Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Transkript

1 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

2 2 Sammanfattning Detta är, på uppdrag av Borås Stads Stadsrevision, en uppföljande granskning av stadens öppenvårdsinsatser för barn och familj. Dels sammanfattas tidigare granskningar, utförda under åren , i rapporten och dels redovisas de förändringar i verksamheten som genomförts som ett resultat av de tidigare granskningarna. Rapportens slutsatser Tidigare granskningar visade på ett stort behov av tydligare mål och uppdrag för öppenvårdsinsatserna riktade mot IFO-barn och familj samt att rollfördelningen mellan myndighetssidan och insatssidan var otydlig. Det fanns i stort sett ingen strukturerad uppföljning av verksamheterna. Socialnämnden påbörjade ett förbättringsarbete som stannade av under arbetet med den nya stadsdelsorganisationen. SDN Väster som idag har ansvaret för insatserna har under 2011 utvecklat arbetet med Översikten, en metod för strukturerad styrning och uppföljning. Verksamheternas prioriterade mål och uppdrag har tydliggjorts. Nu pågår arbetet med att fastställa vilken uppföljning av öppenvårdsinsatserna som skall ske och därefter skall uppföljningen genomföras. Några resultat att värdera finns troligen inte förrän efter SDN väster har tagit ansvar för att komma tillrätta med de brister tidigare granskningar påtalat men arbetet är inte färdigt. Det finns idag en risk att förlora hela-staden-perspektivet och därmed en risk för en ogynnsam utveckling av öppenvården över tid. Problem uppstår när man inte är överens om mål, inriktning och prioriteringar mellan stadsdelarna. Det behövs en samsyn och ett gemensamt ansvarstagande mellan stadsdelarna så att inte Stadsdelsnämnd Väster står ensam med dessa frågor. Borås kan i kraft av sin storlek erbjuda ett bra utbud av öppenvårdsinsatser. Det finns risk att förlora kompetens och kundunderlag om stadsdelarna har olika syn på den framtida utvecklingen. Idag är rollfördelningen tydligare mellan myndighetssidan och insatssidan genom arbetet med Vårdkedjeprocessen men implementeringen tar tid. Ansvariga i samtliga tre stadsdelar måste vara uppmärksamma på att en viktig förutsättning är att samtliga handläggare följer överenskommen ansvars- och rollfördelning. Det behövs en gemensam styrnings- och uppföljningsmodell för hela Borås stad. Frågan är om Stadsdelsnämnd Väster arbete med den s.k. Översikten är en del i en stadsgemensam modell. Det kommer att bli ett stöd för SDN Väster när Borås stad har en gemensam styrnings- och uppföljningsmodell.

3 3 Uppdraget och Syfte Uppdraget omfattar en uppföljande granskning av tidigare utförda granskningar av öppenvårdsinsatserna inom området Barn och familj som gjorts under åren Syftet med den uppföljande granskningen är dels att översiktligt sammanfatta iakttagelser och rekommendationer från tidigare rapporter, dels att identifiera förändringar som har genomförts i verksamheten som ett resultat av granskningarna. Bakgrund I Borås stads revisionsplan för 2009 beslutades om en granskning av Socialnämndens arbete med hemmaplanslösningar inom Barn och familj. Projektets benämning var Effekter av hemmaplanslösningar. En granskning av öppenvårdsinsatserna gjordes också, augusti oktober 2010, av en extern konsult på uppdrag av socialnämnden. Vidare har revisionen låtit utföra en granskning av tidiga och förebyggande insatser i samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. En uppföljande granskning av tidigare arbete omfattar de rapporter som redovisas under rubrik: Källmaterial, i slutet av rapporten. Metod Arbetet med denna uppföljning har pågått under tiden november 2011 till januari Arbetet startade med en genomgång och sammanfattning av tidigare utförda granskningar och Socialnämndens respektive Stadsdelsnämndens svar på granskningarna. Vidare har samtal/intervjuer genomförts med ansvariga tjänstemän, (ekonomichef, områdeschef och berörda enhetschefer) i stadsdelen Väster, som har ansvaret för stadens öppenvårdsinsatser, för att följa upp nämndernas svar på rapporterna samt för att få en tydligare bild av de förändringar som genomförts med anledning av tidigare granskningar. Sammanfattning av tidigare genomförda granskningar Granskningarna startade hösten 2009 av kommunrevisionen som i en förstudie konstaterade att kostnaderna för öppenvårdsinsatserna ökat till följd av socialnämndens uttalade mål att ersätta köpt institutionsvård med insatser på hemmaplan. Förstudien visade att det var oklart i vad mån socialförvaltningen följde upp verksamheten. Kommunrevisionen beslöt då att granska öppenvården inom IFO barn och ungdom (projektplan ) med det övergripande syftet att bedöma effektiviteten i öppenvårdsinsatserna. Detta utgjorde första steget i kommunrevisionens granskningsplan för Barn och familj. Ernst&Young fick stadsrevisionens uppdrag att utföra del av granskningen och redovisade resultatet i en kortrapport : Individ- och familjeomsorgens användande av uppföljning av verksamheten som ett styrinstrument för nämnden.

