Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?"

Transkript

1 Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och minnets funktioner, dels på inlärningssituationen och dels på inverkan av andra människor. Skribenten beskriver olika typer av inlärning och förstår hur inlärning av information från omgivningen påverkas av den sociala situationen och individens egna känslor. Skribenten redogör också med hjälp av några exempel för hur negativ och positiv feedback påverkar inlärning. Exempel kan tas från skolan eller vara en fostrande situation. För 4 6 poäng krävs att svaret är strukturerat och de faktorer som påverkar inlärningsprocessen är mångsidigt beskrivna. Skribenten kan behandla betydelsen av feedback från flera synvinklar och bedöma betydelsen av belöning och straff med beaktande till personens ålder, personlighet, motivation och relationen till lärare utifrån flera olika inlärningssituationer. 2. Diskutera på psykologiska grunder hur individens identitetsutveckling i ungdomsåren påverkas av aktiviteter på Internet och i olika virtuella världar, t.ex. i Habbo Hotel eller i diskussionsforum på Internet. För 1 3 poäng krävs att skribenten för fram några korrekta förslag på hur identitetsutvecklingen kan påverkas av virtuella världar. Skribenten berör exempelvis utvecklingen av sexuell identitet, social identitet eller kulturell identitet och i utvecklingen av dem har vänner, intressen, skola och ungdomskultur en stor betydelse. Skribenten måste föra fram någon tanke om hur den virtuella världen möjliggör för de unga att pröva olika slag av identiteter. Det räcker inte med att enbart beskriva en virtuell värld utan svaret måste förankras i psykologisk kunskap. För 4 6 poäng krävs att skribenten relaterar sitt svar om virtuella världar till utmaningar under individens identitetsutveckling. Skribenten utgår från psykologisk kunskap och ger exempel från virtuella världar. I ett gott svar beskriver skribenten såväl positiva som negativa följder av de

2 virtuella världarna. De negativa följderna är ingen förutsättning för fulla poäng om svaret i övrigt är förtjänstfullt. 3. När människor upplever motgångar, t.ex. misslyckas eller får negativ feedback på sina aktiviteter, studier eller i sitt arbete, kan de reagera på mycket olika sätt. Vissa personer kan förlora motivationen helt och hållet, medan andra börjar anstränga sig till det yttersta för att nå sina mål. Hur kan man enligt psykologin förklara de individuella skillnaderna i hur motgångar påverkar prestationsmotivationen? Eftersom uppgiften är rätt väl avgränsad och lätt krävs ett rätt omfattande svar. I alla böcker för kurs fyra behandlas inre och yttre motivation, jagkompetens, personliga livsuppgifter och prestationsmotivation. Attribueringsfel, copingstrategier och defenser hör också samman med prestationsmotivation. Utifrån kurs fem i personlighetspsykologi kan skribenten hänvisa till temperamentsskillnader och utifrån sociokulturell psykologi kan skribenten diskutera omgivningens betydelse. En särskild förtjänst är ifall skribenten tar upp den utvecklingspsykologiska synvinkeln. För 1 3 poäng krävs att skribenten behandlar några orsaker till individuella skillnader. För 4 6 poäng krävs att skribenten behandlar flera förklaringsmodeller sakligt och utvärderar dem. 4. Sambandet mellan hjärnans transmittorämnen och människans psykiska funktioner. Transmittorämnen behandlas främst i kurs tre. Skribenten måste visa att hon förstått hur all psykisk verksamhet hör samman med transmittorämnenas funktion. Nervsystemets funktion är elektrokemisk och transmittorämnena är en central del av denna verksamhet. För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår grunderna av hjärnans elektrokemiska funktion och att denna påverkar de psykiska funktionerna. För 4 6 poäng krävs ett mera omfattande svar där hjärnans elektrokemiska funktioner beskrivs grundligt. Ett flertal transmittorämnen beskrivs och deras samband med psykisk

3 verksamhet värderas på ett förtjänstfullt sätt. En särskild förtjänst är ifall skribenten tar upp hur olika ämnen (exempelvis mediciner) kan påverka transmittorämnena. 5. I tabellen nedan presenteras Daniel Golemans definition av begreppet social intelligens. Med akademisk intelligens avses däremot individens allmänna beredskap för problemlösning, något som har en avgörande betydelse för informationsbearbetning till exempel i samband med studier. Diskutera och jämför betydelsen av akademisk och social intelligens i det praktiska livet. Använd två exempel. För 1 3 poäng krävs att skribenten definierar akademisk och social intelligens och reflekterar över deras relation till varandra. Några korrekta iakttagelser kring dessa två definitioner av intelligens i relation till det praktiska livet räcker för tre poäng. För 4 6 poäng krävs ett mångsidigt och grundligt svar med träffande exempel från det praktiska livet. Skribenten kan integrera relevant kunskap på ett förtjänstfullt sätt och betrakta akademisk och social intelligens från många vinklar. I ett gott svar granskas begreppen kritiskt och angående social intelligens kan skribenten ifrågasätta om det verkligen är frågan om intelligens eller något som hör mera samman med individens sociala natur. 6. Vilka psykologiska faktorer kan förklara människans aggressiva och destruktiva beteendemönster? Aggressivitet kan förklaras med hjälp av följande psykologiska faktorer: aggressioner som ett neurobiologiskt fenomen aggressioner som en drift frustration och aggression aggression som ett socialt fenomen inlärd aggression, modellinlärning aggressionens psykodynamik och reglering av emotioner fostrans och kulturens betydelse för aggressioner (emotioner och kultur), samhälleliga faktorer socialpsykologiska förklaringsmodeller som rör de gruppdynamiska faktorerna, roller, konflikter mellan grupper o.s.v.

