Mentorsprojektet i Stockholm - mellan LSU och Skandia

Transkript

1 Mentorsprojektet i Stockholm - mellan LSU och Skandia Extern utvärdering, Rapport 2, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm Tel:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mentorsprojektet... 2 Inledning... 2 Metod... 2 Analys... 2 Del 1: Kvalitativt material... 2 Tema 1: Möten mellan Mentor och Adept... 2 Innehåll... 2 Uppfattning... 3 Förväntningar... 4 Tema 2: Kontakt med projektledare... 4 Tema 3: Kärnprinciper... 5 Nyskapande på tre nivåer:... 5 Mångfald på tre nivåer... 6 Jämställdhet på tre nivåer... 7 Tema 4: Utvärdering av förslag till åtgärder... 8 Del 2: Kvantitativt material Intern utvärdering Utvärderarnas förslag till åtgärder Sammanfattning Avslutning

3 Mentorsprojektet Inledning Denna del av utvärderingen bygger på ett första möte mellan utvärderarna och ett representativt urval av deltagarna i Mentorsprojektet i Stockholm, i detta fall mentorer och adepter. Ytterligare ett möte med samma personer planeras in i slutet av Mentorsprojektet. Vid tiden för intervjun hade mentorer och adepter träffats vid två tillfällen. Metod Analysen grundar sig på information insamlad via intervjuer med deltagare och genomgång av dokument. Intervjuerna har genomförts med två mentorer och två adepter som på förhand valts ut för att representera olika grupper, i detta fall funktionshinder och ålder. Deltagarna kommer att specificeras i denna rapport enbart om det föreligger något särskilt behov därav. Intervjuerna utfördes i Skandias lokaler i Stockholm med därtill bandupptagning. Intervjuerna bestod dels av semistrukturerade frågor, med bestämda teman, och dels av två frågor som kunde markeras i en skala från 1 till 7. Varje intervju uppskattades till ca en timme. Intervjuerna har därefter transkriberats. Analys Analysen delas upp i två delar med underliggande centrala teman. Den första delen bygger på ett kvalitativt material, medan den andra delen bygger på ett kvantitativt material. Del 1: Kvalitativt material Det kvalitativa materialet kan delas in i tre teman. Medan samtliga teman har berörts av Mentorerna, har Adepterna inte tillfrågats kring tema 3, med anledning av att de inte uttalat kunde reflektera kring kärnprinciperna. Däremot kommer relevant material från Adepter som berör tema 3 att presenteras. Tema 1: Möten mellan Mentor och Adept Inom temat möten kan vi dela upp materialet i (1) innehåll i samtalen mellan Mentor och Adept, (2) Mentors och Adepts uppfattningar kring projektet och (3) förväntningar kring projektet. Innehåll Mentor 1 anger att diskussionen under de första 2 mötena (3 timmar vardera) har syftat till att lära känna varandra ( lära-känna stadiet), där Mentor 1 har försökt få en uppfattning kring Adept 1:s sätt att leva som blind och vilka krav detta ställer på Adeptens omedelbara omgivning. Det är enligt Mentor 1 svårt att i dagsläget peka på direkta förväntningar av mötena. Samtalen har från Mentor 1:s sida förts på ett mer ytligt plan medan Adept 1 tidigt gick in på personliga och djupgående berättelser om hennes person. Samtalen har således i första hand kommit att fokuseras på Adeptens person och handikapp samt Adeptens framtida planer för att arbeta med andra handikappade. Samtalen har från Mentorns sida delvis känts spännande men legat på gränsen till att vara för känsliga. Följaktligen har Mentor 1 känt sig delvis utsatt men finner att den beredskap som finns för att möta detta är tillfredsställande. Samtal har också förts kring Mentor 1 och Adept 1:s olika perspektiv utifrån deras yrkesmässiga erfarenheter. 2

4 Adept 1 känner att mötena till en början varit lite trevande men känner sig nu avslappnad i mötena och tar dem lite som de kommer. Under mötena har diskussionerna kretsat kring att prata om sina jobb. Framför allt kring Adept 1:s jobb inom NGO:s. Adept 1 upplevde även att de relativt tidigt kom in på känsliga områden. Varken Mentor 1 eller Adept 1 nämner att någon av diskussionerna har kretsat kring utsatthet. Detta kan endast anas som en ram för diskussionen kring Adeptens handikapp. Mentor 2 upplever att de initiala mötena syftat till att skapa sig en uppfattning om varandra och respektive kultur framför allt på ett socialt