4 4 Rapporten redovisade bl.a. att det fanns blanketter och rutiner för uppföljning men att dessa endast användes i begränsad omfattning och bara på vissa enheter. Deras slutsats beskrivs i följande citat: Det saknas dock ett systematiskt arbete på såväl avdelningsnivå, mellan avdelningar som på verksamhetsnivå. Det var även otydligt vilken roll nämnden hade i arbetet. Socialnämnden rekommenderades i rapporten att diskutera och besluta om vilka uppföljnings- och utvärderingsinstrument som skall användas och säkerställa att dessa implementeras i hela verksamheten. Kommunrevisionen översände rapporten till socialnämnden för beaktande Socialnämnden svarade Kommunrevisionen med anledning av rapporten från Ernst&Young: Socialnämnden tar till sig revisionens synpunkter om nämndens ansvar att besluta om vilka uppföljnings- och utvärderingsinstrument som skall användas och kommer att arbeta vidare för att systematisera arbetet för uppföljning av insatser. Nämnden instämmer också i vikten av att beslutade uppföljnings- och utvärderingsinstrument implementeras i verksamheten. Den 2 juni 2010 tillträds tjänsten som kvalitetssamordnare, denna kommer att vara behjälplig i ovannämnda arbete. Under våren 2010 genomfördes, på uppdrag av Socialförvaltningen, en genomlysning av arbetssituationen inom Barn och familj i Borås med hjälp av extern konsult. Syftet med denna var främst att belysa hur medarbetarna såg på sitt arbete, sin arbetssituation, och hur avdelningens ledning och styrning fungerade. Genomlysningen redovisade ett antal förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Ett av förslagen var att utveckla arbetet med strategiska frågor såsom verksamhetsmålen, ekonomistyrningen och verksamhetsuppföljningen. Med anledning av genomlysningen antog Socialnämnden en handlingsplan , som bl.a. gav förvaltningen i uppdrag att utveckla arbetet med verksamhetsmål, ekonomistyrning och verksamhetsuppföljning. I juni 2010 lämnade Kommunrevisionen ett diskussionsunderlag/rapport som ställde frågan: Vad vet vi om verksamheten? - inom Barn och familj. Denna var andra steget i deras granskningsarbete av Barn och familj. Rapporten innehöll en sammanställning av relevant information om den bedrivna verksamheten inom enheten Barn och familj. Den avslutades med ett antal frågeställningar till nämnden och verksamheten, t.ex. om vad som händer med anledning av de granskningar som sammanfattats ovan? Vidare ställdes frågor om verksamhetsstatistikens tillförlitlighet och om insatsernas innehåll och effektivitet. Med anledning av denna rapport och de tidigare granskningarna beslutade Socialförvaltningen att göra en granskning av kommunens öppenvårdsinsatser. Granskningen utfördes av extern konsult och redovisades i rapporten: Öppenvårdsinsatser inom Individ- och familjeomsorgen, för barn och familj, oktober En del av de frågor som ställdes i rapporten var: Vilket uppdrag har respektive verksamhet? Är öppenvårdsinsatserna kostnadseffektiva? Hur följer verksamheten sitt uppdrag? Granskningen visade bl.a. på att verksamhetens uppdrag var otydliga och att uppföljning saknades. Det gick inte på grund av den bristande uppföljningen att avgöra om verksamheterna är kostnadseffektiva. En av slutsatserna var, liksom vid tidigare granskningar, att metoder måste utvecklas för ett systematiskt uppföljningsarbete/kontinuerlig kvalitetsutveckling. Samtidigt framkom att Borås stad har en väl utbyggd kedja av öppenvårdsinsatser för att ge bistånd till Barn och familjer på hemmaplan. Inom öppenvården finns också delar som inte ges som bistånd men som har stor betydelse för att tidigt stödja barn, ungdomar och deras föräldrar. Dessa insatser är oftast riktat förebyggande för barn, ungdomar och familjer i utsatta situationer. Rapporten skulle också utgöra ett beslutsunderlag inför avgörandet av den organisatoriska placeringen av öppenvårdsinsatserna i den då kommande nya stadsdelsorganisationen.

