Kvalitetsredovisning 2010/2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Herrgårdens förskola Ewa Sjölund Smitt Bitr. förskolechef

2 1. Inledning Herrgårdens förskola startade i augusti 2009 under förskolechef Anci Rehns ledning. Hon har tillsammans med pedagogerna format en modern förskola som vilar på en trygg, tydlig och väl förankrad plattform. Den 1 jan 2011 skedde en omorganisation i Barn & Ungdom vilket innebar att Ewa Sjölund Smitt tillträdde som bitr. förskolechef samtidigt som Anci Rehn fick nytt uppdrag som förskolechef för Valbo förskoleenhet. Förskolan är organiserad i bas- samt målgrupper. Barnen vistas i basgrupper under förmiddagarna. Dessa är åldershomogena och här finns respektive barns ansvarspedagog. Verksamheten är temainriktad, innehållet utgår ifrån barnens intresse och lust. Under eftermiddagarna fortsätter verksamheten i målgrupper. Målgrupperna består av tre områden; språk, läs och skrivutveckling, kreativa (ateljé och snickarrum) samt NTA/matematik. Pedagogernas placeringar i målgrupperna utgår från deras kompetenser och intressen. Alla barn väljer station utifrån intresse och lust och ges därmed goda förutsättningar för utveckling och lärande. Verksamheten är åldersblandad. Yngre och äldre barns möts i stationerna där de lär av och med varandra. Under verksamhetsåret har två förskollärare läst olika kurser utifrån barns språkliga och matematiska utveckling. Effekter av detta syns i verksamheten och i pedagogernas dokumentationer och analyser. I basgruppen röd länkades tema mönster ihop med förskollärarens studier. Lässtunder har observerats och väckt nya tankar. Chatarina Erlandsson, uppdragspedagog, har arbetat tillsammans med pedagogerna i kvalitetsarbetet kring den reviderade läroplanen. Hon har mött pedagogerna ett par gånger under året för att stödja dem i analyser av observationer och dokumentationer. Chatarina och pedagogerna har påbörjat ett utvecklingsarbete med loggböcker i målgrupperna. I syfte att fånga upp barnens intressen, kunskaper och förmågor. Under våren har alla barn mer eller mindre varit engagerade i tema Bondgården. Ett tema som startade utifrån de äldre barnens lekar med djur på förskolans gård. För att öka barnens kunnande om vad en bondgård är ordnades ett studiebesök på en bondgård. Efter det ökade intresset bland barnen och leken fortsatte inomhus. Pedagogerna tillförde mer leksaksdjur (kor, grisar, hästar osv.) till barnen. Nu började de yngre barnens intresse att väckas. De iakttog vad som var på gång och tog efter de äldre kamraternas lek. Bondgårdstemat har resulterat i mycket aktivitet i snickarrummet där barnen har snickrat allt från en bondgård till bilar. 1

3 Tre barns reflektioner kring bygget av bondgården: -Först ritade vi bondgården. Vi tänkte att taket skulle vara rakt, vi sågade och skruvade. Vi blandade olika färger men det blev inte som vi tänkt. Vi ville ha gult tak! S- Det var roligt och bra för kroppen att träna såga och skruva, man tränade muskelet. A- Det var roligt och lätt att såga och hamrar. C- Det var kul att rita, bygga, såga och måla. Jag ville bygga en bondgård för att jag byggde en hund som vill ha en bur. I slutet av terminen funderade pedagoger och barn på hur föräldrarna skulle få ta del av allt skapande som gjorts. Barnens förslag om att bjuda in föräldrarna antogs och samtliga föräldrar bjöds in till vernissage. 2. System för kvalitetsarbete Arbetet med arbetsplanen har fortsatt utifrån tidigare modell. Varje pedagog har eget ansvar att sätta upp mål och följa upp enligt kvalitetsmodellen. Uppföljningar och utvärderingar har skett på olika nivåer, enskilt, i basgrupperna, i målgrupperna, i Se barnetgruppen, på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Pedagogerna observerar och dokumenterar kontinuerligt för att synliggöra verksamhet, barns intressen, utveckling och lärande. Observationer dokumenteras med hjälp av kamera, papper och penna, loggbok och till viss del videokamera och diktafon. Reflektion gör barn och pedagoger tillsammans genom att samtala om barnens upplevelser. Pedagogerna använder öppna frågor för att möta barnens tankar. Barnen bearbetar och visar också sina upplevelser genom lek, målning och skapande. I nästa steg analyserar pedagogerna underlagen tillsammans för att utveckla verksamheten utifrån barnens intressen, förmågor och kunnande. Pedagogernas utvärdering sker på basgruppsplanering (1 ½ timme per vecka), i Sebarnetgruppen (ca 1 timme per månad), tillsammans med barnen (enskilt och/eller i grupp) i verksamheten och på pedagogernas enskilda planeringstider. Föräldrar har utvärderat verksamheten i grupper. Utvärderingen har skett i tre områden: förskolans verksamhet, trygghet och lärandet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att de har god inblick i verksamheten via dokumentation och fotografier. De upplever att pedagogerna har tydligt fokus på barnen. Föräldrarna beskriver förskolan som trygg genom att den har god struktur. De efterlyser vikarieskyltar på tillfällig personal och påminnelser vad gäller att stänga grindarna. Föräldrarna uppskattar hemsidan men önskar att den uppdateras oftare. Herrgårdens upplevs som lärorik för att barnen erbjuds många olika aktiviteter samt social träning. Som exempel på aktiviteter ges experiment, kreativa arbeten, språk, lek, sång och tecken. Föräldrarna lyfter också fram betydelsen av aktiviteter på em. 2

