Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland
|
|
- Susanne Rut Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson LiÖ Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets revisorer har gett Kommunal Sektor inom i uppdrag att genomföra en granskning avseende stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom s revisonsrapport. Granskningen visar att stödet till användarna varierar mellan granskade enheter från tillfredsställande till mindre tillfredsställande stöd för hantering av olika IT-system. Användarstödet är en viktig del för att uppnå fullmäktiges mål om effektiviseringsmöjligheter genom användbarheten av IT-system, varför vi vill lyfta fram följande: Det finns en organisation för användarstöd, men roller och ansvar är inte tillräckligt tydliga på alla nivåer i organisationen. Det förekommer att användarstödet inte är känt av alla användare och alla användare får inte alltid tillräckligt stöd i det dagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering av frågor och synpunkter samt feedback på synpunkter behöver förbättras. Ledningsstabens kommentarer Användarstödet måste lyftas på verksamhetsnivå för att nå effekter i verksamheten. Utifrån detta behöver förutsättningar för en systematisk uppföljning och utvärdering av stödpersonernas ansvar och roller göras på verksamhetsnivå. Denna behöver även omfatta ledningens stöd. Uppföljningar och utvärderingar behöver knytas till verksamhetens behov och förutsättningar för att kunna säkerställa ett gott användarstöd. Behovet av användarstöd bör ses över och ett arbetssätt bör utvecklas så att stödpersoner och chefer kan ta sitt ansvar så att användarstödet är känt och tillräckligt i det dagliga arbetet. Ett arbete som fördjupar sig i frågorna ovan och presenterar ett förslag på hantering kommer att genomföras.
4
5
6 Revisionsrapport Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Linda Sandelin IT-specialist Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Landstinget i Östergötland
7 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionsmetod och avgränsning Granskningsresultat Organisation, ansvar och roller Användarnas stöd i det dagliga arbetet Användarnas frågor och synpunkter... 9
8 1. Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter. Kommunal Sektor inom har fått uppdraget att genomföra granskningen. Genomförandet av granskningen har omfattat intervjuer vid fyra specialistkliniker, genomgång av dokumentation, webbaserad enkät och avstämningar. Syftet med granskningen är att bedöma om användarna i vårdverksamheterna får det stöd de behöver. Utifrån syftet är den övergripande revisionsfrågan: Får användarna ett tillfredsställande stöd för hantering av olika IT-system? Bedömningen har gjorts utifrån tre kontrollfrågor (avsnitt 2.2). Den sammanfattande bedömningen, utifrån kontrollfrågorna, är att stödet till användarna varierar mellan granskade enheter från tillfredsställande till mindre tillfredsställande stöd för hantering av olika IT-system. Användarstödet är en viktig del för att uppnå fullmäktiges mål om effektiviseringsmöjligheter genom användbarheten av IT-system, varför vi vill lyfta fram följande: Det finns en organisation för användarstöd, men roller och ansvar är inte tillräckligt tydliga på alla nivåer i organisationen. Det förekommer att användarstödet inte är känt av alla användare och alla användare får inte alltid tillräckligt stöd i det dagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering av frågor och synpunkter samt feedback på synpunkter behöver förbättras. 1 av 10
9 2. Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av stödet till användarna av IT-system i vårdverksamheterna. Kommunal Sektor inom har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Bo Lennhammar och Ulla Pettersson Carvalho, har följt granskningen Bakgrund Inom landstinget arbetar ca personer inom vården. Vårdpersonalen använder olika IT-system som ska ge dem stöd i det dagliga arbetet. Av landstingsfullmäktiges treårsbudget framgår att många effektiviseringsmöjligheter generellt ligger i hur man lyckas tillgodogöra sig IT-teknikens möjligheter. Användbarheten anses också som en framgångsfaktor för utveckling av ITsystem. Av landstingsinterna dokument framgår att IT får en alltmer central roll i alla verksamheter och att arbete pågår för att förbättra ledning och styrning av IT-system. Vidare framgår att det finns ett organiserat supportflöde inom IT-centrum och att användarstöd även finns på landstingets intranät. Det ska även finnas ett organiserat supportflöde inom de sjukvårdande verksamheterna. Landstingsstyrelsen ansvarar ytterst för att användarna får det stöd som krävs för att uppnå önskad användbarhet och effektivitet. Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplanen 2012, vilken grundas på genomförd riskbedömning Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om användarna i vårdverksamheterna får det stöd de behöver. Utifrån syftet har följande revisionsfråga formulerats: Får användarna ett tillfredsställande stöd för hantering av olika IT-system? För att besvara revisionsfrågan har följande kontrollfrågor fastställts: Finns en organisation för användarstödet med tydligt ansvar och tydliga roller? Är användarstödet känt och får användarna tillräckligt stöd i det dagliga arbetet? Följs användarnas frågor och synpunkter upp och utvärderas? 2 av 10
10 2.3. Revisionsmetod och avgränsning Genomgång har gjorts av dokument såsom uppdragsbeskrivningar, information på landstingets intranät och landstingsfullmäktiges treårsbudget och andra relevanta dokument. Intervjuer har genomförts med verksamhetschefer, stödpersoner, läkare, sjuksköterskor och läkarsekreterare/motsvarande som valts ut i samråd med verksamhetscheferna. Antal intervjuer och avstämningar har sammanlagt uppgått till 29 stycken vid 24 tillfällen. En Webbaserad enkät om användarstöd har besvarats av användare av IT-system och superanvändare inom tre större centrum. En enklare viktning gjordes bland olika sjukvårdande professioner och sekreterare/motsvarande utifrån antalet anställda. Utifrån en e-postlista gjordes därefter ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades till totalt 1150 medarbetare och svarsfrekvensen uppgick till ca 41 %, ganska jämt fördelade mellan centrumen. Frågeställningarna ställdes i huvudsak som påståenden där respondenterna sedan fick svara hur väl påståendet stämde. Avstämning har gjorts med berörda vid de granskade enheterna. Granskningen är avgränsad till fyra kliniker inom landstingsdrivna vårdverksamheter. Urval av vårdverksamheter har skett i samråd med de revisorer som följt granskningen. Intensivvårdskliniken i Linköping (Sinnescentrum) Thorax-Kärlkliniken i Linköping (Hjärt- och medicincentrum) Hudkliniken i Linköping (Hjärt- och medicincentrum) Kvinnokliniken i Linköping (Barn- och kvinnocentrum) 3 av 10
11 3. Granskningsresultat 3.1. Organisation, ansvar och roller Organisationen Användarstöd har organiserats på olika nivåer i landstinget. De intervjuade lyfter upp följande funktioner på olika nivåer i organisationen: Landstingsövergripande nivå: IT-akuten Produktionsenhetsnivå (staben): Stödjande och samordnande funktioner Verksamhetsnivå: Stödpersoner - superanvändare och IT-resurspersoner Landstingsövergripande nivå Som framgår av inledningen strävar fullmäktige efter att effektivitetsmöjligheter med hjälp av IT-system där användbarheten anses som en avgörande faktor. En ITstrategi har tagits fram för att öka nyttan av IT i verksamheterna. IT-strategin tar i huvudsak sikte på den tekniska utvecklingen. På landstingsövergripande nivå finns IT-akuten som användarstöd för frågor, felanmälningar och önskemål/behov. Användarna kan nå IT-akuten, via telefon och webben. Under kvälls- och nattetid är detta användarstöd begränsat. Manualer, riktlinjer m.m. för olika IT-system finns på intranätet. Det finns även information om störningar (driftinformation) på intranätet, vilken kommer att förbättras enligt IT-centrum. IT-centrum tillhandahåller även utbildningar och olika forum för samordnare och stödpersoner. IT-akuten är organiserad i första-, andra- och tredjelinjen. Frågor som inte kan besvaras på förstalinjen skickas vidare till andra- och/eller tredjelinjen. Det framkommer att förstalinjen är upphandlad och därmed sköts av en extern aktör. Den har inte fungerat tillfredsställande. På förstalinjen har ca 10 % av användarnas frågor besvarats direkt hittills. Arbete pågår med att öka lösningsgraden och ambitionen är att förstalinjen ska kunna svara på frågor i ökad omfattning. Av webbenkäten framkommer att användarna upplever att upprepning av frågor vid