5 5 Öppenvårdsverksamheterna placerades organisatoriskt under Stadsdelsnämnden Väster från Under hösten 2010 genomfördes också på uppdrag av Kommunrevisionen en granskning av tidiga och förebyggande insatser i samverkan kring barn i behov av stöd enligt skollagen och socialtjänstlagen av Ernst&Young. Syftet var att belysa hur stadens stadsdelsnämnder och förvaltningar arbetar för att samverka kring tidiga och förebyggande insatser så att de samlade resurserna används på ett ändamålsenligt vis. Denna granskning omfattade inte kommunens öppenvårdsinsatser som ges som bistånd. Vissa resultat i tidigare granskningar återkommer dock även i denna granskning. Det gäller till exempel nämndernas roll och ansvar för att styra och följa upp verksamheterna. Rapporten rekommenderar att nämndernas styrning gentemot verksamheterna tydliggörs genom att de nya stadsdelsnämnderna upprättar måldokument samt tydliggör ansvarsfördelningen inom organisationen. Efter att stadsdelsnämnderna lämnat sina svar på Ernst&Youngs rapport har Borås Stads revisionskontor redovisat dessa, I svaren från stadsdelsnämnderna framkommer att det finns en särskild process ledare som bl.a. skall förtydliga det förebyggande uppdraget och ansvarsfördelningen. Det framkommer också att stadsdelarna har system för uppföljning och redovisning av verksamheterna. Man uppger att det görs en kontinuerlig uppföljning. Stadsrevisionens redovisning avslutas med att man betonar vikten av att stadsdelsnämnderna upprättar måldokument i enlighet med av kommunfullmäktige beslutad åtgärdsplan. Uppdrag, roller och ansvarsområden bör klarläggas när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd, liksom de kommungemensamma enheternas uppgifter, ansvar och befogenheter Sedan den nya stadsdelsorganisationen startade har Stadsdelsnämnden Väster ansvar för stadens samlade öppenvårdsinsatser. Dessa omfattar Familjerätt, Familjerådgivning, Fältgruppen, Ungdomsboende, Boendestöd Ungdom, Dialogcentrum, Cedern och stödcentrum för unga brottsoffer. I budget 2011 för Stadsdelsnämnd Väster framgår en tydlig ambition att tydliggöra dessa verksamheters uppdrag. Det anges at samverkan i Vårdkedjan skall bli bättre och att rollfördelningen mellan Myndighet och Insatser skall bli tydligare. Frågeställningar i denna granskning I de tidigare granskningarna, som i korthet summerats ovan, framgår tydligt som ett genomgående resultat att de ansvariga för öppenvårdsinsatserna, såväl på nämnds- som på tjänstemannanivå, behöver arbeta mer strukturerat med verksamheternas mål, uppdrag och resultat. Detta kräver ett systematiskt och strukturerat uppföljningsarbete som dels kan användas i styrningen av verksamheten från Stadsdelsnämndernas sida men också i förvaltningens utvecklings- och kvalitetsarbete. Det är nödvändigt att kunna följa resultatet dvs. effekten av insatserna på såväl individnivå som för verksamheterna som helhet för att kunna göra korrekta prioriteringar. Granskningar har mottagits konstruktivt. Ansvariga har bekräftat de brister som kommit fram och på olika sätt förmedlat att det nu pågår arbete för att rättas till dessa. Nu har Stadsrevisionen påbörjat denna uppföljande granskning för att se vad som hänt med anledning av tidigare rapporter. De frågeställningar som skall belysas genom samtal med ansvariga är: På vilket sätt har arbetet enligt Socialnämndens handlingsplan från fullföljts?

