Inte(GR)erad bostadsplanering

Transkript

1 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1

2 Ett gott och attraktivt boende för äldre Den 8 september 2011 hölls en första och välbesökt workshop inom ramen för projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre på konferensanläggningen Aschebergska Eken på Hisingen. Inte(GR)erad bostadsplanering är ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och de fem GR-kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Under projektet ska kommunerna tillsammans utveckla metoder som underlättar en strategisk planering av bostäder och boendemiljöer för äldre. Projektet påbörjades i maj 2011 och pågår till maj Inte(GR)erad bostadsplanering finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, som syftar till att stärka kreativitet, utveckling och nytänkande av bostäder och boendemiljöer för äldre. Liknande projekt inom Bo Bra pågår över hela landet. I workshopen deltog tjänstemän från samhällsbyggnad, äldreomsorg och folkhälsa, företrädare från pensionärs- och brukarorganisationer, politiker från berörda nämnder och representanter från de kommunala bostadsbolagen från projektets kommuner. Syftet med workshopen var att i samverkan enas kring vad som kännetecknar ett gott och attraktivt boende för äldre personer. Innan workshopen erbjöds en guidad visning av utställningen Bo Vision Äldre, där design, teknikstöd och andra smarta prylar som kan bidra till ett tryggt och bekvämt boende för äldre visas upp. n Några av de smarta prylar som visades upp på Bo Vision Äldre och som kan underlätta för äldre i vardagen. 2

3 Strategisk planering behövs Sara Nordenhielm, projektledare FoU i Väst/ GR, inleder workshopen med att hälsa alla deltagare välkomna och betonade dagens syfte. Det här är den första aktiviteten i projektet och det känns väldigt roligt att äntligen dra igång! Syftet med dagen är att mötas utifrån olika perspektiv och tillsammans diskutera och definiera vad som är goda och attraktiva boendemiljöer för äldre. Hon fortsätter med att berätta om projektet Inte(GR)erad bostadsplanerings bakgrund och syfte. Sveriges kommuner står idag inför en demografisk utveckling som kräver en strategisk planering av äldres bostäder och boendemiljöer. Andelen personer 80 år och äldre ökar starkt till år Det är dessutom en grupp som kommer att ställa andra och högre krav på sitt boende, betonar Sara. Till problembilden hör också att det idag saknas tillgängliga och goda bostäder som kan möta behoven hos en åldrande befolkning. Den demografiska utvecklingen och brister i det befintliga bostadsbeståndet innebär en stor utmaning för kommunerna. Kommunerna behöver ta fram kunskapsunderlag som kan användas i planeringen och som möjliggör välgrundade beslut om var det exempelvis behöver byggas om eller byggas nytt, säger Sara. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att undersöka äldres behov, önskemål och preferenser gällande sitt nutida och framtida boende och utveckla metoder för att praktiskt genomföra inventeringar av fysisk miljö inklusive bostadsbestånd. Kommunerna kommer att prova olika metoder och genomföra mindre undersökningar. Tanken är att kommunerna ska få hållbara och verksamhetsnära verktyg som kan användas i en strategisk planering, förklarar Sara. Projektet syftar också till att stärka samverkan över gränserna mellan samhällsbyggnad och äldreomsorg samt den regionala samverkan över kommungränserna. I dagsläget sker ofta planering för samhällsbyggnad och äldreomsorg separat. De tekniska och sociala aspekterna av en planering behöver integreras för att ett fullgott kunskapsunderlag ska erhållas, säger Sara. Sara Nordenhielm, projektledare för Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre. 3