vidarekopplingar tar mycket tid. Av intervjuer och webbenkät framkommer att det kan vara svårt för verksamheterna att på landstingsövergripande nivå få förståelse för komplexiteten i anpassning till införda IT-system. För att möta detta har nyligen, på användares förslag, ITronder skapats där IT-ansvariga och verksamhetsansvariga möts i verksamheterna. Få av de intervjuade i verksamheterna känner till IT-ronderna eller hur verksamheterna får tillgång till detta forum. Vid införande av nya eller uppdateringar av IT-system krävs att varje berörd verksamhet anpassar arbetsprocesser och skapar nya rutiner. Av intervjuerna framkommer att organisationen för införandeprocessen inte alltid fungerar. Vid ett till- 4 av 10
12 fälle fick stödpersonerna i verksamheterna inte möjlighet till anpassningar, vilket medförde patientsäkerhetsrisk enligt intervjuade: Det fanns ingen förståelse/kunskap att de har samarbete med andra kliniker. Klantigheten i införande upprepar sig. Det pågår en analys av vad som gick fel i den införandeprocessen. Vi får dock ingen tydlig bild av vem som ansvarar för att hela införandeprocessen hänger ihop, d.v.s. både den tekniska delen och anpassningar i de olika verksamheterna. Produktionsenhetsnivå (staben) Av intervjuerna framkommer att det på produktionsenhetsnivå (staben) finns en lokal förvaltning med stödjande och samordnande funktioner där samordnare arbetar strategiskt med IT och verksamhetsutveckling. Hur samordnare som ska stödja verksamheterna har organiserats varierar mellan produktionsenheterna. Samordnarna är också en länk mellan verksamheterna och IT-centrum. En roll är IT-samordnare. Det är krav på att det ska finnas IT-samordnare med ansvar för IT-relaterade frågor i verksamhetsutveckling. Det finns en fastställd landstingsövergripande befattningsbeskrivning för IT-samordnare som justerats vid behov. Den ska ses över i samband med översyn av landstingets ledningssystem enligt intervjuade. Av intervjuerna framkommer att befattningsbeskrivningen inte är känd av alla IT-samordnare och att deras bakgrund och roll varierar. Vidare framkommer att det finns en sårbarhet för stödet från samordnare på stabsnivå vid personalförändringar och omorganisationer, inte minst vad gäller stöd till verksamhetsspecifika IT-system. Verksamhetsnivå I verksamheterna finns superanvändare och IT-resurspersoner som stödpersoner till användarna av IT-system. Av intranätet framgår att superanvändare har fått en djupare utbildning i Cosmic eller andra system för att bland annat delta i utveckling av arbetssätt och rutiner kopplat till nyttjandet. IT-resurspersoner är vårdpersonal som fått extra utbildning inom IT-området. Stödpersonerna är ofta representerade av flera olika yrkeskategorier. På intranätet finns spridd information om stödpersonernas funktion, dels som allmän information, dels i ett senare tillkommet dokument IT-resurspersoner/ Superanvändare. Informationen är inte samordnad. Det saknas uppgifter om när dokumentet är fastställt och vem som fastställt dokumentet. Av intervjuerna framkommer att en del staber har tagit fram arbetsbeskrivningar för stödpersonerna i verksamheterna. De intervjuade stödpersonerna i verksamheterna uppger att de inte har någon arbetsbeskrivning, men anser att deras roller och ansvar i stort är tydligt. Det som skiljer är förutsättningar och rollernas innebörd. Särskilt de som är mer aktiva i sin roll uttrycker dock behov av verksamhetsanpassad arbetsbeskrivning för att tydliggöra uppdraget för medarbetarna inom verksamheten. Få uppger att de har avsatt tid att utöva sin roll. En del anser att det fungerar bra ändå, andra uppger att tid prioriteras bort i konkurrens med andra angelägenheter. 5 av 10
