängslet, Österdalälven
20 Klimatanpassning Vatten och avlopp Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre vattentillgång i de sydöstra delarna Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfall och översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i vattentäkterna. De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att de mikrobiologiska riskerna ökar. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras. 20
21 Klimatanpassning 21
22 Klimatanpassning Kulturarv Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkivoch föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse, fornlämningar och föremål. Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker. 22
23 Klimatanpassning Jord- och skogsbruk Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få betydande konsekvenser för dessa branscher. En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens bärighet för maskiner. I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för skogsbrand. En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark. 23
24 Klimatanpassning Skogsbruk Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar. Tillväxten ökar med längre säsong. Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt. Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas. Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor. Stormfällningarna kan bli värre. Risken för skogsbränder och vårfrost ökar. Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar. 24
25 Västmanland, juli/augusti hektar brann En person dog 1000 personer evakuerade Värden för hundratals miljoner gick upp i rök Kostnader för skador och räddningstjänst minst 1 miljard kr. Källa:
26 Klimatanpassning Vård och hälsa Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk. För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns förhöjd risk för etablering och spridning. Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid sommarhetta eller långvariga strömavbrott. Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder. Allergiker påverkas av förändrade säsonger. Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka. Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat och djur. Åldrande befolkning känsligare och mer vårdbehov. 26
27 Europa, 2003 Källa:
28 Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod. Krympande kalfjällsarealer. Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller försvinner. Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt. 28
29 Klimatanpassning Ras, skred och slamströmmar Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar över hela landet i områden där: Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar skjuvspänningen i bergssprickor ) Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning) Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar släntformen) Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred blir mindre) För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred, vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader. 29
30 Göteborgsposten
31 Klimatanpassning Förorenad mark Rörligheten hos föroreningarna ökar. Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med: översvämning. ras, skred eller slamströmmar. Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de ökade riskerna. Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder. Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och stabilitetsförbättrande åtgärder. 31
32 Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot negativa effekter är viktig för samhället. Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer. 32
33 Klimatanpassning Samhällets ansvar för klimatanpassning Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra. Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI. På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. 33
34 Klimatanpassning Kommunernas ansvar Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden. Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet. I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen. 34
35 Klimatanpassning Lagar och regler Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser. Några av de viktigaste är: Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) Miljöbalken (SFS 1998:808) Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544) Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 35
36 Klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. En nod för kunskap om klimatanpassning. Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. Driver klimatanpassningsportalen, i samverkan med 17 andra myndigheter. klimatanpassning@smhi.se 36
37 Regeringsuppdrag 2016 uppföljning och rapportering av arbetet med klimatanpassning SMHI ska senast den 20 december 2016 redovisa ett förslag på hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen ska bland annat ge svar på effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problem och behov och kunna användas för rapportering till EU och internationella organisationer. SMHI ska också lämna underlag för redovisning av det nationella arbetet med klimatanpassning inför europeiska kommissionens uppföljning 2017.
38 På gång 2016 Kartläggning av den klimatrelaterade problematiken kring Sveriges stora sjöar Bortom 2100 scenarier med längre tidshorisont Planeringsunderlag avseende framtida havsnivåer för Sveriges kuststräcka Metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd Utbetalning av medel till handlingsplaner och verktyg
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merKlimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merRapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merVarmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?
Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva
Läs merFördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merNaturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda
Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda Barbro Näslund-Landenmark expert naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merHandlings- och tidsplan för programberedningen för klimat
Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs meröverlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen
HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson
Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län Katarina Fredriksson Jämtlands län en introduktion 8 kommuner 12 % av Sveriges yta. Landarealen omfattar drygt 50 000 km 2. 126 000 invånare,1,4 procent
Läs merVägledning om fysisk planering av förorenade områden
Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Henrik Svensson Länsstyrelsen i Jönköpings län Elisabeth Omsäter Länsstyrelsen Östergötland Förorenade områden i fysisk planering Renare Marks vårmöte
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merHoten mot dricksvattnet
Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merRapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg
1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
Läs merVem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
Yttrande 1(6) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Karin Gustavsson Klimatanpassningssamordnare, krisberedskapshandläggare 103 33 Stockholm Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merRas och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar
Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Vad är försäkring? Försäkring avlastar de ekonomiska konsekvenserna av en skadehändelse Minskar
Läs merBEHOVSBEDÖMNING (med checklista)
Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen
Läs mer2014:xx Anpassning till ett förändrat klimat Blekinges regionala handlingsplan Rapport, år och nr: 2014/n Rapportnamn: Utgåva: Remiss Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr: 420-2989-13
Läs merTill statsrådet och chefen för Miljödepartementet
Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Genom regeringsbeslut den 30 juni 2005 gavs en särskild utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar
Läs merSociala perspektiv i Översiktsplanen
Vad är sociala frågor? Hur kan de tas om hand i en ÖP? Hur kan man uttrycka det i ÖP? Vad saknas i ÖP? MKB Hjälp! Sociala perspektiv i Översiktsplanen Hur kan man närma sig sociala frågor i översiktsplaneringen?