4 Karaktären på kommunen som exempelvis storlek, befolkning och befintligt bostadsbestånd påverkar också dess möjligheter att planera för äldres boende. Därför medverkar såväl samhällsbyggnad som äldreomsorg från kommuner av delvis olika karaktär i projektet. En stor del av samverkan består i att genom diskussion och reflektion hitta en gemensam terminologi över gränserna. En regional samverkan innebär också att det skapas möjligheter till erfarenhetsutbyte och lärande i projektet. Här kommer även kunskaper från äldre själva, forskning och tidigare erfarenheter från andra projekt att tas med, säger Sara. Tanken är att de metoder och verktyg som tas fram i projektet ska kunna användas kontinuerligt i planeringsprocessen även efter projektet är avslutat. Genom att äldreomsorg och samhällsbyggnad är med i projektet stannar kompetensen inom kommunen, säger Sara. Projektet kan också bli utgångspunkten för skapandet av en kommungemensam kunskapsdatabas som exempelvis samlar samverkansmetoder och praktiska undersökningsmetoder. Databasen skulle kunna användas av kommunerna som ett arbetsredskap och en kunskapskälla i planeringsprocessen. Men förhoppningsvis också av medborgarna för att få information om tillgänglighet, trygghet och service i olika bostadsområden. Det är en vision som skulle kunna förverkligas efter det här projektet, säger Sara. Sara avslutar med att betona vikten av att vara aktiv i dagens diskussioner. Resultaten kommer att påverka vilka metoder som ska provas och vad som ska undersökas. Jag vill därför uppmana er att vara aktiva i diskussionerna, eftersom ert bidrag kommer att påverka arbetsprocessen i projektet, avslutar hon. n 4

5 Att planera för ett gott liv Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR, är följeforskare i projektet och fortsätter med att ta upp frågan vad som händer om kommunerna inte planerar för att äldre skall kunna bo bra. Kommunen har ett ansvar enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen har också ett särskilt ansvar inom socialtjänstlagen att verka för att äldre människor får goda bostäder. Kommunerna äger således frågan. Att planera är att skapa förutsättningar för ett gott liv, säger Lisbeth. Lisbeth lyfter också den egna individens ansvar för att planera inför sin ålderdom. Det är inte så lätt att planera för sin ålderdom. För vem är äldre och vem vill vara äldre? Det är inte inne att vara äldre och det kanske vi i rummet kan ändra på, säger Lisbeth. Att inte planera för äldres boende medför negativa konsekvenser, dels i form av ökade kostnader för samhället och dels i form av sämre livsvillkor för individen.lösningen är en ökad samverkan kring frågan. Olika aktörer behöver hjälpas åt. Det behövs en ökad samverkan och samarbete. De allra flesta äldre vill bo kvar i sitt eget boende och då bör boendemiljön upplevas trygg och tillgänglig, avslutar Lisbeth. n Lisbeth Lindahl, forskningsledare FoU i Väst/GR, kommer att följa projektet som följeforskare. Syftet är att bidra till erfarenheter och lärande under projekttiden. 5

6 Gruppövning 1 Kriterier för ett attraktivt och gott boende Sophia Kaså från Katalysator, processledare för dagen, presenterar dagens första gruppövning. Deltagarna placeras i åtta på förhand bestämda tvärgrupper. Varje grupp innehåller, så långt det är möjligt, representanter för samhällsplanering, äldreomsorg, folkhälsa, politiska organ, brukarorganisationer och kommunala bostadsbolag från de olika kommunerna. Grupperna får i uppgift att diskutera frågan: Vad är attraktiva och goda boendemiljöer för äldre? Vilka kriterier bör vara uppfyllda? Deltagarna funderar först enskilt, sedan parvis för att sist enas gruppvis kring de fyra viktigaste kriterierna. Varje grupps fyra viktigaste kriterier presenteras på en whiteboardtavla. Kriterierna viktas sedan genom att varje grupp går fram till tavlan och sätter fem prickar på olika kriterier, men bara en prick på sina egna, som de anser vara extra viktiga. Kriterierna placeras sedan i kluster och resultatet blir följande sju kriterier som skall vara uppfyllda för en attraktiv och god boendemiljö för äldre. Kriterierna presenteras i rangordning och tillgänglighet fick klart flest röster. Tillgänglighet Deltagarna anser att både den yttre och den inre tillgängligheten är viktigt för en attraktiv och god boendemiljö. Med inre tillgängligheten avses att bostaden ska vara anpassad äldre personer. Det ska kunna gå att ta sig in och ut ur bostaden på ett bra sätt. Med yttre tillgänglighet avses att närmiljön kring bostaden är framkomlig. Närmiljön bör exempelvis inte vara kuperad, ha höga asfaltskanter eller liknande. Deltagarna lyfter fram närhet till service och kommunikation som oerhört betydelsefullt för tillgängligheten. Sophia Kaså, processledare Katalysator, skapar kluster av gruppernas framtagna kriterier. 6