6 6 Har Stadsdelsnämnd Väster fastställt mål för öppenvårdsinsatserna? Är verksamheternas uppdrag tydliga? Hur har rollfördelningen formulerats mellan Insatssidan och Myndighetssidan? På vilket sätt följs insatserna upp i enskilda ärenden i förhållande till besluten enligt Socialtjänstlagen? På vilket sätt följs verksamheterna upp i förhållande till de mål som satts? Kan stadsdelsnämnderna utifrån uppföljning värdera om öppenvårdsinsatserna motsvarar behoven, (inriktning och volym) för hela Borås stad? Vad har framkommit i de uppföljande samtalen med de ansvariga? På vilket sätt har arbetet enligt Socialnämndens handlingsplan från fullföljts? I samtalen med de ansvariga framkommer att arbetet med den handlingsplan som antogs av Socialnämnen 2010 inte har fullföljts eftersom Borås stad omorganiserades från januari Omorganisationen tog mycket tid och kraft så det arbete som socialnämnden påbörjat stannade av. Det bekräftas dock att arbetet inleddes enligt planen och att Socialnämndens beslut medförde en medvetenhet om behovet av och kraven på en tydligare styrning och strukturerad uppföljning. Stadsdelsnämnd Väster övertog inte rakt av arbetet enligt tidigare handlingsplan men arbetade vidare för att förtydliga rollerna mellan myndighets- och insatssidan, att prioritera en fungerande vårdkedja samt att arbeta med ett för stadsdelen enhetligt styrnings- och uppföljningssystem. Därmed menar de anvariga att det i stadsdelen finns en tydligare struktur att förhålla sig till idag vilket kommer att ge resultat på sikt. Det arbete som genomförts inom stadsdelen avseende en tydligare styrning och uppföljning är helt i linje med socialnämndens intentioner i handlingsplanen från 2010 och Kommunfullmäktiges program för Borås stads styr- och ledningssystem. Har Stadsdelsnämnd Väster fastställt mål för öppenvårdsinsatserna? Är verksamheternas uppdrag tydliga? Idag har Stadsdelsnämnd Väster ansvaret för stadens samtliga öppenvårdsinsatser inom individ- och familjeomsorgens arbete med barn och familjer. Efter att Väster fick detta ansvar har man i enlighet med Stadsdelsnämndens beslut i budget 2011 arbetat med att systematisera sitt styrnings-, planerings- och uppföljningsarbete för hela stadsdelens ansvarsområde. I den så kallade Översikten preciseras bl.a. verksamheternas prioriterade mål utifrån Kommunfullmäktiges budget och målen bryts ner på samtliga nivåer i organisationen inkl. för öppenvårdsinsatserna. Detta, menar ansvariga, innebär att verksamheterna inom insatssidan idag har tydligare produktionsuppdrag. Ansvariga vet vad som förväntas av verksamheterna under året. Tidigare var det främst enhetens profession som styrde mål och inriktning, menar man. För att Stadsnämnd Väster skall kunna ta fullt ansvar för öppenvårdsinsatserna framförs ändå vissa problem för Väster är ansvarig för verksamheter som hela staden/ de tre stadsdelarna använder sig av. Stadsdelsnämnd Väster tar ansvar för produktionen av öppenvårdsinsatserna. När det gäller verksamhetens fortsatta utveckling, värdering av verksamhetens effekter och eventuella behov av förändring upplever de ansvariga enhetscheferna en osäkerhet. De

