Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Transkript

1 Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014

2 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till anvisning Särskilt svårt för små kommuner att dimensionera ex skolgång och primärvård Mottagandet så mycket mer än bara en sängplats Finna strukturer för regional samverkan Långsiktigt arbete Integrationsarbetet viktigt men svårt Även andra nyanlända som ska integreras Där bostäder finns, saknas ibland arbetstillfällen och tvärt om

3 Inspiration för utveckling Låta de unga komma till tals Exempel på hur andra har gjort Sprida kunskap genom webbaserad utbildning Projektets erfarenheter av regionalt utvecklingsarbete

4 Ensamkommande ungdomar har fått komma till tals Fokusgrupp Intervjuer Medverkat i konferenser

5 Några av lärdomarna Se individen inte gruppen Första tiden påfrestande - tankarna är hos föräldrarna Målmedvetna hur hjälper vi ungdomarna i det?

6 UTVECKLINGSARBETE I PILOT- OCH FÖLJELÄN Västmanlands län Västerbottens län Pilot: Örebro län Uppsala län Västernorrlands län

7 Arbete via nyckelpersoner Boende Integration Socialtjänst Nyckel- personer Överförmynda re Skola Regional aktör

8 Exempel på utvecklingsarbete Arbetsgrupper Workshops Regionala handlingsplaner Studiecirklar för lärare Utbildning för politiker Regionala utbildningsplaner Regionala konferenser och utbildningsdagar Nätverksbyggande Samverkansmöten

9 Goda råd från länen Samverka till vilket pris som helst med alla berörda Satsa på en regional samordnare Ha gott om tid för förankring, planering och uppföljning Ha realistiska mål Samarbeta gärna med ett län som inte är så likt det egna, det finns mycket att lära av varandra

10 Utbildning för god man till ensamkommande barn Webbutbildning Regionala utbildningar Arrangörsmaterial ensamkommandebarn.skl.se

11 Basinformation Riktad information Webbutbildning-olika aktörers ansvar för ensamkommande barn Socialtjänstens ansvar Migrationsverkets ansvar Överförmyndarens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar Skolans ansvar Skolan HVB/Utsluss Socialtjänsten Överförmyndaren

12 Erfarenheter från projektet Låt de ensamkommande barnen vara delaktiga även i utvecklingsarbetet ex genom fokusgrupper Kommun- och ibland regionövergripande integrationsarbete - samverka tvärsektoriellt Bygg på befintliga strukturer

13 Identifierade framgångsfaktorer Involverade politiker och förankring Ledningens aktiva stöd och ägarskap (styrning, mandat, resurser) Strukturerad och systematisk samverkan (Handlingsplan, tydliga mål) Tvärsektoriell länsgrupp av sakkunniga (Kunskap om varandras områden) En regional samordnare

14 Behov av regional samordning Samordna planering och genomförande av utbildning och kompetensutveckling Ta fram en handlingsplan vad gäller strategier och prioriteringar Samordna nätverk och arbetsgrupper Arbeta tillsammans med Af och näringslivet för fler vägar till arbete Fortsätta stötta arbetet med uppföljning och utvärdering Organisera tvärfunktionella träffar för kunskapsutbyte och samverkan Specifikt stödja boendepersonal utbildning och nätverk

15 Se ensamkommande barn och ungdomar som individer de kommer från olika platser i världen, de har varierande bakgrund och har flytt från sitt hemland av olika skäl Mottagandet är ett gemensamt integrationsarbete och ett ansvar för berörda aktörer som kräver samverkan Ytterst handlar mottagandet av ensamkommande barn och unga om medmänsklighet och rättssäkerhet

16 Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd Elisabet Svedberg projektledare Tel Maria Boman processledare Tel maria.boman.skl.se Birgitta Freij, projektsekreterare