13 Av dokument IT-resurspersoner/Superanvändare framgår att bland annat ska stödpersonerna medverka till att öka nyttan av befintliga IT-system. Av intervjuerna framkommer att stödpersonernas roll att delta i utveckling av arbetsprocesser varierar. En del uppger att de inte hinner med detta eller att kompetens saknas, men att det finns behov. Anledning som uppges är resursbrist. Av dokumentet framgår att hur rollerna för IT-resurspersoner och superanvändare ska utformas är beroende av verksamhetens egna behov och tillgängliga resurser och att rollerna kan sammanfalla. Av intervjuerna framkommer att någon systematisk uppföljning och utvärdering av stödpersonernas roller och ansvar inte görs och att ledningens stöd varierar. Vikten av stödpersonernas roll på verksamhetsnivå lyfts fram både i intervjuerna och i ovanstående dokument. Stödpersonerna anses viktiga vid uppdateringar av system som kräver anpassningar av arbetsprocesser samt för att ta emot och sprida information. Behovet av dessa roller framgår även av webbenkäten. Vidare indikerar webbenkäten att nästan var fjärde superanvändare sällan eller aldrig är aktiv i sin roll. Det går dock inte att utläsa av enkäten om det inte finns behov av stöd eller om det beror på andra orsaker. Det kan också finnas otydligheter i rollen som superanvändare. Ungefär var tredje superanvändare uppger att tiden inte räcker till för att utöva sin roll som superanvändare. Enkäten indikerar också att vem som användarna vänder sig till vid olika problem kan ha ändrats. Informationsöverföring Från IT-centrum skickas information till utsedda kontaktpersoner på produktionseller verksamhetsnivå och vice versa. Av intervjuerna framkommer att det är ett stort informationsflöde. Sortering av information till användarna, som berör ITsystem, sker i varierande omfattning. En del ger en tydlig bild av hur man lyckats minska informationsflödet till användarna. Andra efterfrågar mer strukturerad riktad information då det stora informationsflödet medför att alla inte orkar ta del av informationen. En del lyfter även att informationsöverföring inom länsövergripande kliniker kan vara svårt att få optimal. Revisionella kommentarer Det finns en organisation för användarstöd och flera förbättringsarbeten pågår. Det finns dock inget tydligt fokus på användarstödet som visar om organisationen i sin helhet drivs framåt i önskad riktning. Utifrån detta anser vi att användarstödet har fått en undanskymd roll framförallt på verksamhetsnivå. Det behöver tydliggöras hur landstinget strategiskt ser på stödpersonernas ansvar och roller. Enligt vår bedömning påverkas användbarheten av IT-system av flera faktorer, där organisationen för användarstöd och ledningens stöd på olika nivåer i organisationen är viktiga faktorer. Användarstödet behöver kopplas bättre till verksamheternas behov och förutsättningar, vilket kräver uppföljningar och utvärderingar. Vår bedömning är att roller och ansvar inte är tydliga på alla nivåer i organisationen. För att tydliggöra roller och ansvar krävs att övergripande dokument fastställs och kommuniceras bättre. Arbetsbeskrivningar behöver anpassas till varje verksamhets behov, dels för att säkerställa roller och ansvar vid personalbyten, dels för 6 av 10
14 att utvärdera om behov och förutsättningar ändras över tid som kan leda till att åtgärder behöver vidtas. Granskningen indikerar att mönstret på vem användarna vänder sig till vid olika problem kan ha ändrats, varför behovet av anpassning av organisationen för användarstöd kan behöva ses över. Vår bedömning är att omorganisationen av IT-akutens första linje kan komma att ge bättre stöd till användarna under förutsättning att svarsfrekvensen på första linjen höjs betydligt. Det är positivt att forum skapats där IT-representanter aktivt går ut i verksamheterna. Forumet bör dock göras känt i verksamheterna. Det är angeläget att ansvaret för hela införandeprocessen av IT-system tydliggörs och säkerställs både ur ett verksamhets- och patientsäkerhetsperspektiv. Granskningen visar på att det finns behov av att informationsflödet styrs upp på ett bättre sätt Användarnas stöd i det dagliga arbetet Verksamhetsnivå Följande användarstöd i det dagliga arbetet lyfts fram i intervjuerna: Superanvändare och IT-resurspersoner (verksamhetsnivå) Samordnare på stabsnivå (produktionsenhetsnivå) IT-akuten (landstingsövergripande) Information, manualer och riktlinjer (intranätet LISA) Av dokumentet IT-resurspersoner/Superanvändare framgår att Hur de lokala IT-resurspersonerna och superanvändarna ska arbeta är beroende av verksamhetens egna behov och tillgängliga resurser. Vidare framgår att: Enhetens ITresursperson och superanvändare har stor betydelse för att stödja enheterna i det dagliga användandet av IT-stöd samt för införandet av kommande IT-stöd. Enligt de intervjuade förekommer det att lokala stödpersoner inte alltid är kända av medarbetarna i verksamheten. Det finns listor på