och samhällsmässigt plan. Mentor 2 har även pratat mycket om relationer i näringslivet och hur dessa kan te sig annorlunda för en person med annan kulturell och religiös bakgrund. Mentor 2 upplever att Adept 2 inte är främmande för att diskutera djupgående frågeställningar. Adept 2 upplever att de har försökt att lära känna varandra och försökt att hitta gemensamma diskussionsgrunder. Diskussionerna har handlat om hur folk träffas och hur de kommunicerar. Framför allt har diskussionerna kommit att handla om hur affärsmänniskor i IT-branschen beter sig då både Adept 2 och Mentor 2 arbetar i denna bransch. Adept 2 påpekar att mötena ofta drar över på tiden vilket ändå upplevs som positivt. Uppfattning Mentor 1 följer de instruktioner om Mentorskap som finns till hands och söker att få en bild av Adept 1:s förväntningar innan en bestämd struktur tillämpas. Än så länge finns en öppenhet, genom att ta in information för att därefter skapa en fastare struktur. Mentorn ser sin roll initialt i att vara ett bollplank för Adepten och på så sätt delge sin erfarenhet när det gäller den privata sektorn. Mentorn och Adepten ligger nära varandra i ålder (35 respektive 32 år) och Mentorn upplever att fokus dels ligger på att lösa konkreta problem för Adepten och hennes projekt men samtidigt även att fokus på ett mer dolt plan ligger på att själv försöka bilda sig en uppfattning om blinda och blindas sätt att leva i vardagen. Mentor 1 känner att det inför projektets start fanns en osäkerhet kring strukturen och att denna osäkerhet var mer påtaglig hos Adepten, t.ex. vad Mentorskap innebär, vilken form ett Mentorskap tar sig uttryck i. Mentor 1 upplever att ett Mentorskap kan ta sig uttryck i flera olika former på flera olika nivåer. Mentor 1 och Adept 1 träffas i miljöer utanför Skandiakontoret, t.ex. café, då det känns mer naturligt. Mentor 1:s uppfattning är att mötena fungerar bra. Mentor 1 har fått en kort introduktion från föreläsare om vad Mentorskapet går ut på men känner att dennes egna kunskaper från Skandias Mentorsprogram var fullt tillräckliga. Således finner Mentor 1 en trygghet i sin rollidentifiering men upplever att Adepten inte har det. Adept 1 anger att de har fria samtal och utifrån det går de vidare i mötena. Adept 1 känner att personkemin fungerar väldigt bra och att det inte varit några praktiska problem som till exempel Adept 1:s handikapp. Adept 1 uppfattar Mentor 1 som positiv. När det gäller mötena känner Adept 1 att det är relativt fri struktur och att de själva bestämmer kring deras möten. Adept 1 uppskattar att hon får råd från en objektiv person som inte är involverad i samma projekt som Adepten själv, dvs. med folk som inte känner Adepten. Öppenheten i deras kommunikation gör att Adept 1 känner att de kan diskutera i stort sett vad som helst. Adept 1 upplever också att det är positivt att de ligger varandra nära i ålder och känner att Mentorn är en stor inspirationskälla när det gäller att driva idéer. 3

5 Mentor 2 känner att mötena fungerar bra men upplever det som svårt att identifiera vart Adepten står när det gäller projektets målsättning. Mentor 2 upplever även själv att det är svårt att identifiera sin egen målsättning i projektet och upplever att ett mål är att ifrågasätta sina egna fördomar samt att få insikt i de fördomar som Adept 2 ofta möter. Mentor 2 upplever att Adept 2 var lite timid i början men känner att Adept 2 nu blivit mer varm i kläderna och uppskattar och får ut något av mötena. Mentor 2 följer ingen fast struktur under mötena utan de ger varandra läxor. Mentor 2 har i början fått en kort introduktion från föreläsare om vad Mentorskapet går ut på. Fram tills idag har Mentor 2 och Adept 2 träffats 7 gånger varav ett möte har skett på en fest för näringslivsaktörer. Adept 2 känner sig nu trygg med Mentor 2 och känner även att de fungerar ihop som personer. Tryggheten kommer i att Adept 2 känner att de kan diskutera saker som Adept 2 annars skulle ha svårt att diskutera, eller tidigare inte har haft någon att diskutera dessa saker med. Adept 2 känner att både Mentor 2 och Adept 2 har lärt sig mycket av varandra och respektive bakgrund. Adept 2 uppfattar det ibland som jobbigt att ofta mötas på Skandia och skulle vilja byta