Hur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen?

Transkript

1 Hur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen? Ett idédokument om praktikbaserade innovationer Mats Segerström & Britt Östlund

2 Innehåll 1. Inledning 2. Vad menas med innovation? 3. Bakgrund 4. Några exempel på innovationer 5. Införande av innovationer hur gör andra? 6. Hur skulle ni vilja använda Seniroium som en resurs för innovationer och nytänkande? 7. Slutsatser 8. Rekommendationer Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 2

3 1. Inledning Den 30:e november, 2010 arrangerade FoU Seniorium ett diskussionseminarium för att belysa frågan hur man kan jobba med nya idéer i äldreomsorgen. Några ord om förändring utgjorde inledningen, eftersom förändringar i omvärlden och samhället både ställer krav på ständig anpassning och ger upphov till nya idéer och innovationer; De nya livsvillkoren för äldre människor och de krav och behov som nu växer fram är en stor potential för utvecklingen i kommuner och näringsliv Gäller det också för Nordostkommunerna? De som deltog i seminariet uttryckte ett behov av att få samtala om detta, få tid att reflektera över den utveckling man själv står i. Detta idédokument är tänkt att vara ett stöd för er som vill fundera vidare. Det är inte en uttömmande rapport om vad vi diskuterade på seminariet men en fingervisning för er som inte var med. Danderyd den 28 december 2010 Britt Östlund FoU chef Mats Segerström Projektledare Praktikbaserade Innovationer Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 3

4 2. Vad menas med innovation? Innovation en världsvid trend som förväntas skapa tillväxt och utveckling. Kanske finns det fog för att använda begreppet neofili? Inte minst i Sverige, där Verket för innovationssystem finns, är kopplingen mellan innovation och tillväxt tydlig. Den modell som då förespråkas är samverkan mellan tre sektorer; den offentliga, forskningen och näringslivet. Den gängse definitionen på en innovation är en uppfinning, en teknisk nyhet ofta betraktad som ett framsteg, men det är för avgränsat för att diskutera innovationer i äldreomsorgen. Framför allt eftersom det inte bara handlar om teknik. I Senioriums perspektiv är det framför allt två områden som är intressanta; - nya sätt att jobba och - design och teknik som motsvarar det moderna äldrelivets krav och förväntningar. Hur blir man innovativ? Forskningen kring innovation erbjuder några konkreta slutsatser om hur man blir innovativ. I första hand gäller det för personer och organisationer att; - kunna överskrida gränserna för specialisering, och - ha tillgång till resurser och inflytande, samt använda dem för att ge innovativa människor möjligheter Var kommer idéerna ifrån? Forskningen visar att de aktörer som bidrar till lyckade innovationsprocesser ofta står inför svårlösta problem som ställer höga krav på en lösning. Aktörerna kännetecknas av tålmodighet och erfarenhet. I äldrevården kan det mycket väl gälla kommuner, både offentliga och privata utförare. Men det har visat sig att äldre själva är bra källor till innovationer. I likhet med aktörerna ovan så motsvarar äldre detta genom att de ställer saker på sin spets och dessutom är de; - pragmatiska - pålitliga - erfarna Reflektion Ett syfte med Senioriums diskussionsseminarier, även detta seminarium om innovation och nya sätt att arbeta i äldrevården, är att ge deltagarna tillfälle att reflektera. För att kunna vara innovativ är det viktigt att reflektera över det man gör, inte bara utföra. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 4

5 3. Bakgrund Om FoU Seniorium FoU Seniorium ägs av kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker, städerna Lidingö och Vaxholm samt Stockholms läns landsting. Syftet är att genom praktiknära forsknings- och utvecklingsinsatser vara en resurs för utvärdering och utveckling av vård, omsorg, rehabilitering, stöd och service till äldre människor. En prioriterad fråga under 2010 är att öka förmågan att ta tillvara på idéer i verksamheterna och bidra till utvecklingen av nya arbetssätt, tjänster och produkter. Främja innovation i verksamheterna FoU Seniorium har identifierat några arbetsmodeller, eller synsätt, som kan vara ett stöd för verksamheter när de ska införa nya arbetssätt eller teknik som löser problem eller stöder förbättringar. Ofta finns olika typer av idéer men ingen arbetsmodell som kan föra dem vidare. Idéerna kräver ofta samverkan mellan olika funktioner inom kommunen och dessutom med externa parter som företag och forskare. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 5

