Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Transkript

1 Yttrande Sida 1 av 8 Naturvårdsverket fordjupadutvardering@naturvardsverket.se Ärendenr NV Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Beskrivning av ärendet Naturvårdsverket ska per den 1 september 2015 redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen till regeringen. Föreliggande remiss (del B) hanterar tre syntesrapporter inom fokusområdena Näringslivets miljöarbete, Hållbara städer samt Hållbar konsumtion. tackar för möjligheten att lämna synpunkter på rubricerade rapporter. Nedan redogör vi för våra synpunkter per fokusområde. Yttrande Hållbar konsumtion Rapporten tar inledningsvis ett direkt avstamp i att konstatera ett behov av omställning, vilket vi anser på ett tydligt och bra sätt inpräntar konsumtionsfrågans allvar. Sammantaget anser vi att syntesrapporten är välskriven och till stora delar täcker in olika områden på ett bra sätt. Majoriteten förslag är tydliga, konkreta och motiverade. Över lag anser vi dock att väl mycket fokus alltjämt läggs på ytterligare miljöinformation (mycket ansvar läggs därmed på individuell konsument) i Besöksadress: Nybrogatan 15 / Pumpbacksgatan 19 Fax:

2 Yttrande Sida 2 av 8 stället för att ytterligare analysera underliggande incitamentsstrukturer och målkonflikter för förändrat/önskat konsumentbeteende. I samband med frågor rörande normbildning och långsiktiga beteendeförändringar, bör skolans och utbildningsväsendets roll lyftas ytterligare, inte minst analysmässigt. Länsstyrelsen är sammantaget positiv till de redovisade förslagen på att ta fram nya åtgärder för att få mera riskmedvetna konsumenter. Mer riktad information kan bidra till att positiva trender skapas och/eller förstärks, och där miljövänliga, energieffektiva och giftfria produkter gynnas. Konsumentens aktiva val kan fungera som drivkraft vad gäller att införa giftfria varor och kretslopp. Det är positivt, men vi måste samtidigt komma ihåg att detta upplägg innebär att det fortfarande kommer att finnas många produkter och varor på marknaden som innehåller gifter och som är ogynnsamma för miljön, djur och människor. Vi tror inte att det är möjligt att informera bort alla riskprodukter, utan det finns ett stort behov av parallell reglering/förbud för att komma till rätta med detta. När det gäller miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns en uttalad ambition att man särskilt ska minska barns exponering för farliga kemikalier. De offentliga upphandlingarna har stor möjlighet att påverka utvecklingen i en mer miljövänlig riktning och därigenom långsiktigt bidra till en mer hälsosam miljö för barnen. Det är därför mycket viktigt att upphandlingar är hållbara och att olika styrmedel implementeras fullt ut för att säkerställa att barnens offentliga miljöer blir så giftfria som möjligt. Det är bra med utbildning för att ge barnen mer kunskap, liksom miljömärkning är bra, men detta ger varken barnen eller föräldrarna möjlighet att påverka hur den dagliga miljön utformas. Offentlig (skol)verksamhet bör, som företrädare för barnen, ta ett ännu större ansvar i att välja bort miljöer som innehåller farliga ämnen. I avsnitt 3 redogörs för kartläggning och analys av strukturer, val och beteenden. På s 19 står under första stycket apropå dubbla signaler från regeringar och myndigheter att ( ) Samtidigt som vi uppmanas att konsumera mer för att öka den ekonomiska tillväxten uppmanas vi att minska och förändra vår konsumtion för att inte äventyra ekosystemens fortlevnad. Denna målkonflikt är troligen en av de mer centrala förklaringarna kring svårigheterna att åstadkomma en mer hållbar konsumtion, varför detta resonemang med fördel skulle kunna utvecklas betydligt mer. Önskvärt att ha med inlägg om utbildnings roll för hållbar utveckling, apropå Konsumerar vi som vi vill? och olika förutsättningar som gäller och mer eller mindre påverkar konsumenters beteenden. Under 3.3, Styrning för hållbar konsumtion, konstateras en överskattning mellan vad konsumenter säger att man gör eller vill göra, t.ex. köpa miljömärkta varor, och det faktiska utfallet (s.20-21). Resonemanget skulle