mötesplats. De har försökt på caféer men det är ofta svårt finna diskussionsro i denna miljö. Adept 2 upplever att de har en öppen struktur som inte styr för mycket av mötena och att den egentliga målsättningen är mer abstrakt, mer samhällsförankrad på ett större plan. Förväntningar Mentor 1:s förväntningar är att Mentor 1 och Adept 1 skall lära känna varandra och således på ett lättare sätt kunna strukturera upp och korta ner framtida möten, samtidigt som de försöker att identifiera vad de ska använda Mentorskapet till. Mentor 1 vill även skaffa sig en större insikt i hur blinda lever och en insikt i Adepts 1 yrke. Mentor 1 känner att inblicken i en blinds vardag är berikande för hennes egen del och Mentor 1 känner att denna inblick är stärkande för hennes egen karaktär. Adept 1 vet inte vad det innebär att vara en Adept. Har höga krav på sig själv och känner att hon får den respons som hon behöver från sin Mentor. Adepten är nyfiken på arbetssättet och upplägget med mötena och hur detta skiljer sig från Adept 1:s egen arbetsdisciplin, dvs. NGO:s etc. Adept 1:s förväntning är också att lära sig hur det är att ha en Mentor och speciellt en Mentor från en helt annan disciplin än hennes egen. Adept 1 förväntar sig att få råd från Mentor 1 gällande näringslivet och hur det fungerar i stort. Mentor 2 har inte haft några egentliga fasta förväntningar på vad denna Adept skall ge Mentor 2 utan känner mer att det har växt fram under mötena och nu håller på att formuleras till en målsättning. Mentor 2 känner även att det inte har funnits någon förväntning på strukturen på mötena utan att strukturen har fått födas fram under loppets gång. Mentor 2 har tidigare haft flera Adepter genom Skandia. Adept 2 upplevde att Mentorsprojektet skulle fungera som en arena inom vilken Adept 2 skulle få möjlighet att skapa ett bra nätverk och kontakter för framtida arbetsmöjligheter. Tema 2: Kontakt med projektledare Mentor 1 har varit i kontakt med sin kontaktperson och fått feedback. Kontakta har tagits via vanliga kanaler, dvs. mejl, telefon eller direktkontakt då de jobbar på samma företag. De har även kontakt vid sidan av projektet. Mentor 1 har även varit i kontakt med programmets stödpsykolog för att stämma av sin roll och dess rolltolkning. Mentor 1 har inte varit i kontakt med koordinatörerna. 4

6 Adept 1 säger att hon inte tagit reda på vem som är kontaktperson/projektledare utan anser att om det föreligger problem så är det Afamia (koordinatören för Real Diversity) hon skall kontakta. Hon upplever inte att hon fått en kontaktperson tilldelad. Adept 1 har haft kontakt med Afamia innan projektet. Efter det har de inte haft någon kontakt med varandra angående projektet utan kommit i kontakt en gång via ett annat projekt och på så sett gett snabb feedback till Afamia om sin Mentor och hur projektet fungerar. Adept 1 känner sig trygg i att ringa eller skicka ett mejl till Afamia eller gå till LSU:s kontor ifall problem skulle uppstå med projektet, eller att Afamia kan slussa henne vidare. Adepten upplever att hon inte kan kontakta någon annan stödperson i projektet utan nämner en av utvärderarna som en möjlig kontakt i ett sådant fall. Hon påpekar att hon inte har fått någon information om detta innan projektet startade och tror att detta beror på att Mentorn och Adepten skulle få styra projektet ganska fritt. Mentor 2 har inte haft kontakt med sin kontaktperson utan har haft kontakt med en annan person som jobbar med Skandias Mentorsprogram. Har varit på ett introduktionsmöte med den egentliga kontaktpersonen samt ett uppföljningsmöte där den egentliga kontaktpersonen inte närvarade vid. Den enda kontakt Mentor 2 har haft med kontaktperson är via inbjudningsmejl som kontaktpersonen skickat till Mentor 2. Adept 2 uppger att Afamia är kontaktperson och att hon är den enda kontaktpersonen för projektet. Upplever inte att det har funnits behov av kontakt förutom då när projektet startades upp. Adept 2 anser att det inte föreligger några som helst problem när det gäller kontaktvägarna med kontaktpersonen. Tema 3: Kärnprinciper De tre kärnprinciper som utvärderarna valde att fokusera på för Mentorsprojektet är (1) nyskapande, (2) mångfald och (3) jämställdhet. Dessa tre principer har