intranätet över superanvändare för patientjournalen och IT-resurspersoner. Uppgifter om vilka som är stödpersoner hämtas sällan av användarna från listorna utan listorna används mer av ITcentrum vid informationsöverföring. Vi noterar dock att listorna inte verkar vara helt aktuella. Av intervjuerna framkommer att stödpersonerna har olika framträdande roller i stödet i det dagliga arbetet. En del lyfter i stort enbart upp IT-resurspersoner och behovet av tekniskt stöd. De menar att superanvändarnas hade sin roll vid införandeprocessen av Patientjournalen och att nu hittar mer var och en sina egna lösningar. Andra lyfter upp aktiva superanvändarna medan IT-resurspersoner är osynliga samtidigt som behovet av tekniskt stöd lyfts fram. Det finns också de om lyfter upp både superanvändare och IT-resurspersoner som stödjer användarna och deltar i 7 av 10
15 utvecklingsarbete för att underlätta det dagliga arbetet. En del uttrycker också att det kan vara problem att få rätt hjälp efter dagtid då de lokala stödpersonerna inte är tillgängliga. Det varierar i uppfattningen om användarna får det stöd de behöver i det dagliga arbetet. Där det anses att stödet är tillräckligt är uppfattningen att stödpersonerna i verksamheterna är synliga och tillgängliga och att IT-kunskapen hos användarna är relativt god, även om den kan förbättras. Där det anses att stödet inte är tillräckligt anges resursbrist som anledning till att stödpersonerna inte kan utöva sin roll utifrån verksamhetens behov. Vidare anses att IT-kunskapen hos användarna behöver förbättras liksom rutiner och arbetsprocesser som ska stödja användarna att utnyttja systemen optimalt. Samtidigt framkommer att det är många angelägna områden som konkurrerar, exempelvis tillgänglighet. Det medför även att deltagande i lokala utbildningar ofta prioriteras ned. I webbenkäten ges exempel på där användarstödet inte fungerar tillfredsställande De lokala superanvändarna fungerar inte alls. Skulle behöva fler IT-resurser med hög kompetens för hjälp med småsaker i vardagen. De ges också exempel på verksamheter som är nöjda med stödpersonerna och att användarna med deras hjälp löser de mesta lokalt. Verksamhetschefer ger olika bilder om och hur de följer upp om stödpersonernas roller och ansvar fungerar tillfredsställande och är anpassat efter verksamhetens behov. De flesta antar att det fungerar och andra menar att resurserna inte räcker. Uppfattningen av stödet från samordnarna på stabsnivå varierar. En del uttrycker att samordnarna är tillgängliga och synliga. Andra anser att samordnarna är otillgängliga eller inte nyttjas i det dagliga arbetet. Av intervjuer och webbenkät framkommer att de flesta är nöjda med stödet från ITakuten i det dagliga arbetet. Det användarna inte tycker fungerar tillfredsställande är att det tar för mycket tid när samtalen ofta måste kopplas vidare till andra- och tredjelinjen samt att det kan vara svårt att få tillräckligt stöd under kvälls- och nattetid. De manualer och riktlinjer som finns tillgängliga på intranätet används i huvudsak av sekreterare. Andra anser att det stödet på intranätet är för tidskrävande. Allvarliga fel i system som IT-akuten stödjer ska felanmälas och skrivas avvikelse på enligt intervjuade. Det förekommer att användarna skriver en avvikelse utan att felanmäla ärendet till IT-akuten. Detta medför att ärendet inte åtgärdas på ITcentrum med prioritet då avvikelser tas om hand vid senare tillfällen. Av webbenkäten framkommer att det hänt allvarlig händelse som inte åtgärdats i tid. Det går dock inte att utläsa varför det tog lång tid att åtgärda. Av allmän information på intranätet och av dokumentet Lokal förvaltning av Patientjournalen framgår att superanvändare fungerar som en första instans i supportflödet och att superanvändaren vid behov kontakter IT-akuten. Av intervjuer och webbenkät framkommer att det tänkta supportflödet inte tillämpas fullt ut. 8 av 10
