Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm

Transkript

1 Mentorsprojektet Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm Tel:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mentorsprojektet... 2 Inledning... 2 Metod... 2 Analys... 2 Del 1: Kvalitativt material... 2 Tema 1: Möten mellan mentor och adept... 2 Innehåll... 2 Uppfattning... 3 Förväntningar... 4 Tema 2: Kontakt med projektledare... 4 Tema 3: Kärnprinciper... 4 Nyskapande på tre nivåer:... 4 Mångfald på tre nivåer... 5 Jämställdhet på tre nivåer... 5 Del 2: Kvantitativt material... 6 Intern utvärdering... 6 Utvärderarnas förslag till åtgärder... 6 Sammanfattning

3 Mentorsprojektet Inledning Denna del av utvärderingen bygger på ett första möte mellan utvärderarna och ett representativt urval av deltagarna i mentorsprojektet, i detta fall mentor och adept. Ytterligare ett möte med samma personer planeras in i slutet av mentorsprojektet. Vid tiden för intervjun hade mentor och adept träffats vid två tillfällen. Metod Analysen grundar sig på information insamlad via intervjuer med deltagare och genomgång av dokument. Intervjuerna har genomförts med två mentorer och två adepter som på förhand valts ut för att representera olika grupper, i detta fall olika kön. Deltagarna kommer att specificeras i denna rapport enbart om det föreligger något särskilt behov därav. Intervjuerna utfördes i Skandias lokaler i Göteborg med därtill bandupptagning. Intervjun bestod dels av semistrukturerade frågor, med bestämda teman, och dels av en fråga som kunde markeras i en skala från 1 till 7. Varje intervju uppskattades till ca en timme. Intervjuerna har därefter transkriberats. Analys Analysen delas upp i två delar med underliggande centrala teman. Den första delen bygger på ett kvalitativt material, medan den andra delen bygger på ett kvantitativt material. Del 1: Kvalitativt material Det kvalitativa materialet kan delas in i tre teman. Medan samtliga teman har berörts av mentorerna, har adepter inte tillfrågats kring tema 3, med anledning av att de inte uttalat kunde reflektera kring kärnprinciperna. Däremot kommer relevant material från adepter som berör tema 3 att presenteras. Tema 1: Möten mellan mentor och adept Inom temat möten kan vi dela upp materialet i (1) innehåll i samtalen mellan mentor och adept, (2) mentors och adepts uppfattningar kring projektet och (3) förväntningar kring projektet. Innehåll Diskussionen under de första 2 mötena har syftat till att lära känna varandra, där mentor 1 har försökt få en uppfattning kring adept 1:s förväntningar. Men ännu är inte förväntningarna tydliga. Samtal har förts kring adeptens såväl som mentorns etniska kultur och roll däri samt de problem som mötet mellan adeptens ursprungliga kultur och den svenska kulturen kan skapa. Samtalen som rör kulturella frågor kan vara känsliga och mentorn finner att beredskapen för detta är begränsat. Mer kunskap kring adeptens kultur hade behövts. Samtal har också förts kring skolan, ämnen, den brist på stöd som adepten upplever i skolan, mål i livet, men också mentorns egna erfarenheter av utanförskap. I den andra intervjusituationen föreföll ovan nämnda problem vara mer begränsade medan oron låg närmare själva innehållstrukturen i mötena. 2