4 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Förutsättningar Herrgårdens förskola har en Se barnet grupp. Den består av tre förskollärare som är representerade från olika basgrupper. Gruppen träffas 1ggn i månaden under 1 timme. En specialpedagog är med några gånger per termin för att konsultera och stödja pedagogerna. Arbetsprocessen Se barnet gruppen använder mötestiden till att reflektera kring berörda barn och verksamhetens utformning. Passar verksamheten barnen? Vilka behov har barnen? Hur gör vi? Gemensamma förhållningssätt osv. Se barnet gruppen har/tar kontakt med specialpedagoger för pågående och eventuella nya insatser. Resultat Med hjälp av Se barnet gruppen har pedagogerna fått en god överblick och helhetssyn för barn med särskilda behov. Pedagogerna har enats kring fokus och förhållningssätt gentemot berörda barn. Detta har förmedlats till övriga pedagoger på förskolan. Resultatet är tydligt. Barnen har blivit stärkta och deras kunnande har ökat genom att deras intresse och lust varit utgångspunkten för insatser och dokumentationer. Vikten av gemensamt förhållningssätt är påtagligt. Kontinuerliga dialoger med specialpedagoger samt bitr. förskolechef har varit stödjande i upprättandet av olika handlingsplaner. Åtgärder för utveckling Tydliga handlingsplaner för att skapa goda förutsättningar för barn som är i behov av särskilt. Följa upp Se barnet träffar på APT och VP. En Se barnet pärm med arbetsmaterial. Kartläggningsunderlag, elevvårdsplan bl.a. 3.2 Förskolans arbete med matematik Hur basgruppen röd har arbetat med matematik I basgruppen röd har pedagogerna utgått från barnboken Ellen. Boken innehåller begreppen mönster, antal, sortering och klassificering. Innan pedagogerna började arbeta med boken intervjuade de barnen. Syftet var att ta reda på vad barnen kunde om begreppen för att senare titta på vilket lärande de kunde se hos barnen när man aktivt hade arbetat med begreppen. Under temats gång har pedagogerna tillverkat matematiska lådor där barnen har sorterat kameler, knappar och strumpor. Pedagogerna har även fotat och gjort en mönsterbank som barnen får använda sig av. Från början visste inget av barnen vad ett mönster var och inte heller var man kunde hitta ett mönster. Pedagogerna har sett barns förändrade kunnande genom att vissa barn sorterar strumporna i matematiklådan på fler sätt än tidigare, barnen uppmärksammar om någon har mönster på exempelvis strumpor. I och med temat har skett i grupp så har man också gett barnen förutsättningar av att kunna lära av varandra samt föra och följa resonemang. 3

5 Hur målgruppen NTA matematik har arbetat med matematik I målgruppen NTA/matematik ansvarar fyra pedagoger för förskolans arbete med matematik under eftermiddagarna. Pedagogerna fördelar sig i olika rum. De ansvarar för att materialet introduceras till barnen. Att det är tillgängligt och kontinuerligt uppdateras för att barnen ska ges utmaningar och förutsättningar att utveckla sina förmågor och öka sitt kunnande. I snickarrummet har barnen gjort egna ritningar. De har mätt, jämfört storlekar, sorterat, klassificerat, jobbat med problemlösning. I arbete med vatten och snöexperiment har barnen kommit i kontakt med begreppet volym, flytande och fast form samt mängdlära. Under skogsutflykterna har pedagogerna benämnt olika matematiska begrepp med hjälp av naturmaterial. Verkar arbetet ha gett det resultat som det var tänkt? Matematiken finns som en naturlig del i förskolans verksamhet och material. Barnen använder matematiska begrepp och uppmärksammar mönster. Pedagogerna använder öppna frågor för att utmana barnen vidare. Frågor som t.ex. Hur tänkte du? Hur vet du att det är en triangel/kvadrat/rektangel? Ett av många ex. på barns kunnande i matematik: - Taket på bondgården är en triangel och huset är en kvadrat. Huset har fyra sidor. - Vi har byggt en rektangel, triangel och en fyr kant (kvadrat). Arbetet har gett gott resultat. En framgångsfaktor och också lärande för pedagogerna blev vikten av att ställa frågor till barnen innan ett tema börjar. Det blev tydligt via mönstertemat. Vid intervjuerna ställde pedagogerna frågorna: - Vet du vad ett mönster är? Vet du var det kan finnas mönster? Barnen intervjuade också längre fram under temats gång. Tydliga resultat av barnens ökade kunnande inom mönster gick att utläsa ur barnens svar. 4

6 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. - Gemensamt mål för hela förskolan. - Undersöka barnens kunnande innan arbetet med det gemensamma målet/temat startar. Följa upp det under resans gång med samma frågeställning. - Reflektion med samtliga pedagoger utifrån det gemensamma målet/temat på inplanerade APT eller VP. - Implementera loggböckerna som ett verktyg i basgrupperna. - Pedagoger ges utrymme att förmedla och skapa diskussioner utifrån de kunskaper och forskning som de inhämtat under studier. - En Se barnet pärm med arbetsmaterial skall iordningsställas. Kartläggningsunderlag, elevvårdsplan bl.a. - Handlingsplaner som stöd vid förbättringar/utvecklingsområden/läroplanen. - Likabehandlingsplanen. 5