16 Revisionella kommentarer Användarstödet är inte känt av alla och alla användarna får inte alltid tillräckligt stöd i det dagliga arbetet. Behovet av användarstöd behöver utvärderas. Enligt en artikel av Lynne Markus & Keil (1994) är det inte systemen som ökar prestationen i en organisation utan det är användarna och deras chefer som skapar värde för verksamheten. Utifrån detta och det landstingsövergripande stöddokument som finns är det också viktigt att chefer tar sitt ansvar för att användarstödet är känt och tillräckligt i det dagliga arbetet. Det finns en risk att alltför många egna lösningar kan leda till att användarna begränsar användbarheten. Ställning behöver också tas till om det finns behov av att uppdatera listorna på intranätet över stödpersoner. Vi vill särskilt poängtera vikten av att allvarliga fel i systemen hanteras på rätt sätt. Det är angeläget att rutiner på olika nivåer i organisationen ses över för detta, tydliggörs och kommer till allas kännedom Användarnas frågor och synpunkter Frågor och synpunkter kan enligt de intervjuade lämnas till: Stödpersonerna i verksamheterna Samordnare på staben IT-akuten Stödpersoner i verksamheterna Av dokumentet IT-resurspersoner/Superanvändare framgår att stödpersonerna ska samla in synpunkter och lämna till samordnare på stabsnivå. På verksamhetsnivå uppges att frågor och synpunkter från användarna fångas på olika sätt och hanteras i olika forum. En del ger en tydlig bild, andra ger en mindre tydlig bild av hanteringen. En del uppger att möten ofta ställs in och att ansvaret för åtgärder inte tydliggörs. De frågor och synpunkter som inte kan lösas i verksamheten skickas vidare till samordnare på staben eller direkt till IT-akuten. Svårigheten att få förståelse för komplexiteten i verksamhetens anpassning till ITsystem gör att användarna inte känner sig motiverade att lämna synpunkter vidare utan letar egna lösningar enligt de intervjuade. De som känner till de nyligen startade IT-ronderna (avsnitt 3.1) har en förhoppning att dessa ska bidra till förbättringar samtidigt som det uttrycks en risk för att förhoppningarna kan vara för stora. Samordnare på staben Av dokumentet IT-samordnarrollen i LiÖ framgår att IT-samordnaren är kontaktperson gentemot IT-centrum. Av intervjuerna framkommer att staberna samlar synpunkter och frågor för vidare hantering på staben eller förmedlas till IT-centrum för utvärdering. 9 av 10
17 IT-akuten Av intervjuerna framkommer att IT-centrum ska utvärdera inkomna frågor och synpunkter men att tillförlitligt underlag har saknats. De flesta ärenden kommer till IT-akuten via telefon och registreras i ett ärendehanteringssystem. Statistiken från systemet har inte kunnat användas som underlag för önskvärd utvärdering av inkomna ärenden. Ärendetyper ska nu brytas ner från över 600 till fyra stycken för att få användbar statistik för utvärdering. De intervjuade på verksamhetsnivå upplever att de inte får återkoppling på ärenden och synpunktersitt som skickats vidare till andra- eller tredjelinjen via IT-akuten. Det framkommer på IT-centrum att den funktionen inte har fungerat, men att detta ska åtgärdas. Webbenkäten indikerar att det finns otydligheter kring vart förslag till förbättringar ska lämnas och att många användare upplever att synpunkter och förslag inte beaktas. Några citat från kommentarer i webbenkäten: Jag väntar fortfarande på besked om ett ärende från i våras som jag anmälde. Nu har detta fel i systemet givit upphov till en lex maria. Mycket otydligt vad som händer med förbättringsförslag Förbättringsförslag (Cosmic) har inget genomslag. Ingen feedback. Försök få bättre återkoppling till oss användare. Revisionell kommentarer Vår bedömning är att frågor och synpunkter inte följs upp och utvärderas i tillräcklig omfattning. Enligt vår bedömning är frågor och synpunkter från användarna grunden för utveckling av IT-system och arbetsprocesser, men också för att fånga om användarstöd behöver ändras utifrån förändrade behov och förutsättningar. Utvärdering av statistik kan vara ett värdefullt underlag för vilka åtgärder och var åtgärder bör sättas in, inte minst för att fånga generella problem eller verksamhetsspecifika problem. Det är också viktigt att användarna får del av utvärderade resultat. IT-ronder (avsnitt 3.1) där IT ansvariga går ut i verksamheten och samlar in förslag och synpunkter kan bli en del i att utvärdera frågor och synpunkter i strävan efter olika verksamheters optimala användning av IT-system. Det är viktigt att detta forum följs upp och utvärderas samt återrapportras till användarna. Feedback till användare som lämnar på synpunkter och förbättringsförslag behöver förbättras. Det finns en uppgivenhet bland användarna att lämna synpunkter då de upplever att det inte är till någon nytta. 10 av 10