uppmärksammats utifrån tre nivåer, filosofisk (vad är), teoretisk (vad innebär) och teknisk nivå (vad görs konkret). Det är i första hand Mentorernas reflektioner kring dessa tre kärnprinciper som efterfrågats, men när Adepterna haft någon information har detta också tagits med. Mentor 1 fann det även svårt att på ett enkelt sätt särskilja mångfald och jämställdhet åt och uttryckte stundom sin uppgivenhet kring svårigheterna med att abstrahera sitt tänkande. Nyskapande på tre nivåer: Filosofisk: Mentor 1 har inte reflekterat kring detta men resonerar i det målorienterade området. Mentor 1 uppfattar att det är ett målorieneterat nyskapande i det avseendet att nyskapande är en förmåga att tänka i nya banor och utveckla nya verktyg för att följa det nya tänkandet. Mentor 1 knyter detta till sin egen erfarenhet kring produktutveckling men även också serviceutveckling. Mentor 1 upplever att det är svårt att konkretisera kring begreppet nyskapande. Mentor 2 rör sig i området för målorienterat nytänkande och upplever nyskapande som en form av forum där det finns utrymme och frihet för att utveckla och formulera nya mål. Mentor 2 har inte kopplat ihop nyskapande med Mentorsprojektet. Adept 1 rör sig kring gruppen målorienterat nytänkande och menar att nytänkande är ett slags input av information, nya tankar, idéer, vinklar etc. 5

7 Teoretisk: Mentor 1 upplever inte att Mentorsprojektet i sig är nyskapande utan att det är innebörden av projektet, dvs. att de riktar sig till personer som kanske aldrig har kommit i kontakt med näringslivet förut, som är nyskapande. Mentor 1 känner att för att projektet skall kallas nyskapande ska det utföras i större skala och ha större genomslagskraft i organisationen i vilket projektet verkar. Projektet bör ges större uppmärksamhet i organisationen och förankras bättre i ledningen. Mentor 1 upplever även att begreppet i sig just nu är lite av ett trendbegrepp som används i fel syfte och således saknar substans. Mentor 1 upplever att Real Diversity är nyskapande i sig men att Skandia inte är nyskapande eftersom hon inte känner att det finns en förankring i hela Skandia och att projektet inte genomsyrar hela Skandia, och att hon inte får det moraliska stödet hon förväntar sig få. Mentor 2 känner att idén i sig är strålande och nyskapande, men känner även att det finns en för dålig struktur i projektet för att nyskapandet skall vara hållbart fullt ut. Adept 1 känner att nyskapande finns i projektet genom att olika människor från olika sfärer får mötas i ett forum som ligger på en nära personlig nivå/plan. Teknisk: Mentor 1 relaterar således till projektet på en personlig nivå, där projektet är nyskapande för henne personligen och att detta kommer henne tillgodo när det gäller att uppleva ett annat sätt att tänka och ett annat sätta att resonera. Projektet har fått henne att göra egen research inför mötena med sin Adept då hon saknar förberedande kunskap om hur det är att vara och leva som blind. Mentor 2 känner att det finns nyskapande i dennes fall genom att det skapas en länk mellan två olika kulturer och arbetslivssätt gällande mentor 2 och dennes adept. Mentor 2 hänvisar här till den möjlighet som skapats, att få ny kunskap genom mentorsprojektet, vilket Mentor 2 troligtvis aldrig annars skulle få någon annanstans. Adept 1 känner att det i finns en ömsesidig påverkan genom en pågående dialog i det här projektet och att det inte är en vanlig föreläsning som kommer från ett håll. Mångfald på tre nivåer: Filosofisk: Mentor 1 anser att mångfald för henne innebär etnisk och social bakgrund, gärna kombinerat. Mentor 1 är även på det klara med att det officiella mångfaldsbegreppet innefattar definitionerna handikapp och sexuell avvikelse men känner inte att dessa begrepp ingår i hennes uppfattning om mångfald. Mentor 2 anser att mångfald innebär kulturella skillnader, olika tankar, idéer och bakgrunder samtidigt som den personliga präglingen bibehålls. Är inte förtrogen med det officiella mångfaldsbegreppet. Adept 1 anser att mångfald är ett utvattnat och trendigt begrepp som i dagens samhälle saknar reell substans. Hon anser att mångfald även innefattar problem, att man måste tänka nytt, att mångfald innebär mycket arbete från berörda parter. Adept 1 anser att alla är unika och att det 6