6 4. Några exempel på innovationer För att illustrera vilken roll innovationer spelar ges nedan några exempel på innovationer som delvis har sitt ursprung i andra sektorer i samhället men som starkt påverkat (hem-) tjänsten. I vissa fall har innovationerna riktat sig till omsorgspersonalen, i syfte att främja och effektivisera verksamheten. I andra fall har innovationen i första hand varit avsedd för de äldre; att öka trygghet, tillgänglighet, självständighet. Exemplen kan vara ett tillfälle att reflektera vad kan nästa steg av innovation vara? hur kan omsorgstjänsten utvecklas ytterligare? Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 6

7 Kommunikationsinnovationer I bilden illustreras telefonins utveckling över tiden överst för personalen, nedan för brukarna. För personalen har det inneburit ökad flexibilitet, ökad tillgänglighet. För brukarna har det inneburit trygget, gemenskap, rörlighet. Vad är nästa steg? Vad finns det för ytterligare möjligheter i befintlig teknik multimedia? Vad innebär det här för vårdtjänsternas utformning? Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 7

8 Transportinnovationer Bilden illustrerar utvecklingen med bilen som transport för personal inom hemtjänsten. Det har inneburit enorma fördelar för vårdorganisationer som har stor yta att täcka. Som innovation har personalens rörlighet inneburit mycket för de äldres möjlighet att bo kvar hemma och fortfarande få omsorg. Men hur effektivt är det? Ofta så innebär det långa resor trots att tiden för insatsen hos brukarna är kort. Med tanke på tid och miljö, är det bästa kvalité i tjänsten som levereras? Vad är det viktigaste i tjänsten som skall levereras? Finns det andra sätt att uppnå det? Är det efterfrågan eller tekniken som har styrt? Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 8

9 Larminnovationer Bilden illustrerar teknik som utvecklats för brukarna och som innebär trygghet när olyckan är framme. Vad händer med det förebyggande arbetet? Hur ser nästa steg ut? Hur utvecklas vårdtjänsterna? Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 9

10 5. Införande av innovationer - hur gör andra? Under året har Seniorium samlat erfarenheter från olika omsorgsverksamheter och kan dela in dem i tre olika arbetsmodeller eller synsätt; Mekanistisk syn, som kännetecknas av att bitarna passar, och att lösningen är det viktigaste Resultatorienterad syn, som saknar en given lösningen, men det mätbara resultatet är det viktigaste Processsynen, som syftar till att få intressenterna överens, och där människorna är det viktigaste Ingen av de olika arbetsmodellerna är mer rätt eller fel än den andra. Tvärtom, att framgångsrikt införa innovationer kan innebära att flera synsätt samverkar. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 10