18 1 Landstingets revisorer SÄNDLISTA Revisionsskrivelse STÖD TILL ANVÄNDARE AV IT-SYSTEM I VÅRDVERKSAMHETER Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Trafiknämnden Regionsjukvårdsnämnden (1 ex till varje ledamot i LF:s presidium) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Vrinnevilistan Sverigedemokraterna Landstingets ledningsgrupp och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Ekonomidirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare/utvecklingsdirektör Vårddirektörer HR-direktör Landstingssekreterare Registrator Redovisnings- och finanschef
19 2 Landstingets revisorer Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet i Östergötland Övrig verksamhet Centrum för hälso- och vårdutveckling FM-centrum Informationscentrum IT-centrum Resurscentrum Upphandlingscentrum Katastrofmedicinskt centrum
Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter
Revisionsrapport Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Linda Sandelin IT-specialist Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Landstinget i Östergötland 2013-01-23
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merKontroll av anställdas bisysslor
Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merUppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning
Läs merIT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
Läs merRevisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden
REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merVård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering
Revisionsrapport Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering Östersund kommun 2 oktober 29 Erik Palmgren Revisionskonsult Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merKungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 2012-01-12
Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Ansvarig nämnd och avgränsning 3 5. Genomförande 4 6. Resultat av granskningen 4 6.1 s organisation och
Läs merProduktionsplanering
www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merUpphandling och inköp
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor December 2014 Upphandling och inköp Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2.
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01
Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.
Läs merGranskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Finspångs kommun 2010-01-25 Karin Jäderbrink, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfrågor
Läs merGranskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer
27 september 2012 KS-2012/708.912 1 (7) HANDLÄGGARE Frida Hägglund 08-535 302 05 frida.hagglund@huddinge.se Granskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merHantering av IT-risker
Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning
Läs merUppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120725 Proffssystern i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Läs merA, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå
BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012
Läs merLandstinget Gävleborg
Revisionsrapport Granskning av IT-hanteringen kring journaler Landstinget Gävleborg Göran Persson Lingman Lars-Åke Ullström November 2011 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Revisisionsfråga/kontrollmål
Läs merAvesta kommun. Styrande dokument Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-11-29 Antal sidor: 10. Rapport
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2011-11-29 Antal sidor: 10 Rapport Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3
Läs merRevisionsrapport Projektstyrning, Landstinget i Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Mikael Borin 2013-09-25 LiÖ 2013-786 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport Projektstyrning, Landstinget i Östergötland Ledningsstabens kommentarer Landstingets revisorer
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merAvtals- och verksamhetsuppföljning (2016)
Kvalitet och utvärderingskontoret 2016-04-20 Dnr Än 2016-314 Malin Robertsson Maria Svensson Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning (2016) Verksamhet Datum för besök 2016-04-20 Deltagare/metod
Läs merBESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.