4 Adeptens beskrivning av innehållet av mötena är liksom mentorns, att de berättat om sig själva, pratar om skolan och matematikämnet som är svårt. Adepten får råd. Adepten berättar också att samtalen har rört sig kring det adepten vill prata om och dennes frågor. Adepten fick möjlighet att fråga vad mentorskap är och förstår numera det som vägledning. Vid andra mötet beskriver adepten att de var tillsammans med ett annat mentor-adept-par på besök på ett museum. För mentor-adept-par 2 tar sig innehållets karaktär uttryck i olika utgångspunkter, vilket i sig påverkar uppfattningen av innehållet. Mentor 2 ser denna initiala fas som lärande, mendan adept 2 istället identifierar karriärmöjligheter. Det första mötet tog plats på ett café, det andra på mentor 2:s kontor. Uppfattning Mentor 1 följer de instruktioner om mentorskap som finns till hands och söker att få en bild av adept 1:s förväntningar innan en bestämd struktur tillämpas. Än så länge finns en öppenhet, genom att ta in information för att därefter skapa en fastare struktur. Mentorn ser sin roll i att vara ett stöd för adepten och få adepten att tänka efter vad som är viktigast för denne, snarare än att lösa problemen för adepten. Mentorn upplever att adepten har behov av att prata med en opartisk person. Mentorn upplever en känsla av att adepten ännu döljer något, men vet inte vad. Mentor och adept träffas i miljöer utanför Skandiakontoret, t.ex. café och park, då det känns mer naturligt. Mentorns uppfattning är att mötena fungerar bra. Adepten anger att de har fria samtal och utifrån det går de vidare i mötena. Inget känns svårt i mötena så här långt. Adepten anger att olika åsikter är givande. Adepten anger att det är intressant att med invandrarbakgrund träffa någon som inte har det, att höra mentorns åsikter och syn på förhållanden. Hon tycker att det är bra att mentorn inte har samma etniska bakgrund som henne och att mentorn är äldre. Adepten anser därmed att mentorn är som en kompis och förstår henne. Adepten är mycket nöjd med mentorn, som beskrivs som anpassningsvillig. De kan prata om allt och är öppna mot varandra. Mentorn uppfattas mycket social, glad och varm. Adepten anser också att mentorn vill lära sig av henne, om hennes etniska kultur, om hur den fungerar i Sverige och om hennes fritidsaktiviteter. Adepten tycker också att det är bra att de träffas utanför Skandias lokaler, eftersom miljön är viktig för ett möte. Utvärderarnas uppfattning är att adepten vill ha vägledning med skola och studier i relation till val i livet i allmänhet och yrkeslivet i synnerhet. Mentor 2 finner i sitt fall att adepten redan är etablerad i det svenska samhället och att det är svårt att identifiera på vilka punkter som mentorn kan tillföra kunskap till adepten. Den initiala spänningen och utmaningen inför projektet har nu minskat något. Adept 2 är mer förtegen och avvaktande om sin uppfattning vilket tar sin grund i att det fortfarande är tidigt i projektet och att adept 2 inte har samma typ av helhetstänkande som mentor 2. Adept 2 har svårt att positionera sig i projektet och är vag i sina uppfattningar om projektet. 3

5 Förväntningar Mentor 1:s förväntningar är att hjälpa en person som är utsatt och är från en annan kultur. Att hjälpa innebär för mentorn att de som är utanför skall kunna ta sig in. Däremot är det så här tidigt i projektet svårt att få en bild av vad adepten vill få hjälp i. Mentorn hoppas på att mötena skall ge positiva resultat för adepten. Med erfarenhet av utanförskap finner mentorn det lättare att möta adepten. Adept 1 anger det var så länge sen hon anmälde sig till projektet att hon har glömt sina förväntningar med projektet. Nu är det för tidigt att säga vilka förväntningar hon har, då hon inte har hunnit forma dem. Mentor 2 vill skapa ett meningsfullt erfarenhetsutbyte och är positivt moderat inställd till projektet. Adept 2 är inte riktigt införstådd med själva grundsyftet med projektet och var inte riktigt förberedd på och införstådd med att projektet handlar om utanförskap. Tema 2: Kontakt med projektledare Mentorn har lite kunskap om mentorskap förutom den information som erhållits genom psykologen och övriga mentorer på Skandia. Första kontaktperson för mentorn är Ing-Britt på Skandia, som kan tillfrågas för t.ex. frågor kring adeptens kultur. Andra kontaktperson är psykologen via projektet och denne kan nås via telefon. Däremot har inte detta varit nödvändigt ännu. Ytterligare personer att kontakta är övriga mentorer på plats, som också brottas med liknande frågor. Någon direkt kontakt med koordinatörerna för Real Diversity finns däremot inte. Ett första möte om mentorsprojektet hölls i Göteborg innan start. Ett introduktionspaket och en bok om mentorskap som mentorerna delar på delades då ut. Fler möten mellan mentorer planeras, för att diskutera frågor och utbyta erfarenheter. Adepten fick information om mentorsprojektet genom sin etniska distriktsorganisation, men har redan glömt vilken information det var. Adepten har däremot inte fått någon skriftlig information, enbart muntlig. Distriktsorganisationen frågar adepten emellanåt om hur det går, då de träffas vid arrangerade möten. Tema 3: Kärnprinciper De tre kärnprinciper som utvärderarna valde att fokusera på för mentorsprojektet är (1) nyskapande, (2) mångfald och (3) jämställdhet. Dessa tre principer har uppmärksammats utifrån tre nivåer, filosofisk (vad är), teoretisk (vad innebär) och teknisk nivå (vad görs konkret). Kring dessa tre kärnprinciper har enbart mentorns reflektioner efterfrågats, då adepten inte haft förmågan att reflektera kring dem. Mentor 2 fann det även svårt att på ett enkelt sätt särskilja mångfald och jämställdhet åt och uttryckte stundom sin uppgivenhet kring svårigheterna med att abstrahera sitt tänkande. Nyskapande på tre nivåer: Filosofisk: Mentor 1 anger att denne inte reflekterat specifikt kring detta område, men anger att nyskapande är t.ex. en ny situation för adepten. Mentor 2 pekar på att situationen mellan mentor adept är nyskapande i sig, dvs. mer relaterad till ett processorinterat tänkande. 4