7 7 ansvariga har stöd i Stadsdelen Västers arbete med att strukturera uppföljningen men menar samtidigt att de övriga stadsdelarna egentligen inte efterfrågar denna uppföljning. Det finns farhågor om öppenvårdsverksamheternas uppdrag på längre sikt och hur dessa kommer att utvecklas över tid. Det saknas en tydlighet vad gäller viktiga utvecklings- och förändringsfrågor utifrån behoven i samtliga tre stadsdelar. Man efterfrågar en arena för diskussion och beslut om hur Borås stads gemensamma öppenvårdsinsatser skall möta framtidens behov. Det uppstår svårigheter när ansvariga inte är överens om mål- och inriktning på längre sikt, menar man. Beslutsprocessen är idag otydlig när stadsdelarna har olika syn på vad man vill med öppenvårdsverksamheterna och det medför en osäkerhet för de ansvariga enhetscheferna. Man frågar sig: Vem tar de långsiktiga besluten om framtiden? Tre stadsdelar? På vilken nivå? Vad händer om en stadsdel inte följer besluten? Det framförs också att det är svårt för öppenvårdsinsatserna att få prioritet eftersom dessa utgör endast en liten del inom stadsdelsorganisationen. Hur har rollfördelningen formulerats mellan öppenvårdsinsatserna och Myndighetssidan? För att tydliggöra rollfördelningen mellan myndighetssidan och insatssidan arbetar Väster med Vårdkedjan och vem som har ansvaret för varje del i processen. Vårdkedjearbetet startade under Myndighetssidan är ansvarig för att i individärenden beskriva VAD en familj behöver för insats och skall redovisa detta i vårdplaner. Öppenvården skall redovisa och ta ansvar för HUR insatsen skall utföras och precisera detta i genomförandeplaner. Så långt är rollfördelningen tydlig och klar. I SDN Västers budget 2011 uttrycktes följande: myndighet Barn och familj skall bli skickliga på att utreda behovet hos den enskilde, vilka insatser som krävs så att de redan vid första mötet kan planera för den dag som insatserna skall vara slutförda. Detta kräver att alla aktörer som ska medverka i vårdkedjan samverkar initialt i en vårdplanering. Detta är de ansvariga cheferna väl medvetna om och också positiva till. Dock uppkommer frågor som: Vem skall prioritera bland ärendena? Vem får t.ex. tillträde till en ledig plats i boendet? Idag diskuteras att det är kötid som skall avgöra och inte en bedömning av vem som har störst behov/nytta av insatsen. Hur hantera problemen när enskilda handläggare inte följer överenskomna rutiner och ansvarsfördelning i Vårdkedjeprocessen? En specifik fråga som upplevs oklar är internprissättningen. Oklart för de berörda enhetscheferna vem som beslutar om denna och vad priset grundar sig på. På vilket sätt följs insatserna upp i enskilda ärenden i förhållande till besluten enligt Socialtjänstlagen? Enligt uppgift från enhetscheferna sker alltid en återkoppling/uppföljning i varje individärende som insatssidan arbetat med till myndighetssidan i berörd stadsdel. Det fungerar enligt uppgift bra samtidigt som det också väcks farhågor p.g.a. den höga personalomsättningen på socialsekreterartjänsterna på Myndighetssidan. Det är svårt att få rutiner att fungera fullt ut. Uppföljning sker i varje individärende men stadsdelen diskuterar just nu formerna för en fördjupad uppföljning som man skall göra av öppenvårdsinsatserna utifrån klientperspektivet. Fokusområden 2012 för t.ex. Dialogcentrum är klientdelaktighet och barnperspektivet och detta kommer att belysas i kommande uppföljning.