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merinformationsmöte NATUR
Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merÄrende 17. Remiss - Regionala handlingsplanen för klimatanpassning
Ärende 17 Remiss - Regionala handlingsplanen för klimatanpassning Tjänsteskrivelse 2015-03-04 KS 2014.0109 Handläggare: Hans Bergh-Nilsson Kommunstyrelsen Regional handlingsplan för klimatanpassning i
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/10 2016-04-12 BTN16/17 Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Behovsbedömningen ska utgöra underlag
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merKlimatstrategi Antagen av KF 2011-09-13 Uppföljning av handlingsplanen för klimatanpassning status 2014-08-20
Klimatstrategi Antagen av KF 2011-09-13 Uppföljning av handlingsplanen för klimatanpassning status 2014-08-20 Sida 1 (11) Klimatstrategi anpassningsåtgärder kontaktpersoner för uppföljning av handlingsplanen
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merRegional handlingsplan för klimatanpassning i Örebro län
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Regional handlingsplan för klimatanpassning i Örebro län Information Titel: Utgivare: Regional handlingsplan för klimatanpassning i Örebro län Länsstyrelsen
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merReferensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Läs merTILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING
Gullspångs kommun Kommunstyrelsen Ändring av detaljplaner för del av STORÖN 1:2 m.fl. samt STORÖN 1:27 m.fl. F.d. personalbostäder på Storön 1:50 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Upprättad i februari 2009,
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merYttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Klimatanpassningsplan Hur påverkas kommunens verksamheter av klimatförändringarna? Sårbarheter?
Läs merFörorenad mark i PBL. 5 feb 2010
Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om
Läs merUnder mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Läs merKLIMATEFFEKTER I FÖRHÅLLANDE TILL NATUR OCH KULTURMILJÖER UTMED VÄSTRA HANÖBUKTEN
KLIMATEFFEKTER I FÖRHÅLLANDE TILL NATUR OCH KULTURMILJÖER UTMED VÄSTRA HANÖBUKTEN ~ 1 ~ Rapporten är framtagen i april 2015. Författare: Agneta Green, miljö och hälsoskyddskontoret Foto: Agneta Green Rapporten
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merKlimatanpassningsplan för Lerums kommun
2015-10-06 Rev 2015-12-18 Sektor samhällsbyggnad Rapporten sammanställd av Ullacarin Lundgren Omslagsbild: Säveån, nedströms Nyebron, höga vattenstånd, dec 2006 Foto: Ullacarin Lundgren, när inget annat
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl
ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett
Läs merFyra grader förändrar Sörmland
Fyra grader förändrar Sörmland För femtusen år sedan växte vindruvor, murgröna och bokskog på de sörmländska markerna. De första bönderna vid Vrå utanför Katrineholm odlade korn, vete och hirs i ett behagligt
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merSÖDRA STADEN med omgivande kulturlandskap
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN SÖDRA STADEN med omgivande kulturlandskap SÄRSKILT UTLÅTANDE 2014-12-10 Kalmar kommun SÄRSKILT UTLÅTANDE utställningens genomförande Den fördjupade översiktsplanen för Södra staden
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs mer8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Läs merBegäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
Läs merDetaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
Läs merPlan- och beredskapsenheten
Rapport 2011:05 Klimatanpassningsstrategi 2020 Prioriterade sektorer i Dalarnas län Plan- och beredskapsenheten Omslagsbild: Motiv. Foto: Borlänge Energi. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, februari
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merVattenplanering i Plan och bygglagen
Vattenplanering i Plan och bygglagen Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering PBL och vatten - möjligheter 2 kap 5 - allmänna intressen Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merRedovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.
Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merRIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04
OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro
Läs merINLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
Läs merDel av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Läs mer9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Läs merStrategi. Diarienummer 423-1574-2014. Klimatstrategi för Jämtlands län. mål och åtgärder år 2014 2020
Strategi Diarienummer 423-1574-2014 Klimatstrategi för Jämtlands län mål och åtgärder år 2014 2020 Omslagsbilder Foto: Stefan Linnerhag/Fotobyrån.se, Länsstyrelsen Jämtlands län/thomas Jarnehill Utgiven
Läs mer