6 Teoretisk: Mentor 1 anger att nyskapande inom ramen för mentorsprojektet innebär ett nytt sätt att tänka, nya perspektiv genom att ge adepten möjligheten att se skilda alternativ, att hjälpa adepten att välja mellan de skilda krav som ställs på denne, samt att om det behövs få adepten att ändra riktning. Det är också att öppna dörrar för adepten, genom att adepten får aha-upplevelser. Däremot vill inte mentorn påverka adepten i vad som är rätt och fel i kulturella frågor. Mentor 2 menar även att situationen i sig ställer mentorn och adepten inför aspekter som ingen kan förutse. Teknisk: Det faktiska nyskapandet som mentor 1 anser ske i detta projekt är att mentorskapet i sig är nytt i sitt slag inom Skandia. Det är också att mentor och adept väljer att mötas i nya miljöer, t.ex. café, park och museum. Mentor 2 menar att de nya aspekter som inträder i situationen kräver diskussioner med nya infallsvinklar och nytt generellt tänkande. Mångfald på tre nivåer Filosofisk: Mentorerna anger att mångfald är många olika etniska kulturer, hudfärg och utseende, skilda härkomst, skilda språk, handikapp och skilda kön. Teoretisk: Mentorerna anger att mångfald innebär att acceptera skilda etniska kulturer och att inte skilja olika kulturer åt, att se att vi alla är människor, vilket också är en viktig samhällsfråga. En mångfald i kön innebär att som kvinnor kan det vara lättare att mötas och förstå varandra. Bristen på mångfald pekar på att det finns en rädsla hos folk i samhället, en rädsla för andra, en okunskap om andra. I Sverige finns en tendens att uppmärksamma utseende. Men för att mångfald skall kunna förverkligas är det är viktigt att kunna undvika sådant. Mentor 1 anger att genom sina erfarenheter av utsatthet har hon själv lättare att få förståelse hos adepten och därmed lättare komma nära denne. Teknisk: Mentorerna anger att mångfald skall komma inifrån, naturligt och genom erfarenhet. Jämställdhet på tre nivåer Filosofisk: Mentorerna anger att jämställdhet är att ha lika värde, oavsett arbete. Teoretisk: Mentor 1 anger att jämställdhet innebär att acceptera olika åsikter, att acceptera och respektera varandra som personer. Jämställdhet berör därmed inte enbart kön. Mentorns reflektion kring vad jämställdhet innebär rör sig på Equals första nivå av jämställdhet, rättighetsperspektivet, dvs. lika inför lag och anti-diskriminering. Mentor 2 berör även intresseperspektivet i vilket denne ser vikten av att ta tillvara kompletterande kompetenser mellan könen. Jämställdhet handlar också om en ekonomisk vinning, genom samhällsengagemang, som för Skandia är en vinning i längden. Detta rör sig på Equals andra nivå av jämställdhet, resursperspektivet, dvs. att använda samhällets resurser och kunskapsbas. I det specifika sammanhanget anger mentorn att kön är en viktig faktor att uppmärksamma inom adeptens kulturområde. Detta hänger delvis ihop med Equals tredje nivå av jämställdhet, intresseperspektivet, dvs. makt och inflytande. Teknisk: Mentor 1 anger att det jämställdhet konkret innebär att utnyttja olika roller; i mentorsprojektet rollerna vuxen och ungdom, mentor och adept. Mentorn behöver förstå hur ungdomen tänker, hur den är samt jämställa sig med denne och förstå dennes sätt att tänka. Inom Skandia och Idéer för livet är jämställdhet ett centralt område. Mentor 2 ser att fler män behövs bland mentorerna och att urvalssättet för mentorerna på ett klarare sätt redogörs för. 5