7 Gemenskap Deltagarna poängterar vikten av mötesplatser för egna och gemensamma aktiviteter i närområdet Det bör vara lätt att umgås med andra om så önskas. Grupperna lyfter att det handlar både om planerade aktiviteter och om möjligheter att mötas spontant. Möjligheten att mötas över generationsgränser betonas särskilt. Integrerat boende Deltagarna lyfter fram att det bör finnas flera olika sorters boendeformer såsom småhus, hyresrätter och bostadsrätter i ett bostadsområde. Barnfamiljer, unga och gamla ska kunna hitta ett boende som tilltalar dem i samma område. Detsamma gäller för människor med olika etnisk bakgrund och olika ekonomiska förutsättningar. Utemiljö I gruppdiskussionerna betonas vikten av en stimulerande utemiljö. Det bör finnas tillgång till grönområden och parker i närheten. Möjligheten att se träd, buskar och annan växtlighet från bostaden och i närområdet betonas. Balkong eller uteplats är en fördel eftersom äldre kan njuta av frisk luft utan att behöva lämna sin bostad. Upplevd trygghet Deltagarna framför att boendemiljön bör upplevas som trygg av äldre. Grupperna är överens om att trygghet är en subjektiv upplevelse. Det är svårt att definiera vad i boendemiljön som skapar trygghet eftersom olika individer uppfattar trygghet på olika sätt. Valfrihet Grupperna anser att det är viktigt att den äldre har möjlighet att välja hur och var man vill bo. En blandad bebyggelse medför ökade valmöjligheter för äldre personer. Möjligheten att välja mellan olika sorters boendeformer såsom hyresrätt, bostadsrätt, villa, trygghetsboende, seniorboenden framförs som betydelsefull. Men detta kräver att de olika formerna av boende är anpassade utifrån äldres behov. Aktivt liv Möjligheten att leva ett aktivt liv utifrån sin förmåga poängteras. Grupperna framhåller exempel som utegym i området eller motionsslinga för promenader eller jogging. n 7

8 Gruppövning 2 Diskussion utifrån olika bostadsområden Varje grupp tilldelas ett scenario som utgår från fyra följande typiska bostadsområden nämligen villaområdet, miljonprogramsområdet, glesbygden och staden. Grupperna får i uppgift att diskutera frågeställningar utifrån de gemensamt framtagna kriterierna för en attraktiv och god boendemiljö. Tanken med detta är att få en beskrivning av hinder och möjligheter i typiska bostadsområden och hur detta i sin tur påverkar äldre i sin vardag. Grupperna får sedan redovisa sina slutsatser under en vernissage. Nedan följer några övergripande slutsatser utifrån i gruppernas slutsatser och diskussioner: Oavsett bostadsområde är det viktigt med goda kommunikationer som exempelvis kollektivtrafik och flexlinje. Välfungerande kommunikationer möjliggör för den äldre att medverka i sociala aktiviteter och få tillgång till service. På glesbygden där avståndet till mataffärer, vårdcentraler och träffpunkter är långt är det extra viktigt med goda kommunikationer. Tillgång till hiss lyfts som viktig förutsättning för tillgänglighet. Trapphiss framförs som ett alternativ som kan underlätta tillgängligheten i villaområden och i enskilda villor på glesbygden. I flerbostadshus kan installerandet av hiss underlätta i äldres vardag. Ett alternativ är att stimulera till flyttkedjor vid behov, exempelvis att äldre erbjuds en lägenhet i markplan inom samma närområde. I bostadsområden belägna utanför en tätort är det viktigt att behålla och stimulera den service som finns. I diskussionen lyfts att det är värdefullt för äldre personer att ha tillgång till viss service på nära håll, eftersom det möjliggör ett oberoende liv. Grupperna lyfter att i tätorter finns det generellt sett ett varierat utbud av sociala aktiviteter. I andra områden bör skapandet av gemensamhetslokaler, föreningsliv, träffpunkter och mötesplatser främjas. I tätorter finns ofta möjligheter till ett aktivt liv. I diskussionerna framkommer att boulebanor, aktivitetsparker, hälsans stig och kulturpromenader i villaområden och i miljonprogramsområden kan skapa möjligheter för äldre att leva ett aktivt liv. På glesbygden anses tillgången till trädgård vara en viktig förutsättning för ett aktivt liv. Oavsett bostadsområde betonas vikten av ett integrerat boende med olika sorters boende som lägenhet, småhus, villa, trygghetsboende, seniorboende, äldreboende, och studentboende. En blandad befolkning med avseende på ålder och ekonomiska tillgångar anses göra ett bostadsområde attraktivt för äldre. Kriteriet valfrihet anses till viss del vara sammankopplat till ett integrerat boende. Genom ett integrerat boende skapas ökade valmöjligheter för äldre. Under valfrihet kommer också upp förslag på att erbjuda yttre hemtjänst, vilket kan underlätta för äldre att bo kvar i en villa med trädgård. 8