11 Mekanistisk syn Det mekanistiska är ett vanligt förekommande och pragmatiskt sätt att införa idéer, nya arbetssätt och innovationer. En slutsats av Senioriums arbete med innovationer är att fler aktiviteter krävs för att generera och samla fler uppslag till innovationer, framför allt de som kommer fram direkt i verksamheterna de praktikbaserade innovationerna. Exempel på innovationer som införs med ett i huvudsak mekanistiskt synsätt kan vara användandet av Anotopennan för dokumentation i vården, Phonirolås inom hemtjänsten eller Wii spel som stimulans för äldre inom omsorgen. Lösningen (representerad av en av flera pilar till vänster) bör anpassas till sammanhanget (brukare, personal, verksamhet) för att vara värda att införa. Framför allt måste frågan om lösningen verkligen stämmer överens med omsorgens och de äldres behov besvaras. Är det framför allt för att gagna verksamheten/personalen? Eller är det en innovationsom i första hand gäller de äldre. I nästa steg (mitten i bilden) införs lösningen i verksamheten, typiskt sett i ett implementeringsprojekt där installation, utbildning, och drift genomförs under en begränsad tid. Till höger i bilden omsätts och används innovationen rutinmässigt som en del av verksamheten innovationen ingår i vardagen. Införandt och användningen kan liknas vid en transplantation. Om ett organ, kanske en njure, ska användas måste den vara rätt typ, rätt blodgrupp osv. Själv opererationen är förstås införandet. Och i sista steget måste det nya organet fungera tillfredsställande i den mottagande kroppen. Operationen kan vara lyckad men ingreppet är inte lyckat förrän man konstaterat att kroppen inte stöter ifrån sig det inopererade organet. I verkligheten motsvarar detta att personalen, verksamheten och de äldre anammar innovationen och den fungerar tillfredsställande i sitt sammanhang. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 11

12 Då måste regelbunden utvärdering ske, dels för att bedöma hur innovationen uppfattas, dels för att ge uppslag till nya innovationer, arbetssätt osv. som kan introduceras som en pil till vänster. Resultatbaserad syn Det resultat-/målbaserade synsättet är ett klassiskt sätt att styra verksamheter. Den utgår från den centrala frågan - vad är det vi skall uppnå? Ett resultatbaserat införande bygger på mätbarhet, och måste utgå från en nulägesanalys. Redan i början måste det vara tydligt hur resultatet skall utvärderas. Typiskt sett sker detta genom nyckeltal, enkätsvar, mätningar. Exempel på införande med resultatbaserat synsätt är kundnöjdhet, kvalitetsmål, ekonomiska besparingsmål. I motsats till det mekanistiska synsättet förutsätter inte resultatbaserat införande att lösningen eller lösningarna är framtagna och överenskomna. Ofta är det verksamheten själv som genom en mängd små eller stora förändringar åstadkommer förbättring enligt resultatutvärderingskritererna. Jämfört med process- och mekanisktiska synsätten, som lyfter fram OLIKA MÖJLIGHETER med innovationer, så är resultat-/målbaserade synen mer PROBLEMORIENTERAD. Styrkan ligger i tydligheten om vad som skall åstadkommas och att det finns utrymme för praktikbaserad innovation som kommer direkt ur verksamheten. Bland nackdelarna finns svårigheten att komma överens hur förbättringarna skall komma till stånd, samt förstås, risken för suboptimering när ågärder sätts in som förvisso förbättrar det mätbara resultatet, men istället skapar problem inom andra områden som inte omfattas av resultatuppföljningarna. En fundering kan vara på sin plats hur bestående är resultatet? Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 12

13 Processbaserad syn Den processbaserade synen kan åskådliggöras av ett exempel från Västerås stad och deras projekt för införande av Behovsstyrd IKT, informations- och kommunikationsteknik. Projektet bygger på slutsatser i en rapport som projektgruppen tog fram 2009, som ger förutsättningarna för det fortsatta projektet. De viktiga slutsatserna är: Äldre behöver och efterfrågan IKT-stöd Det finns lösningar som uppfyller våra krav Äldreomsorgen i staden kommer att vinna på ett bredare användande av IKT-stöd. Med slutsatserna ovan i ryggen, ägnar sig projektet helt åt att besvara frågan hur, inte om eller varför. Syftet med projektet är att förbereda införandet av behovsstyrt IKT-stöd inom äldreomsorgen till gagn för brukarnas trygghet, delaktighet, självständighet, tillgänglighet och valfrihet genom att beskriva utprövade processer och ta fram ett förankrat förslag till stödorganistation och ekonomisk ansvarsfördelning. Att ta fram processer och förankra är alltså de viktigaste aktiviteterna i projektet, som har två projektledare som på heltid, skapar dialog och möten och stöttar vid införandet. Det borgar för långsiktighet och att det finns en affärsmodell (hur och vem betalar) är viktigt! Arbetsmetoden är att genom möten skapa dialog mellan intressenterna som utmynnar i ett partnerskap - Vi får människor att prata med varandra. Genom att föra samman berörda parter för att inte bara svara på frågorna utan också hitta de viktiga frågorna. Exempel på de parter som samverkar och blir partner i processen är; personal, äldre, kommunens inköpare, Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 13