8 i sig innebär en mångfald. Adept 1 har svårt att relatera sina uppfattningar till Equals definition av begreppet mångfald. Adeptens problem med att konkret definiera begreppet mångfald ligger i att hon själv är så präglad av sin egen situation. Teoretisk: Utgångspunkten för vad som enligt Mentor 1 kan definieras som mångfald är att det måste innefatta en ny erfarenhet för henne. Mentor 2 upplever att det finns en mångfald i projektet (efter att ha fått kärnprincipen förklarad för sig) i kön, ålder, etnisk och social bakgrund etc. Adept 1 anser att mångfald på ett generellt plan innebär att arbeta med och inte åt men relaterar dock inte dessa uppgifter till Mentorsprojektet. Adept 1 uppfattar att mångfald finns i Mentorsprojektet bla på grund av att de är olika personer och även att hon upplever sig själv som ett mångfaldsprojekt eftersom hon är både blind och invandrare. Teknisk: Mentor 1 anser att mångfald tillämpas i hennes fall eftersom hon får ta del av sin Adepts livsvärld (handikapp, etnisk och social kontext) och således tillgodogör sig ny kunskap och får ny erfarenhet. Mentor 2 upplever att mångfald tillämpas i dennes fall genom Mentorns och Adeptens olika konstellation. Mentor 2 har trots en tidigare förklaring om vad mångfald officiellt innebär, svårt att särskilja mångfald från nyskapande. Adept 1 har inga kommentarer. Jämställdhet på tre nivåer: Filosofisk: Mentor 1 anser att jämställdhet innebär att människor har lika villkor. Lika villkor inför människan, inför lagen, inför samhället, inför allt. Jämställdhet är också att inte göra någon skillnad mellan människor. Mentor 2 anser att jämställdhet innebär att alla får samma chans oberoendes av bakgrund. Adept 1 anser att alla individer oavsett kön ska ha i den mån det går, lika möjligheter/skyldigheter. Adept 1 baserar sitt resonemang på EQUAL:s rättighetsperspektiv, dvs. lika inför lag. Teoretisk: Mentor 1 anser att jämställdhet innebär att visa ömsesidig respekt vilket hon även känner att hon visar sin Adept. Hon upplever inte att det finns någon form av problem när det gäller jämställdhet. Jämställdhet berör därmed inte enbart kön. Mentor 1:s reflektion kring vad jämställdhet innebär rör sig på Equals första nivå av jämställdhet, rättighetsperspektivet, 7

9 dvs. lika inför lag och anti-diskriminering. Mentor 1 gillar dock inte beskrivningen lika inför lag utan talar istället om en variant innefattande lika inför samhället/inför allt. Mentor 2 har svårt att svara på denna fråga. Adept 1 har inte funderat på jämställdhet i projektet. Teknisk: Mentor 1 har svårt att se och uppfatta hur jämställdhet tillämpas i hennes fall bla eftersom hon känner att hon inte har så pass mycket kontakt med projektet i stort. Mentor 2 har svårt att svara på denna fråga. Adept 1 har inte heller funderat på jämställdhet på teknisk nivå. Tema 4: Utvärdering av tidigare förslag till åtgärder I utvärderingsrapporten från Mentorsprojektet i Göteborg lade utvärderarna fram ett antal förslag till åtgärder för det fortsatta Mentorsarbetet (för utförlig beskrivning av dessa förslag se utvärderingsrapport 1 från Mentorsprojektet i Göteborg). I det följande utvärderas hur koordinatörerna har följt upp dessa förslag, utifrån mentorernas och adepternas kommentarer. Frågor om dessa åtgärder har ställts till mentorer och/eller adepter beroende på om dessa berör dem eller ej. 1. För-information till Mentorn kring den kultur/kulturer som Adepten representerar. Mentor 1 talar om att hon inte fått någon information kring Adeptens kultur, i detta fall de särskilda behov Adepten har. Mentor 1 har också fåt begränsad introduktion till projektet. Mentor 2 har inte fått någon information kring Adeptens kultur. 2. Mentor och Adept kan komma in i känsliga områden och behöva särskilt stöd: Mentor 1 har redan innan intervjutillfället haft möjlighet att använda sig av detta stöd och känner således att det är tillfredställande. Mentor 2 upplever att denne har möjlighet till detta genom att ringa till en psykolog som arbetar med projektet men vet inte om Adept 2 har samma möjlighet. Mentor 2 har inte haft behov av att kontakta psykologen än. Adept 1 känner också att det finns stöd att tillgå men är inte riktigt säker på vart och hur detta stöd finns att tillgå. Adept 1 nämner koordinatören Afamia som en första kontaktperson samt även en av utvärderarna som andra kontaktperson. Adept 1 tror att om professionellt stöd skulle behövas så blir hon tilldelad en kontaktperson av Afamia. 8