3 Yttrande Sida 3 av 8 kunna dra mer konkreta slutsatser utifrån detta, men rapporten i stort fokuserar jämförelsevis mycket på miljöinformation, dvs mycket ansvar läggs på enskild konsument att göra rätt och informerat val. I detta fall saknar vi en mer utvecklad problematisering kring incitamentsstrukturen och bakomliggande orsaker/förklaringar till utfallet. Avsnitt 4, Aktörer i omställning, redogör på att bra sätt för olika aktörers roll och villkor. Kan man tänka sig att här ha med skola och utbildningsväsende som en aktör? Det blir också en mer naturlig återkoppling till olika utbildningsrelaterade styrmedelsförslag som senare dyker upp, t.ex. under 5.1 Informerade konsumenter och styrmedelsförslag Utvärdera skolans arbete med hållbar utveckling som underlag för fortsatt arbete. Under 4.14 Producenten i omställningen, bör någonstans även lyftas upp målkonflikten mellan å ena sidan ökad hållbarhet hos produkter, å andra sidan producenters önskan att sälja så mycket som möjligt. När det gäller Länsstyrelsernas roll kring konsumtionsfrågor inom miljömålsuppdraget, kan och bör den utökas och förtydligas avseende tydligare uppdrag inklusive mål och indikatorer. Länsstyrelsen Västernorrland ser därför positivt på att man i rapporten lyfter länsstyrelsernas ansvarsroll i miljömålsarbetet och länsstyrelsernas roll gentemot individer i synnerhet (avsnitt 4.1.5). ser därmed även positivt på att behovet av uppföljningsmått diskuteras (avsnitt 6.2) och välkomnar förslagen om utveckling av uppföljningsbara mål. Måhända kan och bör skrivningarna i de berörda avsnitten skärpas ytterligare för att de förslag som därefter presenteras för en samlad strategi på regional och lokal nivå (avsnitt 7.1.2) ska kunna vinna gehör. Länsstyrelsen välkomnar sammanfattningsvis de förslag till konkreta åtgärder som är tänkta att fylla behoven på regional och lokal nivå. På s. 20 hänvisas till data som anger att svenskarna är mest miljömedvetna i Europa (vi saknar för övrigt en referens på detta). Under Nationell upplysningstjänst för konsumenter konstateras ånyo att kunskaper inte per automatik leder till önskade beteendeförändringar. Hjälper ännu mer miljöinformation blir då den retoriska frågan. Under Utbildning av unga konsumenter tas utbildningssystemets roll med, men detta kan med fördel finnas med även inledningsvis, dvs. vi upplever ett glapp mellan kartläggning/analys initialt och åtgärds/styrmedelsförslagen. Under Ökad produktlivslängd genom reparation och underhåll saknar vi resonemang om den ekonomiska strukturens roll, dvs. där mål om ständig tillväxt förutsätter ökande konsumtion. Detta blir en målkonflikt sett till resonemang om ökad produktlivslängd (underförstått sälja färre men bättre

4 Yttrande Sida 4 av 8 produkter). Jmfr kommentar gällande 4.14 ovan, samt tidigare text på s.19 om dubbla signaler från regeringar och myndigheter. Det är bra att man tar upp de positiva effekterna av köttproduktion och av att välja KRAV-märkt. Viktigt också att en eventuell köttskatt inte försvårar arbetet med att nå miljömålet Ett rikt växt och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap, dvs. viktigt att hantera målkonflikter som kan uppstå. Det är positivt att man tar upp att digitalisering utan miljöstyrning riskerar att leda till ökad konsumtion men man kanske uttrycker sig något milt. Vi saknar ett resonemang kring digitalisering och risk för ökad konsumtion av exempelvis elektronikvaror. Avslutningsvis saknar vi referenser för följande: På s.46 längst upp nämns att dieselbilar släpper ut något mer kväveoxider och partiklar men ingen referens finns. På s.64, andra stycket, nämns en studie av WHO utan vidare referens. Näringslivets miljöarbete Syftet med rapporten är att beskriva det breda miljöarbetet som sker i näringslivet, liksom att skapa en förståelse för vilka drivkrafter och styrmedel som är viktiga för detta arbete. Rapporten fastslår att mycket av näringslivets miljöarbete är inriktat på energi- och klimatåtgärder. Detta sägs bero på att åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan och energiförbrukningen i många fall är lönsamma då det ofta rör sig om resurseffektiviseringar. Dessutom är energi och klimat områden som får stor medial uppmärksamhet samtidigt som många medborgare (konsumenter) är engagerade och efterfrågar mer klimatvänliga produkter. Rapportens fokusering på energi och klimat såsom det område där näringslivet kommit längst, är intressant då man utifrån det kan se vad som haft betydelse för processens gång. anser dock att fokuseringen på klimat och energi blir alltför djupgående på bekostnad av analyser av det arbete som pågår inom andra miljöområden. Är drivkrafterna och styrmedlen som fungerat inom klimat- och energiområdet möjliga att applicera på övriga miljöområden så att denna fördjupning är meningsfull? I rapporten är det till och från otydligt vad som är information och bedömningar från näringslivet respektive vad författarna eller Naturvårdsverket själva ger uttryck för. Denna otydlighet i kombination med