7 Del 2: Kvantitativt material Mentor 1: Vid bedömningen av mentorsprojektet så här långt anger mentorn, på en skala från 1 (inte alls bra) till 7 (mycket bra), siffran 6. Detta motiveras med att mentorn har en positiv känsla kring projektet, att hon kan få den stöd hon behöver, att hon har egen nyfikenhet och att projektet kan leda till något gott. Mentorn var novis inom området, men fick god information i början. Däremot kan nätverket kring mentorskap byggas ut. Mentorn anger slutligen att själva utvärderingen gav henne en känsla av att detta projekt tas på allvar, i det att det dokumenteras och följs upp. Mentor 2: valde att kryssa i 5.2 och kommenterade detta med en försiktigt spänd förväntan. Adept 1: Vid bedömning av mentorsprojektet så här långt anger adepten, på en skala från 1 till 7, siffran 6. Detta motiveras med att adepten anser att mentorn är god, snäll, förstår henne och försöker hjälpa henne. Adepten får råd av mentorn om hur denne själv skulle göra i samma situation. Adepten tycker att det är förvånande att de två, trots att de är från olika etniska kulturer och har olika åldrar, kan förstå varandra så bra. Adept 2: Kryssade i 5.9 med hänvisning till att det inte tillstött några direkta komplikationer och att mentorsprojektet fortfarande verkar vara roligt och intressant. Intern utvärdering När det gäller mentorsprojektets interna utvärdering så vill utvärderarna peka på följande. Tidigare och bättre uppföljning från koordinatörerna behövs eftersom detta leder till en mer grundläggande intern framtida utvärdering. Koordinatörerna bör även stämma av med mentorerna att dagboksföreskrifterna följs, eftersom dessa ligger till grund för efterkommande empirisk insamling av data. Utvärderarnas förslag till åtgärder Utvärderarna vill utifrån det samlade materialet kring starten i mentorsprojektet i Göteborg formulera följande förslag till åtgärder: 1. Mentorn bör få information kring de skilda kulturer som adepten presenterar, t.ex. etnisk, sexuell, handikapp och liknande. Det är dock viktigt att hitta en bra nivå av förinformationen för att begränsa en allt för stark eventuell styrning av projektet. 2. Mentorn och adept kan i sina samtal komma in i känsliga och psykiskt svåra områden, vilket för med sig att en särskild uppmärksamhet och stöd för dessa frågor bör finnas till hands om det skulle vara nödvändigt. 3. Tiden mellan information om projektet och dess start bör inte vara för lång för att förväntningarna hos framförallt adepten inte skall glömmas. 4. Mentor respektive adept bör kunna få en möjlighet att även kontakta koordinatörerna i Real Diversity. Som fallet är nu finns inte denna länk och framförallt adept har alltför få kontakter att utnyttja om behov skulle uppstå. Således bör den lokalt ansvarige för mentorsprojektet på ett mer engagerat sätt följa upp mentor-adept-paren och deras verksamhet. 5. Adepten bör få ett paket med skriftlig information om projektets form och syfte. 6

8 6. En uppföljning bör även göras så att både mentorn och adepten är införstådda med vad mentorsprojektet går ut på. 7. Bland kärnprinciperna är det främst nyskapande som hos mentorerna är svår att arbeta kring. Därför kan en vägledning av mentorerna kring kärnprinciperna i mentorsprojektet vara nödvändig. 8. Ett utbyggt nätverk inom mentorskapet är en god utveckling som kan komma mentorerna till nytta. 9. Tanken om dagboksanteckningar både från adepten och mentorn är mycket god och bör följas upp. 10. Adepterna föreslås få möjligheten att arbeta med ett fotokollage, genom en engångskamera vardera. Adepten tar bilder som på ett subjektivt sätt beskriver vad mentorsprojektet är. Dessa foton samlas och presenteras senare i form av ett kollage. Materialet kan då också ligga till grund för spridningssyften hos Real Diversity. 11. Eventuellt en kortare sammanfattning av kärnprinciperna för EQUAL och Real Diversity. Sammanfattning Projektet framskrider så som planerat men redan nu kan vissa svårigheter skönjas. Denna rapport kommer tidigt vilket ger ett bra underlag för korrigering till framtida projekt av denna karaktär. På ett generellt plan finns inga direkta problem utan vissa aspekter som tagits upp ovan kan vara bra att arbeta hårdare med i framtiden. 7