Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst och hemsjukvård.

Transkript

1 Sida: 1 (7) Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst. Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst Inledning Utgångspunkter för införandet Förberedelser och tidplan framåt Vilka tjänster inom hemtjänst ska omfattas av valfrihetssystemet? Hur kan organisationen anpassas till det nya valfrihetssystemet? Vilka krav ska ställas på utförare? Vilka tjänster bör kommunen ha ett övergripande ansvar för? Hur ska ersättningssystemet utformas? Vad ska gälla för de brukare som inte kan/vill välja utförare?... 7

2 Sida: 2 (7) 1. Inledning Vård- och omsorgsnämnden beslutade under 2012 att införa valfrihetssystem för hemtjänst enligt LOV från och med 1 januari Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag kring hur ett sådant system skulle kunna utformas. I detta dokument presenteras förvaltningens förslag till struktur och principer för valfrihetssystem enligt LOV för hemtjänst. 2. Utgångspunkter för införandet Enligt vård- och omsorgsnämndens direktiv ska valfrihetssystemet utformas så att följande målsättningar ska uppnås: Brukarinflytandet ska öka Små- och medelstora företag ska kunna vara utförare Kommunens kostnader för utförandet ska sänkas Brukarna ska kunna välja kommunen som möjlig utförare Möjligheter till långsiktig personal- och kompetensförsörjning ska förbättras Vidare ska valfrihetssystemet formas så att arbetsmetoderna med förebyggande insatser och rehabiliterande förhållningssätt säkras. Med utgångspunkt från dessa målsättningar behöver följande frågor klargöras innan systemet införs: Vilka tjänster ska omfattas av valfrihetssystemet för hemtjänst? Vilka tjänster ska kommunen ha ett övergripande ansvar för? Hur ska valfrihetssystemet utformas organisatoriskt? Vilka krav ska ställas på utförare inom valfrihetssystemet? Hur ska ersättningssystemet utformas? Hur ska de brukare som inte kan/vill välja utförare hanteras? 3. Förberedelser och tidplan framåt Arbetet med att utforma ett valfrihetssystem som uppfyller målen har pågått sedan våren De mest komplicerade frågorna rör organisation och ersättningssystem som båda har stor betydelse för dels vilken valfrihet som faktiskt ska erbjudas brukarna inom LOVsystemet och dels för kommunens kostnader. En viktig del i förberedelsearbetet har varit att inhämta erfarenheter från andra kommuner i landet. Ett fåtal kommuner har infört valfrihetssystemet fullt ut, med hemsjukvård. Dessa

3 Sida: 3 (7) kommuner har tillämpat olika lösningar för organisation och ersättningssystem. Vård- och omsorgsnämndens styrgrupp och arbetsgrupp har besökt Uppsala och Varberg samt diskuterat frågan med Västerås via videokonferens. Vidare har Östersunds kommun deltagit i SKL:s nätverk för LOV (Mellansverige/Norrland). Omvärldsbevakningen har visat att det för närvarande inte finns någon kommun som har ett ersättningssystem som fullt ut klarar att ge incitament för att de mål som vård- och omsorgsnämnden fastställt ska uppfyllas. Flera av de större kommunerna kommer att behöva göra förändringar i sina befintliga system för att få kontroll över volymutvecklingen utifrån brukarnas behov. Målet är att från den 1 januari 2014 ska: befintliga och nya brukare kunna välja eller byta utförare. nya utförare kunna godkännas om de uppfyller fastställda kvalitetskrav det inom vård- och omsorgsförvaltningen finnas en organisation för godkännande av utförare, information till brukare inför val/byte samt uppföljning av att utförare upprätthåller kvalitetskraven. Förfrågningsunderlag med kvalitetskrav för utförare ska fastställas i november Valfrihetssystemet införs i två steg. Ett tillfälligt system med övergångsregler kring ersättningssystemet tillämpas under period en 1 januari till 30 september 2014 (se även avsnittet om ersättningssystem). Från och med 1 oktober 2014 beräknas ett nytt ersättningssystem vara i funktion. 4. Vilka tjänster inom hemtjänst ska omfattas av valfrihetssystemet? Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår att följande tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård ska omfattas av LOV: Personlig omvårdnad enligt Socialtjänstlagen (SoL) Delegerad hemsjukvård 1 Legitimerad hemsjukvård (för utförare med hela team) 2 Anhörigavlösning Ledsagning Sedan 2010 har kommunen valfrihetssystem för servicetjänster och matdistribution. Dessa verksamheter påverkas inte av detta förslag. Däremot kan utförare av servicetjänster bli godkända som utförare även av nytillkomna LOV-tjänster om de uppfyller kvalitetskraven. 1 Delegerad hemsjukvård innebär att legitimerad personal (dvs. distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut) delegerat till annan personal att utföra vissa arbetsuppgifter. 2 Legitimerad hemsjukvård omfattar distriktssköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut

4 Sida: 4 (7) 5. Hur kan organisationen anpassas till det nya valfrihetssystemet? För att möjliggöra för fler små- och medelstora företag att vara utförare föreslår vård- och omsorgsförvaltningen att valfrihetssystemet ska utformas så att brukare kan välja mellan utförare som: endast utför personlig omvårdnad och delegerad hemsjukvård eller har hela team som utför allt inom hemtjänst Båda formerna har sina för- och nackdelar. Små företag kan vara mycket fleibla och möta brukarens behov på bra sätt medan hela team har fördelen av att kunna tillgodose mer omfattande behov inom samma organisation, dvs. bättre helhet för brukaren Vidare ska valfrihetssystemet utformas så att arbetsmetoderna med förebyggande insatser och rehabiliterande förhållningssätt säkras. Valfrihetssystemet kommer att innebära att vissa ansvarsuppgifter inom hemsjukvård som legitimerad personal (distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) utfört i de nuvarande hemtjänstteamen måste hanteras på annat sätt. Teamen har i princip haft ansvar för samtliga hemsjukvårdsuppdrag inom sina respektive geografiska områden. De har bland annat: svarat för enstaka hembesök på primärvårdsuppdrag, ansvarat för äldreboenden och korttidsboenden (enbart AT/SG), ansvarat för LSS-bostäder samt upprättat underlag till biståndsenheten Förvaltningen föreslår att det i den nya organisationen skapas en hälsofrämjande enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen som ska ansvara för denna typ av insatser. Resurser till denna tas från befintliga team. En särskild utredning pågår för att bedöma dimensioneringen (antal tjänster) och beräknas vara klar under maj För de brukare som valt utförare utan egen legitimerad personal kommer den hälsofrämjande enheten att svara för dessa insatser. Den hälsofrämjande enheten bör även arbeta med uppföljningar på individnivå för brukare hos samtliga utförare, för att säkerställa att de insatser som levereras ger avsedd effekt, dvs. att brukarna får den hjälp de behöver. En sådan uppföljning måste ske i ett helhetsperspektiv i samverkan med biståndsenhetens handläggare och utifrån för varje brukare uppställda mål. Biståndsenheten gör idag uppföljningar på individnivå avseende i första hand SoL och LSSinsatser. Några uppföljningar av hemsjukvårdsinsatser finns inte i dagsläget.

5 Sida: 5 (7) 6. Vilka krav ska ställas på utförare? Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att ta fram ett förfrågningsunderlag med kvalitetskrav till november I övrigt är det tänkt att utföraren själv ska kunna avgöra om ett så kallat kapacitetstak, vilket innebär att utföraren anger maimalt antal timmar som kan utföras under en månad. Utföraren skall dock bibehålla befintliga kunder när insatserna utökas även om det innebär att kapacitetstaket överskrids. Detta gäller under förutsättning att den enskilde inte själv väljer att byta utförare. 7. Vilka tjänster bör kommunen ha ett övergripande ansvar för? Vård- och omsorgsförvaltningen bedömer att det även fortsättningsvis är nödvändigt att viss verksamhet, av rationella skäl, ska utföras av kommunen. Eempelvis är det inte rimligt att varje utförare själv ska svara för distriktsköterskefunktioner under helger, kvällar och nätter, då behovet av bemanning är relativt låg. Dessa funktioner är idag samlade i en kommunövergripande enhet, vilket det föreslås vara även fortsättningsvis. Andra funktioner kan vara frivilliga, dvs. om utföraren har resurser att utföra dem så ges man möjlighet att göra det, medan kommunen kan svara för sådana funktioner åt små företag eller större utförare med liten verksamhet i Östersund. Nedanstående tabell visar vilka funktioner som enligt vård- och omsorgsförvaltningens förslag alltid ska utföras av kommunen respektive är frivilliga för utföraren. Det är i nuläget inte klarlagt hur utryckning på trygghetslarm ska hanteras. Funktion Frivillig Ingår alltid Distriktssköterska (dsk) kväll och natt Distriktssköterska (dsk) Helg Arbetsterapeut (AT)/Sjukgymnast (SG) helgtid Installation av trygghetslarm o andra larm Kostnad för Tekniska hjälpmedel Kostnad för inkontinenshjälpmedel Distriktssköterska (dsk) vardagar dagtid OBS dock hela enbart hela team Arbetsterapeut vardagar dagtid eller ingen leg pers Sjukgymnast vardagar dagtid Undersköterska (usk) natt Besvarande av trygghetslarm kväll natt Besvarande av trygghetslarm alla dagar dagtid ej klart

