tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist

Transkript

1 Vem ska värna v tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist

2 Vad är allmänna utrymmen? Trapphus, trappor, hiss Entréer Svalen (våningsplanet) Den närmaste utemiljön Soprum Tvättstugor Källar- och vindsförråd Gemensamhetslokaler

3 Utanför den egna lägenhetsdörren

4 Bakgrund En stor andel av den äldre delen av befolkningen bor i otillgängliga bostäder. Detta försvårar kvarboende och möjligheterna till ett aktivt och självständigt liv. Tillgänglighet har med makt att göra. Fysisk tillgänglighet = förutsättning för socialt liv... social tillgänglighet. De allmänna utrymmena är viktiga miljöer, men svårare att förändra.

5 Studien Studien har delfinansierats av Hjälpmedelsinstitutet och utgick från frågan vad som skapar hinder och möjligheter att förbättra tillgängligheten i de gemensamma utrymmena i äldres boendemiljö. Vi har studerat boendet i ett antal flerbostadshus i tre stadsdelar i Göteborg: Biskopsgården, Askim och Lärjedalen. Vi har också intervjuat anställda vid bostadsföretag, kommunala tjänstemän, hyresgäster m fl.

6 Intervjuer Kommunala och regionala aktörer Kommunala bostadsföretag Privata bostadsföretag Hyresgäster -Representant för Hyresgästföreningen -Tillgänglighetsenheten, fastighetskontoret -Stadsbyggnadskontoret -Länsstyrelsens bostadsenhet -Tjänstemän i SDF Biskopsgården -Förvaltnings AB Framtiden -Bostadsbolaget -Familjebostäder -Poseidon -Hjällbobostaden -Stena fastigheter -Newsec -Boende i 55pluslägenheter -Seniorer i det vanliga bostadsbeståndet n = 8 n = 10 n = 2 n = 16

7 Observationer Allmänna utrymmen i flerbostadshus i tre stadsdelar Möten med seniorer på initiativ av projektledare (en del av en förändringsprocess) Möten med seniorer som träffas för nöjes skull.

8 Drivkrafter för att satsa på äldre hyresgäster... Även om kunskaper finns om vad som behöver åtgärdas satsas det inte mycket på att förbättra det befintliga bostadsbeståndet (t ex den fysiska tillgängligheten). Utifrån intervjuer med kommunala tjänstemän, bostadsföretag och äldre hyresgäster finner vi ett flertal skäl till det. Drivkrafterna för att satsa på äldre hyresgäster är inte tillräckligt starka, trots att det framkommer rationella, ekonomiska och moraliska skäl till att göra det.

9 Skepsis mot äldre Även om fastighetsägare ser äldre hyresgäster som ekonomiskt intressanta, finns det en skepsis mot denna åldersgrupp. Det finns en rädsla för att äldre personer ska ställa stora krav på service, framför allt om de bor i samma hus som i seniorboenden.

10 Ansvarsgränser mellan organisationer... Allmännyttan befarar en förskjutning av ansvarsgränserna mellan dem och äldreomsorgen om allt fler äldre med stora vård- och omsorgsbehov kommer att bo kvar i sina ordinära bostäder i framtiden.

11 Vilka har ansvar och befogenheter att skapa förändring? Motiven till att förbättra tillgängligheten lyser med sin frånvaro. Tillgänglighet associeras med problem av olika slag. Det finns ett glapp mellan dem som har i uppgift att verka för tillgänglighet och dem som har faktisk möjlighet att förbättra den.

12 Flera orsaker till att lite görs... Intervjuer med fastighetsägare vittnar om juridiska oklarheter, praktiska svårigheter och bristande prioritering av tillgänglighet utifrån en begränsad ekonomi. Merparten av de tillgänglighetsförbättringar som skulle kunna genomföras, handlar juridiskt sett om frivilliga åtaganden. Kommunala och statliga myndigheter kan bara påverka dessa indirekt.

13 Vad vidmakthåller problemen? Bostadsanpassningsbidraget kan minska incitamenten till att genomföra generella åtgärder i boendemiljön... Det kostar inget att vänta tills dess en hyresgäst behöver en ramp eller dörröppnare. Samtidigt är frågan om tillgänglighet av brett samhällsintresse.

14 Många äldre vill inte se sin ålderdom Trots att de flesta äldre som intervjuades upplevde att de kunde påverka sitt boende, ledde inte deras inflytande till tillgänglighetsförbättringar. Det var inte många äldre som ansåg att miljön behövde förbättras. Många äldre vill inte se sina svårigheter...

15

16 Därför klagar inte äldre hyresgäster Många äldre fokuserar mer på hur de lyckas klara sin vardag än att beskriva sina svårigheter. De ser inte alltid möjligheter till förändring. Därför nås inte heller fastighetsägare av klagomål som rör brister i tillgänglighet eller användbarhet. Varken hyresvärdar eller hyresgäster verkar se att det finns ett mervärde i god tillgänglighet, med undantag för hisstillgänglighet.

17 Ett gott exempel Den största förändring som ägde rum under den tid som vi följde de tre stadsdelarna var skapandet av ett nytt seniorboende i Biskopsgården. Det ledde till ökade sociala aktiviteter mellan hyresgästerna. Tillgången på hyresgäster som engagerar sig, så kallade eldsjälar, var avgörande för etablerandet av en boendegemenskap.

18 Ett gott exempel forts. Detta är ett exempel på hur ett ömsesidigt beroende kan skapas mellan hyresvärd och hyresgäster som gagnar bägge parter. Men aktiviteter som bygger på frivilligt arbete är sårbart, eftersom det bygger på ett oreglerat förhållande. Konklusionen är att både den fysiska och sociala tillgängligheten behöver vara god för att skapa en god boendemiljö för äldre personer.

19 Diskussion Vad skulle krävas för att förbättra de befintliga boendemiljöerna i termer av: Bättre fysisk tillgänglighet? Bättre trygghet och trivsel? Bättre social gemenskap?