14 biståndshandläggare, ekonomer/jurister osv. Det kan upplevas tidskrävande på kort sikt men ger vinster på längre sikt. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 14

15 6. Hur skulle ni vilja använda Seniorium som en resurs för innovationer och nytänkande? Under diskussioner framkommer ett antal faktorer som både främjar och försvårar arbete med innovationer. Möjligheter; Hinder; Visa på exempel Påverka andra Kolla in Handisam & HI Ge alla information Stimulansmedel med vikarieersättning Eldsjälar Pengar Orkar inte lyfta blicken Långa processer Andra prioriteringar Nya politiska idéer Tabubelagda frågor Okunskap av vad som finns Inga möten mellan nivåer Flera exempel på innovationer som kan anses vara medborgardrivna lyfts också fram; Kvittering av utförda tjänster Olika former för anhörigstöd Förbättrad klagomålshantering Lagen om valfrihet (LOV) På frågan vilken som skulle kunna vara Senioriums uppgift i samband med innovationer inom äldreomsorger lyftes vikten av att hålla ihop olika nätverk med personal från olika kommuner för att generera idéer och förslag på innovationer. Att ordna fler möten och diskussionsforum, som till exempel det aktuella diskussionsseminariet, fast med olika deltagare och grupper. Dessutom att tillsammans med kommunerna ansöka om stimulansmedel för att genomföra fler aktiviteter. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 15

16 7. Slutsatser Det finns ett ständigt behov av innovation och utveckling av nya arbetssätt inom äldrevården. En föränderlig omvärld, nya direktiv och kundkrav gör allt annat otänkbart. Det finns ett intresse från Senioriums huvudmän för innovation och nya arbetssätt, men det finns inget etablerat sätt att hantera frågan. Det finns en osäkerhet kring var innovativa idéer kommer ifrån. Inom äldrevården finns det generellt sätt ingen beredskap att ta hand om de idéer som kommer fram. Teknik är en viktig källa till innovation tekniska innovationer hittills har i stor utsträckning riktat sig till verksamheterna och personalen i form av administrativa- och planeringssystem. Det finns skäl att titta speciellt på innovationer som förbättrar situationen för de äldre. En slutsats av Senioriums arbete med innovationer är att fler aktiviteter krävs för att generera och samla fler uppslag till innovationer, framför allt de som kommer fram direkt i verksamheterna de praktikbaserade innovationerna. Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 16

17 8. Rekommendationer Att Seniorium behåller ett fokus på innovationer och tillsammans med huvudmännen arbetar för att; o genom möten, diskussionsseminarier, forum ge medarbetare, chefer och politiker, en möjlighet att diskutera innovation och skapa en förståelse för innovationens villkor o på ett systematiskt sätt främja att innovativa arbetssätt, idéer och tekniker kommer fram o att innovationer införs och positiva exempel lyfts fram Att verksamheterna gör en regelbunden utvärdering (jämför pulstagning i bilden om mekanisktiskt synsätt), dels för att bedöma hur införda innovationer uppfattas, dels för att ge uppslag till nya innovationer, arbetssätt osv. som kan introduceras senare. Att huvudmännen undersöker sätt att skapa ev. gemensamma resurser som kan ägna sig åt att stötta innovation i äldreomsorgen i kommunerna att skapar dialog och möten och stöttar vid införandet (jämför process synsättet i Västerås Stad) Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 17

18 Författare: Britt Östlund & Mats Segerström FoU Seniorium Sida 18