6 Sida: 6 (7) 8. Hur ska ersättningssystemet utformas? Vård- och omsorgsförvaltningen har i nuläget inte utarbetat ett färdigt förslag till ersättningssystem för hemtjänst enligt LOV. Däremot redovisas under detta avsnitt de principer som föreslås ligga till grund för ett sådant system. Ett ersättningssystem bör utformas så att det: är ett instrument i en samlad kostnadskontroll och hushållning ger incitament och drivkraft för effektivitet premierar måluppfyllelse på individnivå stödjer rehabiliterande arbetssätt För att uppnå dessa mål bör ersättningssystemet vara utfallsbaserat (på individnivå). Den samlade individplaneringen (genomförandeplan, rehabiliteringsplan etc.) ska innehålla fastställda mål som ska uppnås med insatserna. Ersättningen kan då kopplas till graden av måluppfyllelse. Vidare bör ersättningen var högre för kortare insatser och lägre för de sista timmarna vid mer omfattande stöd till en brukare då kringtiden är minimal. Omvärldsbevakningen har visat att ingen kommun i dag har ett ersättningssystem som helt klarar att ge tillräckliga incitament för att samtliga mål ska uppfyllas. Östersund har medverkat till att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nu startar ett samverkansprojekt för att utveckla ersättningssystem med dessa utgångspunkter. Vilka kommuner utöver Östersund som kommer att medverka är inte helt fastställt men det bedöms bli 5-10 större kommuner. Arbetet inleds med en workshop i början av juni Med hänsyn till detta bedömer förvaltningen inte att det är rimligt att hinna utforma ett välfungerande ersättningssystem före kommande årsskiftet. Istället föreslår förvaltningen att det upprättas övergångsregler för ersättningar under tiden från och med 1:a januari 2014 fram till att ett nytt system kan tas i drift, vilket bedöms vara hösten Övergångsreglerna bör hantera dels de befintliga utförare (kommunen och privata entreprenörer) samt dels nya utförare som blir godkända. De privata entreprenörerna Attendo Care och Förenade Care har avtal som löper ut den sista september Förhandlingar om vad som ska gälla under tiden fram till att avtalen löper ut kommer att hållas under våren tidiga hösten Ett mål bör vara att det nya ersättningssystemet är klart och kan göras känt innan nya utförare godkänns så att dessa vet vilka förutsättningar som gäller och utifrån detta kan göra en bedömning om de kan bedriva sin verksamhet. Det innebär att det nya ersättningssystemet måste vara utformat senast i december Införandet kan dock behöva ytterligare tid, eftersom bl.a. nya IT-stöd behöver utvecklas och testas innan det införs.

7 Sida: 7 (7) 9. Vad ska gälla för de brukare som inte kan/vill välja utförare? För de brukare som inte kan eller vill välja utförare ska det finnas ett ickevalsalternativ. Ickevalsalternativet blir den utförare som står näst på tur. Alla utförare utom de som har färre än tio brukare delar lika på ickevalsbrukarna efter turordning inom de områden som de har verksamhet. Samma bör gälla även för servicetjänster. Ickevalsalternativet tillämpas efter turordning mellan utförarna i alfabetisk ordning i listan över utförare. Om utföraren som står på tur inte kan erbjuda att utföra insatserna på grund av att företaget ej har listat sig för det aktuella geografiska området så går erbjudandet vidare till nästa företag i listan. Vid nästa tillfälle en kund inte kan/vill välja utförare backar beställaren tillbaka i katalogen till det/de företag som på grund av ovanstående ej var aktuella vid förra tillfället.