Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT

Transkript

1 EM2022 W-4.0, SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum Dnr (5) Sammanfattning Vi har inga pengar är en ständigt återkommande fras för den som jobbar med energieffektivisering inom kommunal verksamhet. Är det verkligen så, och i så fall vad går det att göra åt det? Denna frågeställning föranledde en studie som har genomförts av Länsstyrelsen Stockholm och finansierats av Energimyndigheten. Studien bestod av två etapper där syftet med den första etappen var att identifiera hinder för energieffektivisering. Två hinder som framträdde tydligt var incitamentsproblematik och bristande uppföljning. Täby kommun valdes ut för att utveckla en vägledning kring införandet av hyresavtal med incitament för energieffektivisering. Tyresö kommun blev pilotkommun för införande av energiledningssystem. I Täby har en vägledning och mall för att införa incitamentsavtal tagits fram och tillämpats i ett pilotfall. I Tyresö kommun infördes delar av energiledningssystem. Det ursprungliga påståendet Vi har inga pengar har visat sig bestå av flera ingredienser. Projektet har visat att med rätt metod kan hinder övervinnas och ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete bli verklighet. Inledning Den offentliga sektorn ska vara en förebild i att energieffektivisera, men det är inte alltid lätt - det kräver tid och pengar och prioriteras lätt bort för åtgärder som är mer akuta. Vi har inga pengar, är en ständigt återkommande fras för den som jobbar med energieffektivisering inom kommunal verksamhet. Är det verkligen så, och i så fall vad går det att göra åt det? Denna frågeställning föranledde en studie som har genomförts av Länsstyrelsen Stockholm och finansierats av Energimyndigheten. De kommuner som deltar i Energimyndighetens stöd för energieffektivisering har satt upp egna energieffektiviseringsmål. För att lyckas med genomförandet av de åtgärder som är kopplade till målen krävs dock många gånger att vissa hinder övervinns. Att överkomma dessa hinder är avgörande för att lyckas uppnå energieffektiviseringsmålen. Hur de ser ut varierar från kommun till kommun; det saknas en separat budget för energieffektivisering, ekonomiskt incitament saknas, missvisande metoder för lönsamhetskalkyler används, oklart hur miljö och ekonomi viktas, bristande uppföljning, otydlig ägarstyrning av bostadsbolag, bristande kommunikation eller energieffektiviseringsstrategin används inte. Den här studien gick ut på att identifiera och prova på att överkomma några av de vanligaste hindren. Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 2 (5) Huvudresultat Måluppfyllelse 1. Lyfta fram, utveckla och prova på de instrument som finns för att övervinna hinder för att energieffektiviseringsåtgärder genomförs inom kommunal verksamhet Det övergripande målet att identifiera och överkomma ett par av de hinder som identifierats är uppfyllt. Projektet har även identifierat flera framgångsfaktorer; att energifrågan finns på den politiska agendan och att man i kommunen har stöd för energieffektiviseringsarbetet från ledningen, god kommunikation mellan tjänstemän och politiker såväl som mellan kommun och bostadsbolag, roller och ansvar är tydligt definierade och uppföljningsrutiner är etablerade. Projektet har pekat på ett antal möjliga åtgärder för att övervinna hinder; incitamentsmodeller, uppföljning och organisationsutveckling. Incitamentsmodeller En vägledning och en manual med avtalsmallar har tagits fram som kunskapsunderlag för kommunala fastighetsförvaltare och övriga berörda tjänstemän så att kommunen genom sina avtal med olika aktörer ger bästa förutsättningar för energieffektivisering och energihushållning. Erfarenheterna har varit goda av hur modellen kunnat tillämpas i olika avtalssammanhang. Uppföljning införande av energiledningssystem En generell slutsats är att energiledningssystem gör det möjligt för kommuner att komma längre med energieffektivisering vilket i sin tur ger ekonomisk och miljömässig nytta. Det här projektet har också visat att det är relevant för alla fastighetsorganisationer att fundera över att införa delar av ett energiledningssystem. Däremot är det inte relevant för alla att certifiera sig enligt standarden utan det beror bland annat på energianvändningens storlekt och hur långt organisationen har kommit med att etablera ett strategiskt energieffektiviseringsarbete. 2. De som jobbar med energieffektivisering i kommuner, t.ex. projektledare för energieffektiviseringsstödet får större mandat Huvuddeltagare i projektet var de fem projektledarna för energieffektiviseringsstödet i respektive kommun. För varje deltagande kommun tecknades ett särskilt samarbetsavtal där kommunen förband sig att avsätta nödvändig tid och resurs för att delta. Intervjuer med nyckelpersoner i de fem deltagande kommunerna, tillsammans med aktivt workshoparbete för samma personer, resulterade i en bruttolista med projektförslag. På så sätt fick projektförslagen förankring i respektive organisation. Flera av de åtgärdsförslag som studien resulterade i pekade särskilt på viken av att frågan lyfts upp av kommunledningen och att kommunikationen inom kommunen och mellan kommun och bostadsbolag stärks.