5 Yttrande Sida 5 av 8 de specifika kommentarer vi lämnar nedan under Särskilda synpunkter ger en grund att ifrågasätta rapportens relevans. Antalet slutsatser är oväntat många och känslan är att det går att minska på antalet och samtidigt få dem mer slagkraftiga och innehållsrika. Särskilda synpunkter Beträffande energi och klimat, anser att rapporten träffat rätt vad gäller drivkrafter. Däremot finner vi det tveksamt om de tre drivkrafterna som listas på s 77, klimatfrågan kan minska kostnaden, varumärke och rykte samt kundkrav, är möjliga att applicera inom andra miljöområden. Avsnittet om cirkulär ekonomi kan beskriva områden där principen/tanken kommit långt samt gärna en analys om och hur det kan fungera inom de områden där utvecklingen inte kommit lika långt. Vad gäller styrmedel finns i rapporten en tabell som visar vad företagen uppfattar som effektiva styrmedel. Författarna av rapporten ifrågasätter dock korrektheten i dessa uppgifter. På vilken grund framgår inte, vilket vi anser är en svaghet i rapporten. Om uppgifterna om styrmedel ifrågasätts, vad i rapporten som baseras på uppgifter från näringslivet, kan och bör man då lägga någon vikt vid? På s 73 finns en liknande brist då Naturvårdsverket vill framhäva höjd koldioxidskatt som ett effektivare styrmedel än de styrmedel som näringslivet förespråkar. Vad Naturvårdsverkets åsikt baseras på framgår inte. Istället för höjda skatter som slår hårt mot glesbygd skulle man kunna belysa vilka alternativ företagen har. Är lastbilstransport det enda alternativet på grund av att järnvägen inte är utbyggd, eller kraftigt undermålig, spelar det inte någon roll hur stor skatt man lägger på transporter. Resultatet blir att företagen tappar i konkurrens och slutligen avvecklas, vilket inte kan vara lösningen på miljöproblemen. Avsaknaden av bättre och mer miljövänliga alternativ behöver likafullt belysas och problematiseras. Vidare saknar vi reflektionen att styrmedel inte bör innebära att produktionen flyttar utomlands och fortsätter på samma sätt. Över lag skulle man i skrivningen kunna trycka lite mer på statliga styrmedel på klimatområdet (s 73). Det behövs att man från politikens sida tar mer lånsiktiga beslut på hur skatter, energipriser och subventioner kommer att regleras över en längre tid. Detta är avgörande när företag ska räkna på stora investeringar och utforma affärsmodeller. Kanske subventioner/stöd på främst marknadsintroduktionssidan också behövs för att möjliggöra och skynda på etableringar av nya och mer miljövänliga anläggningar. Det är dyrare att vara den första som investerar i ny teknik jämfört med att komma