BESLUT /(\ 2015-04- f 6 inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-7561/2014 1(13) Avdelning sydöst Helena Nilsson Helena.Nilsson@ivo.se Region Östergötland Ledningsstaben 581 91 Linköping Ärendet Tillsyn
Läs merUppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården
www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merRevisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.
Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...
Läs merChef- och ledarutveckling
Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merPostadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merRevisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag
Läs merRamverk för systemförvaltning
Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 1 (8) Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 2 (8) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 FORUM OCH GRUPPER... 3 LANDSTINGETS LEDNINGSGRUPP... 3 IT-GRUPP... 3 PROGRAMSTYRGRUPP...
Läs merUtvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005
RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro
Läs merHällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning
Läs merGranskning av landstingets hantering av sjuka hus
Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merRevisionsrapport Verksamheter på entreprenad
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning
Läs merGranskningar avseende Upphandling och Personuppgiftslagen
Lekmannarevisorerna i Kraftringen AB och 2009-01-15 För kännedom: Kraftringen Service AB avseende Upphandlingar avseende Personuppgiftslagen Granskningar avseende Upphandling och Personuppgiftslagen På
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merÖvergripande granskning IT-driften
www.pwc.se Övergripande granskning IT-driften Sollentuna Kommun Bakgrund och syfte Inledning Under augusti-september 2013 har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merSammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.
Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,
Läs merOlofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011
Granskning av kommunens systematiska Revisionsrapport KPMG AB 23 augusti 2011 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier
Läs merpwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09
www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund
Läs merSTADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Läs merLedningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster
Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare
Läs merRiktlinjer för klagomål & synpunkter
Riktlinjer för klagomål & synpunkter 2 [7] Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Kvalitetsdefinition... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Klagomål & synpunkter... 4 4.1 Vad är synpunkter
Läs merHallstahammars kommun
Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Kvalitet och effektivitet inom kommunens hemtjänst Hallstahammars kommun Utarbetad av PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde
Läs merRevisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.
Revisionsrapport Gymnastik- och idrottshögskolan Box 5626 114 86 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0728 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan
Läs merTjänsteskrivelse 2012-02-14 Diarienummer Kommunledningskontoret Handläggare Gerd Olofsson 0910-73 59 68 Utvärdering av kommunsamarbetet 2011 Sammanfattning Som ett led i arbetet med att formulera mätbara
Läs merIT-Systemförvaltningspolicy
n av 5 för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun April 2005 av IT-samverkansgruppen n 2 av 5 Inledning Policyn ger en övergripande, generell bild av hur kommunerna ska arbeta med systemförvaltning
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merTillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2013-02-22 Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 Omsorgskonsulenternas uppdrag Omsorgskonsulenter arbetar tillsammans med MAS, MAR och dietist
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merRMS (Roll, Mål & Sammanhang)
RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merÖverförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan 2013. Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.
Verksamhetsplan 2013-02-14 Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan 2013 ÖFM-4/2013 2013.12 Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013. Kommunens övergripande
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merRevisionsrapport; Granskning av nämndernas upphandlingsverksamhet
Bilaga KS 2012/27/1 2012-02-07 Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 08 Revisionsrapport; Granskning av nämndernas upphandlingsverksamhet
Läs merGranskning av IT-system Procapita vård och omsorg ur ett effektivitetsperspektiv
Revisionsrapport Granskning av IT-system Procapita vård och omsorg ur ett effektivitetsperspektiv Lunds kommun 2009-10-07 Eva Lidmark Göran Persson-Lingman Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merBarn och unga i familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merKommunstyrelsens arbetsformer
Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merVerksamhetsplan och budget 2010
SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan
Läs merRevisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003
2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport
Läs merArvika kommun. Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 2013-11-08 Antal sidor: 11
Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 201-11-08 Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier
Läs merRevisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen
Läs merKommunrevisionen. Granskning av Klagomålshantering 2006-03-22. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen 2006-03-22 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Granskning av Klagomålshantering Kommunrevisionen har granskat rutinerna för klagomålshantering, vilka utgör del av kommunens övergripande
Läs mer