Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

Transkript

1 Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist

2 Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva hot och risker välkomnar förslagen på åtgärder utredningen ger en bra bas för planering och beslut Kritik främst mot vissa delar av föreslagen organisation, för dålig finansiering, smittasjukdomar och föreslaget forskningsinstitut

3 Remissvar - scenarier och antaganden Ex på kritiska svar (dock bara enstaka sådana) Önskar djupare analys av konsekvenserna av extremväder och samhällets förmåga att hantera dessa. Det saknas förslag på hur sårbarheten ska kunna minskas i skogsnäringen och analys av skogstillståndets utveckling. Önskar större spektra av scenarier för att mer svårhanterliga konsekvenser skulle kunnat belysas, regionalisering av scenarierna behövs. Brister i analys av påverkan på biologisk mångfald, behov av att integrera klimateffekterna i arbetet att bevara den biologiska mångfalden, betydelse för flera av miljömålen är ofullständigt belysta, Problematiken rörande smitta och sjukdomar hos djur har behandlats bristfälligt, samarbete behövs mellan veterinär- och humanmedicin. Saknas analys av hur Sverige påverkas av effekter av globala klimatförändringar.

4 Remissvar - organisationen Länsstyrelsen som samordnare majoritet tillstyrker att länsstyrelserna får en central roll i arbetet med anpassning till ett förändrat klimat, Flera pekar på behov att klargöra länsstyrelsernas roll i förhållande till vattenmyndigheterna och de regionala självstyrelseorganen. Många pekar på vikten av att de föreslagna uppgifterna matchas av resurser och menar att de 30 miljoner koronor som utredningen föreslår inte är tillräckligt. Klimatanpassningsdelegation vid länsstyrelserna Flertalet länsstyrelser avstyrker bildandet av klimatanpassningsdelegationer på länsstyrelserna. Flera instanser ifrågasätter om en delegation utan beslutanderätt, stöd i speciallagstiftning eller operativ roll är ändamålsenlig Statligt ansvar för samordning Flera remissinstanser pekar på behovet av central samordning, olika former föreslås.

5 Remissvar - sektorsmyndigheternas ansvar Räddningsverket positivt till att SMHI, SGI, NV m.fl. ska bistå länsstyrelserna - understryker att fler myndigheter behöver bistå. Krisberedskapsmyndigheten: viktigt att sektorsmyndigheter får ett tydligt ansvar både för extremhändelser och kontinuerliga klimatförändringar. Många: Befintliga expertmyndigheter bör tilldelas resurser för att gratis bistå länsstyrelser och kommuner med klimatkompetens. Myndigheter inom Försvarssektorn pekar på att uppdrag gällande klimatanpassning också bör ges till dem

6 Remissvar-lagändringar Förlängd preskriptionstid (skadeståndsansvar 10 ->20 år) Flertalet positiva, vissa kommuner starkt negativa Sveriges kommun och landstingsförbund avstyrker Likställighetsprincipen (kommuner får ej gynna vissa medborgare) Flera: Bra att kommunerna ges möjlighet att vidta eller finansiera åtgärder för enskilda fastigheter. Flera tveksamma till att reglera detta i PBL Omprövning av vattendomar Flertalet tillstyrker i stort att vattenlagen ses över Svensk Energi och Svenska Kraftnät ser inte behov av att utreda omprövade vattendomar. Översyn dammsäkerhet Flertalet tillstyrker översyn Svenska Kraftnät konstaterar att man redan i regleringsbrevet 2008 fått i uppdrag att göra en översyn

7 Remissvar-Forskning Många är tveksamma eller negativa till ett nytt forskningsinstitut pga att det inte är lämpligt att flytta kompetens från befintliga organisationer att man då rycker forskning ur ämnesmässiga miljöer Några få tillstyrker inrättandet av ett nytt forskningsinstitut för klimatförändringar och anpassning men menar att formerna behöver utredas - i så fall förordas ett nätverksinstitut

8 Nästa steg BP 2009 Infrastrukturproposition sept-08 Forskningsproposition Klimatproposition-dec 08

9 Förstärkta anpassningsåtgärder (BP2009) Sverige behöver liksom andra länder anpassa sig till klimatförändringarna. Regeringen har redan genomfört förändringar för planeringen av bebyggelse Ytterligare åtgärder för anpassningsåtgärder kommer att preciseras i klimatpropositionen. Regeringen föreslår att 584 miljoner kronor anvisas för perioden

10 Konkreta satsningar i BP 2008 Inom M-deps område Mkr SGI-Göta älv karteringar mm Lantmäteriet-höjddatabas Förstärkning länsstyrelserna för samordning Inom Jo-deps område: Skogsstyrelsen Mkr (rådgivning) SVA Mkr (djursjukdomar) SJV Mkr (kunskapsuppbyggnad, utredning) Fiskeriverket 15 Mkr (?)(vetenskapligt underlag) Livsmedelsverket 5+7+7Mkr (samordning dricksvatten) Rennäringen Mkr (hantering markkonflikter) SLU Mkr (analys miljötillstånd) Inom FÖ-deps område: SRV Mkr (förebyggande åtgärder ras o skred)

11 Infrastrukturpropositionen Regeringens bedömning: Medel bör avsättas inom ramen för drift och underhåll för att genomföra infrastrukturåtgärder som föreslagits i klimatoch sårbarhetsutredningen. Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag behöver genomföras. Om åtgärder inte vidtas kan det få mycket allvarliga konsekvenser och störningar i transportsystemet. Åtgärder behövs för att förebygga större erosions- och översvämningsskador samt skred, utbyte av broar och åtgärder vid färjelägen. Kostanden bedöms till 2 3,5 miljarder kronor för att förebygga 50 procent av de skador som förväntas uppstå. Regeringen anser att medel ska avsättas för att förebygga problem som kan förväntas uppstå på grund av klimatförändringarna samt för att kunna åtgärda akuta störningar.

12 Klimatpropositionen Kommer presentera en sammanhållen strategi för anpassningsarbetet Kommer hantera organisationsfrågor Kommer avisera ett antal uppdrag Kommer precisera ansvar för myndigheter