6 Yttrande Sida 6 av 8 efter. Det handlar om att man slipper utvecklingskostnader samtidigt som man kan undvika att göra eventuella misstag. I samband med Naturvårdsverkets och Tillväxtverkets studium av hållbara företag, skulle man kunna hämta exempel från vår skogsnäring som redan har kommit långt i detta arbete och redan bidrar med mycket miljö och klimatnytta. Trafikverket torde kunna involveras ytterligare då transporter utgör en central del av Sveriges näringsliv. Förslag finns redan på att tillåta högre lastvikter eller större ekipage på vägarna, vilket kan vara ett första steg tills utbyggnad av järnvägen och terminalsystemen bli bättre (ett mer långsiktigt arbete). Hållbara städer tycker att det är mycket positivt att samhällsplanering lyfts fram som ett centralt verktyg för att nå miljömålen. Det är även positivt att hänsyn har tagits till de underlag som redovisas i Kontrollstation 2015, SMHIs rapport om hur Svenska samhället bör arbeta framåt med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det vore önskvärt med en tydligare koppling till vad som står i internationella och nationella strategidokument som relaterar till dessa frågor, exempelvis Europa Samtidigt anser vi att nationella dokument, såsom Nationell transportplan resp. Nationell strategi för regional tillväxt , inte på ett konsekvent sätt strategiskt integrerar miljömålen och/eller hållbar samhällsplanering i skrivningarna. Om man ställer krav på att regionala och lokala strategier och handlingsplaner ska hantera och integrera detta, måste det även tydligt återspeglas i de nationella strategierna. Under sammanfattningen på s 6, sägs det i förslaget att Viktiga åtgärder i den fortsatta stadsutvecklingen handlar om transporter, energieffektivisering, byggprocesser, utveckling av ekosystemtjänster och kretsloppsanpassade lösningar för vatten-, avlopps- och avfallshantering. Länsstyrelsen anser att dessa åtgärder bör stimuleras med innovationsstöd för att få fart i utvecklingen. Det är av största vikt att dessa innovationer och åtgärder tar hänsyn till rådande klimatförändringar och den utveckling vi ser i framtiden. Länsstyrelsen anser att det är ett sätt att bygga hållbart. På s 15, i avsnittet där klimatanpassning och byggande beskriver hur byggandet bör göras med hänsyn till högre temperaturer, ökad nederbörd och de för södra Sverige havsnivåhöjningarna, anser Länsstyrelsen att det är viktigt att påpeka att det finns regionala skillnader när det kommer till hur de svenska städerna påverkas av ett förändrat klimat. I vissa delar är exempelvis

7 Yttrande Sida 7 av 8 en förändrad markstabilitet en större utmaning än havsnivåhöjningar. En förändrad markstabilitet medför ökade risker för ras, skred och erosion. På s 32 framgår att Boverket lyfter ändå fram översiktsplanen som det verktyg i svensk lagstiftning som gör det möjligt att sammanföra de tre hållbarhetsaspekterna när det gäller fysisk planering, men att ett helhetstänkande krävs för att göra planen till ett fungerande verktyg. I samband med detta citat önskar Länsstyrelsen lyfta behovet av vägledning. Länsstyrelsen anser att kommunerna behöver vägledning bland annat i hantering av miljömålet God bebyggd miljö. Det skulle även vara lämpligt med vägledning gällande hur en vägning av de olika miljökvalitetsmålen kan genomföras under rådande planprocess. Detta skulle vara en god åtgärd för att minska de brister som upplevs gällande kommunernas genomförande och användningar av miljöbedömningar och konsekvenserbeskrivningar. Under rubriken Stärk miljöbedömningarnas roll i lagstiftningen (s 43), presenteras tre förslag på hur processen kring miljöbedömningar kan förbättras i olika planprocesser. Förslagen är mycket bra, dock anser Länsstyrelsen att behovet av utbildning bör lyftas. Kommuner och berörd länsstyrelse bör utbildas i tillämpningen av befintlig lagstiftning. Vidare önskvärda utbildningsområden är behovsbedömning, miljöbedömningsprocessen samt miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen anser också att följande förslag är särskilt bra och tänkvärda; planering för gång- och cykel och kollektivtrafik, samt även att göra fyrstegsprincipen obligatorisk. På s 20, står att så mycket som 70 % av landets kommuner uppger att de saknar antikvarisk kompetens. Det omnämns också att formella skydd av bebyggelse sällan används. Länsstyrelsen anser att remissen bör belysa mer vilka risker detta kan medföra. Som det står skrivet i remissen framkommer inte vilket reellt problem bristen på antikvarisk kompetens i länets kommuner faktiskt är. Länsstyrelsen delar den slutsats som dras under Bygg staden för gott liv på s 54. Initiativen för att lyckas bygga en stad för gott liv måste komma från städerna. Länsstyrelsen anser att det är viktigt med gemensamt engagemang från politiker, medborgare och övriga aktörer som rör sig i staden. I övrigt delar den bakgrunds- och problembeskrivning som framkommer inom remissen gällande hur miljöfrågor hanteras i samhällsplaneringen.

8 Yttrande Sida 8 av 8 De som deltagit i yttrandet Underlag till yttrandet har tagits fram av miljömålsledarna vid Länsstyrelsen Västernorrlands miljömålssekretariat, samt några ytterligare handläggare vid de olika enheterna. Yttrandet har sammanställts av miljömålssamordnare Rebecka Bjurhall. Daniel Gustafsson Enhetschef Regional Utveckling Rebecka Bjurhall Miljömålssamordnare