10 Adept 2 hänvisar initialt till sina vänner när frågan om stöd tas upp och lägger sedan vid lite eftertanke till sin kontaktperson Afamia. 3. Tiden mellan information om projektet och dess start bör minskas: Mentor 1 har ingen uppfattning om detta. Mentor 2 har ingen uppfattning om detta. Adept 1 känner att informationen kunde komma närmare inpå. Adept 2 fick informationen när projektet delvis kommit igång och hade således svårt att initialt förbereda sig på hur de första mötena skulle gå till. Det var först när information samt utrustning kommit till Adept 2 som denne kände sig säker på hur projektet skulle fortlöpa. 4. Möjlighet att kontakta koordinatörer: Mentor 1 pratar inte om koordinatörer utan hänvisar till den lokalt ansvarige på Skandia Idéer för livet. Mentor 2 har en uppfattning om vilka koordinatörerna är och upplever det inte som några problem att kontakta någon av dessa. Mentor 2 har ett nummer någonstans men har inte haft behov av att använda detta än. Adept 1 känner att det i detta avseende inte föreligger några som helst problem. Adept 2 upplever att det inte föreligger några som helst problem med att kunna kontakta koordinatörerna. 5. Adepten bör få ett paket med skriftlig information om projektets form och syfte: Adept 1 upplever inte att hon fått ett startpaket utan att hon fått information sporadiskt. Adept 1 upplever det som att hon kan ha missat information om projektet då informationen delvis har kommit på papper och inte på blindskrift, vilket har gjort det svårt för Adepten att läsa då hon är blind. I sådana fall har en assistent varit tvungen att läsa upp informationen. Adept 1 upplever att projektet form är klar för henne men att syftet är lite vagt och att det är upp till Mentorn och Adepten att forma ett syfte. Adept nämner inget om utsatthet under intervjun utan berör endast ämnet ytligt. Adept 2 har fått ett startpaket lite senare i in i projektet, men har dålig uppfattning om vad mentorsprojektet går ut på och upplever att det kan ha kommit information men att denna information förbisetts eller helt enkelt glömts bort. 6. Uppföljning för Mentor och Adept: Mentor 1 tror att det kommer att ske en planerad uppföljning som äger rum efter 6 månader och att nästa sker efter 1 år. Mentor 2 har haft en uppföljning men upplever att inte Adept 2 har haft det. 9

11 Adept 1 vet inget om någon uppföljning och känner att en uppföljning skulle legitimera projektet. Adept 2 har ingen uppfattning om någon uppföljning. 7. Vägledning av Mentorerna kring kärnprinciperna: Mentor 1 känner att hon inte behövde någon vägledning eftersom hon har tidigare erfarenhet från Skandia, men känner att Adepten borde ha fått mer information. Utvärderarna uppmärksammar här Mentor 1:s svårigheter att själv inse att hon behöver vägledning i vad kärnprinciperna innebär. Detta baseras på att Mentor 1 under hela intervjun återkommer till Skandias definitioner av kärnprinciperna och inte de för Real Diversity. Mentor 1 spekulerar i att hon kan ha missat sån information. Mentor 2 anser att sådan information inte delats ut enligt dennes vetskap. 8. Ett utbyggt nätverk inom Mentorsprojektet som kan komma Mentorerna till nytta: Mentor 1 nämner inget i detta fall utan nöjer sig med att hon vet vilka de andra Mentorerna är. Mentor 2 upplever att ett sådant nätverk inte existerar. Adept 1 känner att ett nätverk eller en arena för sammankomst/diskussion skulle komma henne till stor nytta och att hon får möjligheten att bolla idéer som dyker upp. Adept 2 känner att ett nätverk för Adepterna enbart kan verka positivt för mentorsprojektet och påpekar att det har förts en diskussion angående ett möte med de andra Adepterna. 9. Dagboksanteckningar för Mentor och Adept: Mentor 1 för bara stödanteckningar men gör detta på alla möten. Mentor 2 för inte dagboksanteckningar och hänvisar helt enkelt till att ingen har frågat. Adept 1 för även hon anteckningar och summerar dessa efter mötena. Adept 2 för stödanteckningar och summerar dessa efter mötena. 