SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011

Transkript

1 SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL Under tiden vi arbetat med mofflorna så har barnen på olika sätt fått uppleva, leka och samtala kring det som mofflorna hade fått nedskräpat med i sin skog. Idag gav vi oss iväg till Trollskogen för att gå på skräpjakt. Jag hade i förväg varit dit och lagt ut föremål som inte hör hemma där. ( plast, tidningar, glas, metallburkar) När vi kom fram fick barnen en träskiva där jag i förväg hade monterat färgpennor i fyra olika färger. (blå, grön, gul, röd) På plattan satt det en tabell där jag hade klistrat in vilka olika sorteringskategorier som föremålen de kan hitta i skogen passar in på.

2 Varje kategori hade sin egen färg och barnens uppdrag var att gå i Trollis och leta föremål som inte ska vara i naturen och i tabellen ska de sedan färglägga rätt ruta beroende på vilket föremål de hittat. Med blicken inställd på att hitta föremål så gick det väldigt bra att hitta och färglägga rutorna. Vi samtalar om de olika färgerna och när vi ska använda vilken färg. Barnen såg och upptäckte föremålen och med iver fyllde de i rutorna. När barnen tyckte att de hittat alla så samlades vi och jämförde våra listor och räknade hur många vi hittat av varje kategori. Vi pratade också om varför föremålen inte ska ligga kvar i Trollis. Barnen svarade allt från att små barnen kan göra sig illa när vi är här och leker, djuren kan också skada sig och sen blir det ju inge fint i vår skog heller!!

3 Barnen jämförde sina tabeller och hur många saker var och en hade hittat. Hur kunde det vara så att alla inte hittat lika många? Vem hade hittat flest, färst? Vilka färger hade vi använt? Det blev många funderingar och samtal kring antal, kategorier, sortering och färger.

4 Vi gick tillbaka till förskolan och tog med oss alla föremålen från skogen. På förskolan fick varje barn göra ett diagram av duplolego där varje kategori av skräp fick representeras i en stapel. Vilka var det flest av? Färst? Diagrammet fick synliggöra på ett konkret sätt antalet föremål varje barn hade hittat. Återigen fick vi samtala om antal och färger. Vi räknade klossar och hjälptes åt att få ihop varje stapel rätt utifrån antalet färglagda rutor på barnens tabeller.

5 Senare samma dag tog vi fram våra tabeller och duplostaplar och samtalade återigen om antalet i varje kategori och vilken färg som representerade varje kategori. Jag frågade om de ville göra fler diagram på deras skräpsamling? Det ville de så jag visa på hur de kunde färglägga lika många rutor som duploklossarna var för varje kategori på en remsa. Barnen samtalade kring sina remsor om vilken som blev längst, kortast, flest och färst. Hur kunde det vara så att barnen hittat olika många föremål? Sedan tejpade vi ihop varje barns färgremsa och det blev en enda lång färggrann rad. Återigen gjordes jämförelser både på färger, längd och antal. Ett av barnen ville även böja remsan till en cirkel som blev en färggrann tårta cirkeldiagram.

6 Pedagogen reflekterar: Jag fick se att barnen använder olika uttrycksformer för att undersöka och. visa hur många föremål det var några räknade direkt på papperet, använde sina fingrar som stöd eller såg direkt utan att räkna antalet s.k. Subitizing. Jag kunde se att barnen använde sig av olika sätt att räkna beroende på var barnet befinner sig i sin matematiska utveckling. Barnen fick möjlighet att öva sig i att se likheter och skillnader när det gäller föremålens egenskaper och vilken färgpenna som skulle användas. Genom att jämföra raderna får barnen en möjlighet att få öva på begreppet antal. Genom att vi satte ihop våra färgade rutor till en gemensam rad så kunde vi också samtala kring att diagram kunde se olika ut men visa på samma sak nämligen antalet föremål i varje färg. Jag visade barnen att deras långa remsa med olika långa delar beroende på färg kunde böjas till en cirkel och bli en tårta som också beskriver antalet föremål de hittat. Vi kunde på ett konkret sätt samtala om delar som kan bilda en helhet. Att visuellt få se de olika delarna sättas ihop till en lång remsa skapar glädje och engagemang. Eftersom jag dokumenterat och satt upp den i hallen så kan föräldrarna involveras genom samtal med sina barn om det vi gjort och varför. Jag tycker att arbetet med diagram är ett sätt att synliggöra läroplanens uppdrag där vi på ett meningsfullt & konkret sätt presentera en del av matematiken i förskolan. Det viktigaste för oss inom förskolan är att barnen ska få uppleva matematiken med hela kroppen under lekfulla former./ Ester