3 3 (5) 3. Kommunledningen ska få ett tydligare instrument för styrning mot energieffektivitet Ett energiledningssystem är ett verktyg för en organisation att underlätta och effektivisera arbetet med energifrågor. För att ett energiledningssystem ska fungera måste ledningen i organisationen ge sitt stöd för införandet av det. Engagemanget är en avgörande framgångsfaktor för ett ledningssystem generellt men dessutom är det ett krav vid certifiering. Tyresö kommun har som målsättning att certifiera sin verksamhet, och således blir ledningen engagerad i frågan. 4. Effektmål Nyttan för Täby kommuns del kan långsiktigt komma innebära en minskning av energianvändningen i det kommunalt förvaltade beståndet med uppemot 20 %. I Tyresö kommun har ett högt uppsatt energibesparingsmål MWh minskning till år Ett energiledningssystem håller nu på att implementeras i kommunen med det långsiktiga målet att certifieras. Kommunen skulle då bli den tredje kommunen i landet som certifieras. För att stödja kommunernas arbete med energieffektivisering föreslår projektet att en light-version av energiledningssystem utvecklas specifikt för kommuner. Skulle en sådan få genomslag i fler kommuner kan de positiva effekterna bara grovt uppskattas. Effekter i samhället Projektrapporterna kan ge inspiration och vägledning till andra kommuner som mött hinder i arbetet med energieffektivisering. Den metodik som vidareutvecklats inom projektet kan enkelt tillämpas i många olika avtalssammanhang. Manualen innehåller en stegvis vägledning och avtalsmallar för att på ett enkelt sätt skapa en bättre incitamentsstruktur mellan avtalsparterna, så att båda parterna tjänar på investeringar och beteende som leder till lägre energianvändning. Ett antal generella slutsatser om vad som är särskilt viktigt för kommunal verksamhet vad gäller energiledningssystem har identifierats, här presenteras några av dessa kortfattat: Ett energiledningssystem kan bidra till stabilitet för verksamheten eftersom systemet och därmed arbetet med energieffektivisering kommer fortgå även över mandatperioder. Kommunerna har idag högt uppsatta energimål och ett energiledningssystem är en metod som kan bidra till att de når dem. Tydliga roller och ansvar kan bidra till att minska det stuprörstänk som är vanligt förekommande i kommuner. Kommunikation kring energiledning och energieffektivisering är en förutsättning för att komma så långt som möjligt med energieffektivisering. För

4 4 (5) kommuner gäller det kommunikation med medarbetare, ledning, politiker, tjänstemän, mellan förvaltningar, hyresgäster och invånarna i kommunen. Det är viktigt att det finns rutiner för inköp och upphandling som lyfter fram energikrav och att den tekniska förvaltningen och upphandlingsavdelningen inom kommunen samarbetar. Genomförande I projektets första etapp genomfördes fallstudier i fem kommuner i Stockholms län. För respektive kommun genomfördes intervjuer med nyckelpersoner för att indentifiera hinder och förslag på åtgärde. Intervjuerna, tillsammans med workshoparbete för samma personer, resulterade i en bruttolista med projektförslag. För att välja ut två kommuner att applicera projekten på återvände diskussionen till projektlistan där de olika projektförslagen var specificerade och det även framgick vilken eller vilka kommuner varje projektförslag angick. Projektet viktades efter energibesparingspotential, relevans för fler kommuner och implementerbarhet. Resutlatet blev att Tyresö kommun valdes ut som pilot för att införa en del av ett energiledningssystem. Tyresö kommun valdes på grund av att implementerbarheten bedömdes vara hög. Anledningen är att arbetet med energifrågor var väl strukturerat och kommunikationen mellan olika delar av kommunens organisation fungerade bra redan vid projektets start. Täby kommun valdes ut för att titta närmare på incitamentsproblematiken.täby har stor del av den kommunala verksamheten på entreprenad och till hög grad bedriver privata aktörer kommunalt finansierad verksamhet, därför är incitamentsproblematiken också särskilt påtaglig där. Energiledningssystem Tyresö kommun Tyresö kommun har fungerat som pilotkommun för införande av energiledningssystem. Både Tyresö kommuns fastighetsförvaltning och Tyresö Bostäder har deltagit i projektet eftersom båda organisationerna omfattas av kommunens energi-effektiviseringsstrategi. Inför uppstarten med Tyresö kommun genomfördes en intervju med Östersund kommun om deras erfarenheter av att implementera ett energiledningssystem och certifiera sig enligt standarden ISO Arbetet med att införa energiledningssystem i Tyresö kommun har genomförts i ett antal delmoment; styrgrupp tillsattses, mål- och strategidokument sammanställdes, gapanalys för att uppfylla standarden togs fram, workshops för att förankra arbetet och slutligen analys av gap- och workshopsresultat. Incitamentsmodeller Täby kommun En litteraturstudie genomfördes för att utreda tidigare erfarenheter och analyser. En kompletterande intervjustudie genomförs kring hur ett antal kommersiella fastighetsägare har utformat incitamentsavtal och hur väl dessa har fungerat. Vad som behövde tydliggöras i avtalen fångades upp i dialog med fastighetsägarna. En

5 5 (5) analys av hyressituationen i Täby kommun gjordes för att fastställa vilka hyresformer är tillämpbara. En manual för hur man bäst skapar avtalsskrivningar som ger maximal energieffektivitet har tagits fram och en metod för uppföljning och utvärdering av avtalen utarbetats i nära samverkan mellan Täby kommunfastigheter och berörda enskilda utförare och fastighetsägare som kommunen har avtal med.