10. Adepten får en engångskamera och arbetar med ett fotokollage: Adept 1 har fått ett papper och en kamera innan projektet började och på pappret stod det att mötena skulle dokumenteras. Adeptens assistent läste i detta fall upp uppgiftsbeskrivningarna. Kameran skulle enligt adepten användas för att dokumentera inför en eventuell pressgrej i framtiden. Det bör diskuteras utifall engångskameran och fotokollaget i detta fall passar adepten, som pga av sin blindhet inte kan fullfölja uppgiften. Om koordinatörerna trots detta har ett visst syfte med denna uppgift bör adepten i så fall tydligt få reda på det. Adept 1 känner däremot inte att hon har fått någon tydlig information om vad hon skulle göra med kameran. 10

12 Adept 2 arbetar med fotokollaget utifrån givna ramar. Del 2: Kvantitativt material Mentorer och adepter har också kunnat ge sin första bedömning av Mentorsprojektet i sin helhet och en bedömning kring strukturen i möten, i båda fallen i en skala från 1 (inte alls bra) till 7 (mycket bra) samt kunnat kommentera kring detta. Nedan följer denna information. Mentor 1: Vid bedömningen av Mentorsprojektet så här långt anger Mentorn siffran 3,5. Detta motiverar Mentor 1 med att hon tycker att det finns för lite fokus på projektet från Skandias håll. Någon bedömning av strukturen i mötena har Mentor 1 inte angett. Mentor 2: Vid bedömningen av Mentorsprojektet så här långt anger Mentor 2 siffran 5.5 och motiverar detta med att projektet flyter på bra utan större problem. När det gäller strukturen i mötena sätter Mentor 2 siffran 3.8 och motiverar detta med att det just nu finns en problematik med att hitta en långtgående strategi. Adept 1 ger Mentorsprojektet så här långt med motivationen att mötena ger väldigt mycket tillbaka till Adepten. Adept 1 ger strukturen för projektet poängen 2 och syftar då främst på informationen som finns kring projektet. Detta med motiveringen att hennes handikapp kräver att informationen ges på ett visst sätt vilket hon finner att projektet inte har gjort till fullo. Adept 2 ger Mentorsprojektet så här långt 5.5 och motiverar detta med att detta är en generell känsla för alla deras möten. Adept 2 ger strukturen i mötena 4.0 och motiverar detta med att mötena fram tills nu har handlat om att positionera sig i respektive roll och tillsammans skapa en målsättning för mötena. Tabell 1 nedan visar på mentorernas och adepternas första bedömning av projektet. Tabell 1: första bedömning av projektet ,5 6 5,5 3,5 3,8 4 2 Mentor 1 Mentor 2 Adept 1 Adept 2 Helhet Struktur 11

13 Intern utvärdering När det gäller Mentorsprojektets interna utvärdering så vill utvärderarna peka på följande. Tidigare och bättre uppföljning från koordinatörerna behövs eftersom detta leder till en mer grundläggande intern framtida utvärdering. Koordinatörerna bör även stämma av med Mentorerna att dagboksföreskrifterna följs, eftersom dessa ligger till grund för efterkommande empirisk insamling av data. Utvärderarnas förslag till åtgärder Utvärderarna vill utifrån det samlade materialet kring starten i Mentorsprojektet i Stockholm formulera både nya och även lyfta fram tidigare förslag till åtgärder: När det gäller de tidigare förslagna åtgärderna ser utvärderarna att de vill trycka på ett par punkter: 1. Det är väldigt viktigt att både Mentor och Adept får den information som de skall ha långt innan det är tänkt att mötena dem emellan skall börja. I de fall där det är svårt att tillgodose dessa krav bör istället starten för mötena senareläggas för att ge både mentor och adept tid till att fundera igenom vad mentorsprojektet innebär och hur det kan komma dem till nytta. 2. Mentorn bör verkligen få-, eller bli hänvisad till mer ingående information kring de skilda kulturer som Adepten presenterar, t.ex. etnisk, sexuell, handikapp och liknande. 3. Det är viktigt att både Mentor och Adept känner att det finns stöd att tillgå vid eventuella svåra situationer. Båda Mentorerna hänvisar till en psykolog knuten till mentorsprojektet medan Adepterna har svårt att peka på en direkt kontaktperson för deras del utan hänvisar antigen till vänner eller till Adepternas kontaktperson Afamia. 