8 8 På vilket sätt följs verksamheterna upp i förhållande till de mål som satts? I den så kallade Översikten preciseras bl.a. verksamheternas prioriterade mål utifrån Kommunfullmäktiges budget samt vilken uppföljning som verksamheterna skall göra. I ekonomiuppföljningen som sker månatligen används också en gemensam metod: Balanserad uppföljning i väster. Väster arbetar alltså målmedvetet med att systematisera och strukturera sin planerings- och uppföljningsprocess och denna omfattar all verksamhet i stadsdelen. Något egentligt resultat finns inte ännu då arbetet påbörjades under 2011 med utbildning till alla berörda, och tidigast under 2012 kan processerna fungera fullt ut eller som en uttryckte det: arbetet börjar på riktigt först Detta strukturerade arbetssätt är nytt för de ansvariga och berörda enhetschefer menar att arbetssättet är oundvikligt och bra men att det måste få ta sin tid att utveckla. Samtidigt framkommer att det ännu inte finns en gemensam uppföljning för hela Borås vilket måste utvecklas snarast möjligt. Någon av de ansvariga enhetscheferna menar att uppföljning av insatserna för hela staden inte finns: Översikten är Västers metod. De mål vi bestämmer är inte förankrade i övriga stadsdelar och därmed blir det svårt att följa upp på ett tydligt sätt. Det pågår dock ett arbete mellan områdescheferna i de tre stadsdelarna med att gemensamt komma överens om vilken uppföljning som skall göras under Kan stadsdelsnämnderna utifrån uppföljning värdera om öppenvårdsinsatserna motsvarar behoven, (inriktning och volym) för hela Borås stad? Genom arbetet med Översikten blir efterhand verksamheternas uppdrag tydligare. Arbetet med en strukturerad uppföljning pågår men det är först under 2012 uppföljningen preciseras och något resultat att värdera finns egentligen inte framme förrän 2013 och framöver. På individnivå kan man följa upp om insatsen motsvarade behoven och hjälpte barnet/familjen men för verksamheterna som helhet finns ännu inget bra svar på denna fråga. I samtalen med de ansvariga framkommer att man är nöjd med att få ett gemensamt planerings- och uppföljningssystem men säger samtidigt att det är en brist att inte samtliga stadsdelar använd sig av samma metod. Under 2010 antog Kommunfullmäktige ett reviderat Program för Borås stads styr- och ledningssystem men ännu har detta inte fullföljts, menar man. Det vore önskvärt att hela staden använde ett gemensamt planerings- och uppföljningssystem. Utvecklingsarbetet som nu pågår kring Stratsys, ett gemensamt IT-stöd för planerings- och uppföljningsarbetet för hela Borås stad är ett steg på vägen. Det upplevs av de verksamhetsansvariga att stadens ledning egentligen inte efterfrågar verksamhetsinformation/uppföljning för att kunna värdera om verksamheterna möter befolkningens behov och drivs kostnadseffektivt. Det är istället den rent ekonomiska uppföljningen med ett antal verksamhetsmått som efterfrågas och rapporteras uppåt. Frågan väcks om vem som efterfrågar effekterna av öppenvårdsinsatserna. Det blir fel om dessa frågor främst är aktuella inom Väster, menar de ansvariga.

9 9 Slutsatser och överväganden Kraven på tydligare mål och uppdrag samt på en strukturerad uppföljning av insatserna var entydiga i tidigare granskningar Sammanfattningen av tidigare utförda granskningar som redovisats i rapporten på entydiga resultat. Samtliga granskningar pekade på behovet av tydligare mål och uppdrag för öppenvårdsinsatserna riktade mot IFO-barn och familj. Rollfördelningen mellan myndighetssidan och insatssidan var otydlig. Det fanns i stort sett ingen strukturerad uppföljning av verksamheterna. Socialnämnden och därefter ansvarig Stadsdelsnämnd var medvetna om situationen och menade i sina svar till revisionen att man arbetade för att åtgärda bristerna. Stadsdelsreformen tog tid och kraft 2011 men ett strukturerat arbete pågår nu i SDN Väster Arbetet påbörjades av Socialnämnden under hösten 2010 men stannande av då beslutet om stadsdelsorganisationen togs. SDN Väster som idag har ansvaret för insatserna hade redan från början en tydlig ambition att komma tillrätta med problemen vilket bl.a. uttrycktes i budgeten för Under 