9 Teknikutveckling kan skapa möjligheter för äldre att bo kvar i hemmet längre. Det anses även kunna gynna tillgänglighet, trygghet och gemenskap. I diskussionerna lyfts att i villaområdet och på glesbygden finns det redan tillgång till grönområden, främst genom tillgång till egen trädgård. I miljonprogramsområdet och i stadsmiljöer är det ofta en bristvara och något som behöver tänkas in i planeringen. I diskussionen framkommer återigen problematiken kring att definiera trygghet. Mycket liv och rörelse på kvällar och helger i centrum kan upplevas som tryggt eller otryggt beroende på individens egna referensramar. I villaområdet kan granngemenskapen utgöra en trygghet medan i miljonprogramsområdet kan bra gatubelysning och mötesplatser skapa trygghet. På glesbygden anses möjligheten att få bo kvar i sitt hus viktig för tryggheten. Utifrån gruppernas redovisningar och diskussioner blir det tydligt att de framtagna kriterierna för en attraktiv och god boendemiljö inte enbart gäller för äldre utan för alla i samhället. Genom att planera för attraktiva och goda boendemiljöer för äldre skapas ett samhälle som alla bor bra i. Den slutsatsen lyfts gång på gång under dagen. En annan generell slutsats är att kriterierna i stor utsträckning påverkar varandra. Exempelvis skapar en tillgänglig bostad och närmiljö möjligheter att delta i sociala aktiviteter, ha ett aktivt liv och att känna sig trygg i hemmet och närområdet. Små förändringar kan därmed ge stora och positiva effekter. n 9

10 Avslutande reflektioner Projektledare Sara Nordenhielm tackar alla som har medverkat under dagen. I nästa vecka kommer projektgruppen att analysera och reflektera kring dagens resultat och hur vi kan ta med det i in vårt framtida arbete, säger Sara. Sara lämnar över ordet till Elisabeth Sjöberg, verksamhetschef för äldreomsorg i Kungälvs kommun och som också är med i projektets styrgrupp. Jag tycker att dagen har varit väldigt spännande och jag har lärt mig mycket som jag inte visste sedan tidigare. Jag hoppas verkligen att vi skall kunna använda oss av de nyvunna kunskaperna i projektet, avslutar Elisabeth. n Yvonne Roos, SPF Kvarnhjulet Mölndal, är väldigt nöjd med dagen och tycker att arbetssättet har gett givande diskussioner. Jag har talat om för de andra i min grupp vad det innebär att bli gammal och vad äldre behöver. Det vi vill ha finns tyvärr inte idag. Text och bild: Katarina Idegård och Sara Nordenhielm För dig som vill veta mer Sara Nordenhielm, projektledare FoU i Väst/GR Tel , Sara.Nordenhielm@grkom.se 10