4. Mentor respektive Adept bör kunna få en möjlighet att även kontakta koordinatörerna i Real Diversity. Som fallet är nu finns inte denna länk och framförallt Adept har alltför få kontakter att utnyttja om behov skulle uppstå. Således bör den lokalt ansvarige för Mentorsprojektet på ett mer engagerat sätt följa upp Mentor-Adept-paren och deras verksamhet. Den lokalt ansvarige för mentorerna måste även se till att förankra Mentorsprojektet bland mentorerna på Skandia. Det finns nu en tendens att Mentorsprojektet i Real Diversity istället förankras i Skandias egen Mentorsprojekt vilket även innebär att den egentliga idén med projektet frångås. 5. En uppföljning bör även göras så att både Mentorn och Adepten är införstådda med vad Mentorsprojektet går ut på. Andra problem som kan tillstå måste förebyggas genom att åtgärda/tänka på följande: 1. Kärnprincipernas betydelse för projektet är av yttersta betydelse och måste således förankras på ett positivt sätt. Även om denna förankring skett i Göteborg måste det kollas upp i Stockholm då utvärderarna i de första 2 intervjuerna saknade denna förankring av kärnprinciper. 2. Definitioner av kärnprinciperna är anspråkslösa och måste uppmärksammas mer hos både Mentor och i de fall där det är möjligt (om ålder och erfarenhet gör det möjligt), även Adept. Det blir således även lättare att särskilja kärnprinciperna åt. 3. Det är även viktigt att se till att både Mentor och Adept kan definiera vad deras roller innebär och tar sig uttryck i. Således måste en tätare uppföljning ske för att göra det möjligt att stämma av. 12

14 4. Ett utbyggt nätverk inom Mentorskapet är en god utveckling som kan komma Mentorerna och även Adepter till nytta. Det kan även vara nyttigt att försöka föra samman Mentor-Adept paren för att skapa tyngd, mening och funktion åt de individuella parens arbeten. 5. Mentorn bör få information kring de skilda kulturer som Adepten presenterar, t.ex. etnisk, sexuell, handikapp och liknande. Det är viktigt att denna punkt efterlevs noga och att tid ges till att förklara detta, eftersom det underlättar för berörda parter innan projektet sätter igång. 6. Hänsyn måste även tas till eventuella problem som kan uppstå om inte informationen skickas ut och är anpassat för den som får den. Projekt måste även kunna omdefinieras såtillvida att alla berörda parter, såväl Mentor som Adept, kan genomföra tilltänkta uppdrag. I detta fall syftar utvärderarna på att en blind person med uppdrag att ta bilder kan verka tvivelaktigt och att ett sådant uppdrag således måste anpassas. Här är det även extra viktigt att en tätare uppföljning sker för såväl Mentor som Adept. Sammanfattning Ett projekt av denna storlek är svårskött och kräver mycket resurser. Helhetsmässigt fungerar projektet som bra och alla parter som kommit till tals i utredningen uttrycker en positiv energi inför den resterande delen av projektet. Efter att projektet nu pågått i ett par månader så bör sammanfattningsvis således vissa saker förbättras. Framför gäller detta den för-information, som både mentorer och adepter fått och som i vissa lägen varit undermålig och i vissa avseenden sen samt obetydlig. Det är ytterst viktigt att denna del fungerar för att skapa en professionell riktning i projektet gentemot de inblandade. När det gäller kontakter och kontaktvägar ser inte utredarna några problem med detta och vill peka på att det är viktigt att ändå kontrollera så att dessa kontaktvägar fungerar, framför allt med adepterna som uttryckt missnöje med att de känner sig isolerade i projektet. Avslutning Projektet framskrider så som planerat men redan nu kan vissa svårigheter skönjas. Denna rapport kommer tidigt vilket ger ett bra underlag för korrigering till framtida projekt av denna karaktär. På ett generellt plan finns inga direkta problem utan vissa aspekter som tagits upp ovan kan vara bra att arbeta hårdare med i framtiden. Vid en eventuell expansion av mentorsprojektet bör mer resurser läggas vid att snabbt åtgärda de första 5 åtgärderna. Vid ett mer långtgående perspektiv bör således även mer resurser läggas vid de resterande mer övergripande 6 åtgärderna för att projektet skall fortskrida smärtfritt och inom ramarna för vad EQUAL satt upp som målsättning för Real Diversity. 13