2011 har stadsdelen utvecklat arbetet med en strukturerad styrning och uppföljning, benämnd Översikten, och gett berörda tjänstemän utbildning i metoden. Metoden används fullt ut under 2012 men delar är ändå inte färdiga. Det pågår ett arbete med att fastställa vilken uppföljning som skall ske och därefter skall uppföljningen göras. Några resultat att värdera finns troligen inte förrän efter SDN väster har tagit ansvar för att komma tillrätta med de brister tidigare granskningar påtalat men arbetet är inte färdigt. Risk att förlora hela-staden perspektivet och risk att över tid få en ogynnsam utveckling av öppenvården Flera av de ansvariga har pekat på behovet av en gemensam diskussion inom staden vad gäller den långsiktiga utvecklingen av öppenvårdsinsatserna. I denna diskussion behövs som grund en kontinuerlig verksamhetsuppföljning utifrån mål och uppdrag. Det blir problem om de tre stadsdelarna inte är överens om mål, inriktning och prioriteringar. Ansvaret för helheten bör tydliggöras så att inte Stadsdelsnämnd Väster står ensam med dessa frågor. Det behövs en tydligare beslutsgång angående insatsernas mål och uppföljning för att underlätta en samsyn och ett gemensamt ansvarstagande i staden. Över tid finns också risker för öppenvårdsverksamheterna om stadsdelarna inte är överens om hur öppenvården skall formas. I tidigare granskning av öppenvården gjordes bedömningen att Borås stad har väl utbyggd öppenvård inom Barn och familj. Stadens sammanlagda storlek har gett underlag för att kunna bygga upp relativt små men mycket betydelsefulla verksamheter bl.a. som alternativ till slutenvård. Det är viktigt att gemensamt i staden värna om dessa öppenvårdsinsatser. Om tre stadsdelar efterhand vill utveckla öppenvården på olika

10 10 sätt finns risk att det gemensamma underlaget för verksamheterna, både kompetensmässigt men också vad gäller efterfrågan, försvinner. Tydligare rollfördelning mellan myndighetssidan och insatssidan men implementering av besluten tar tid Arbetet med Vårdkedjeprocessen som pågår kommer efterhand att ge en tydligare ansvarsfördelning mellan myndighetssidan och insatssidan. Arbetet med gemensamma rutiner skall befästa ansvarsfördelningen. Ansvariga i samtliga tre stadsdelar måste vara uppmärksamma på att det tar tid att implementera vårdkedjetanken och att en viktig förutsättning är att samtliga handläggare verkligen följer överenskommen ansvars- och rollfördelning. En styrnings- och uppföljningsmodell för hela staden? I arbetet med denna uppföljande granskning har frågan uppkommit om Stadsdelsnämnd Västers arbete med den s.k. Översikten är en del i att utveckla en gemensam styrnings- och uppföljningsmodell för hela staden. En staden-övergripande gemensam modell med ett gemensamt IT-stöd kan delvis vara svaret på de frågor som väckts i arbetet med denna rapport om hur samtliga tre stadsdelar och stadens centrala ledning inkluderas i den långsiktiga utvecklingen av öppenvården inom Barn och familj. Det skulle stödja Västers arbete med att ta ett långsiktigt ansvar för insatserna inom IFO-barn och familj.

11 11 Källmaterial: Borås Stad Kommunrevisionen, , Underlag för upphandling av granskning av öppenvården inom IFO Barn och ungdom, Ernst&Young, , Kortrapport Individ- och familjeomsorgens användande av uppföljning av verksamheten som ett styrinstrument för nämnden, Borås Stad Socialnämnden, , Svar på Kommunrevisionens uppföljning av verksamheten inom IFO Barn och familj (2010/SN ), Konsult Ionie Oskarson, april 2010, Genomlysning av arbetssituationen inom individoch familjeomsorgens verksamheter för barn och familj i Borås, Socialnämnden, , handlingsplan/åtgärdsplan för socialnämnden , Borås Stad Kommunrevisionen, Diskussionsunderlag , Barn och familj, Rapport 2 Vad vet vi om verksamheten? Konsult Ionie Oskarson, oktober 2010, Borås kommun Öppenvårdsinsatserna inom Barn- och familjeomsorgen för Barn och familj Ernst&Young , Granskning av tidiga och förebyggande insatser i samverkan kring barn i behov av stöd enligt Skollagen och Socialtjänstlagen, Borås stad, Stadsrevisionen , Redovisning av inkomna svar på granskningen Stadsdelsnämnden Väster, Budget 2011