4 För 1 3 poäng krävs att skribenten förklarar vad som avses med begreppet aggression och/eller aggressiv verksamhet samt destruktiv verksamhetsmodell. Skribenten behandlar åtminstone två förklaringar grundligt eller flera faktorer ytligt. För 4 6 poäng krävs att skribenten behandlar mänskig aggressivitet och destruktivt beteende från många synvinklar; biologiska motiv, emotioner som motiverande faktor och sociala följder. Skribenten har insikt i påverkan av samhället och kulturen. Svaret innehåller flera olika förklaringsmodeller. Som en särskild förtjänst räknas om skribenten förstått aggressionens psykodynamik och inser hur känslor som rädsla, skam och besvikelse kan finnas bakom ilska. 7. Redogör för den biologiska grunden för reglering av dygnsrytmen hos människan. Diskutera med hjälp av exempel hur människan själv kan påverka sin aktiveringsnivå och vakenhet. För 1 3 poäng krävs att skribenten redovisat för ett par faktorer som påverkar reglering av dygnsrytmen och ger några exempel på verksamhet som påverkar aktiveringsnivå och vakenhet. Enbart exempel som grundar sig på allmän kunskap räcker inte för tre poäng utan svaret ska klart hänvisa till den biologiska grunden för reglering av dygnsrytmen. För 4 6 poäng krävs att skribenten heltäckande har redogjort för den biologiska grunden för reglering av dygnsrytmen. De exempel som getts är insiktsfulla och i dem kommer individens egen inverkan på aktiveringsnivå och vakenhet tydligt fram. 8. Ge en verbal beskrivning av undersökningens resultat och diskutera utgående från dessa hur humöret påverkar minnet. Uppgiften har två delar, dels att beskriva undersökningens resultat och dels att reflektera över hur sinnesstämningen påverkar minnet. För 1 3 poäng krävs att skribenten kan tolka undersökningsresultatets mest centrala delar. För 4 6 poäng krävs att skribenten ger en felfri och mera heltäckande tolkning av resultatet från undersökningen: återhämtning och sinnesstämningens påverkan på återhämtningen av information. Skribenten ger en närmare beskrivning av sinnestämningens betydelse för minnet utifrån psykologisk kunskap. Ifall skribenten hänvisar till andra forskningsresultat räknas det

5 som en särskild förtjänst. Skribenten kan också kritiskt granska forskningens resultat och uppläggning eller reflektera över vilka konsekvenser forskningsresultatet kunde ha i praktiken Vilken betydelse har de tidiga relationerna och interaktionen under spädbarnsåldern och barndomen för individens psykiska välbefinnande och sociala relationer senare i livet? För 1-3 poäng krävs att skribenten förstått spädbarnsålderns samt barndomens relationers förhållande till senare psykiska och sociala välbefinnande. Frågans alla delmoment har behandlats eller också har någon aspekt behandlats mera fördelaktigt men det finns annars fel eller brister som inte tillåter högre poängsättning. Skribenten har tagit knappt med av teoretisk kunskap och forskningsresultat. För 4 6 poäng krävs att skribenten knutit svaret till en teoretisk referensram eller ett forskningsresultat. Skribenten har tagit frågans alla delar i beaktande och avgränsat svaret efter uppgiften. I svaret hr flera olika slag av relationer beaktats och skribenten har reflekterat över betydelsen av dessa. Skribenten förstår både hur misslyckade relationer påverkar mental hälsa negativt men också hur goda relationer kan ha en positiv inverkan på mental hälsa. Skribenten kan hänvisa till utvecklingspsykologisk kunskap (allmän utveckling, vuxna relationer, utvecklingen av sociala förmågor, jagbild). För 7 9 poäng krävs att skribenten hänvisar till teoretisk kunskap och forskningsresultat samt använder sig av psykologiska begrepp i högre grad än vad som krävs för lägre poäng. Skribenten reflekterar på ett mångsidigt och moget sätt över betydelsen av barndomens erfarenheter. Skribenten framhåller också svårigheter med att få fram pålitlig kunskap i ämnet samt att verkningarna inte alltid är direkta och lätta att känna igen. I svaret har man tagit i beaktande att resultat av bristfälliga relationer under den tidiga barndomen senare kan rättas till med hjälp av goda relationer ännu i vuxen ålder eller genom psykoterapi eller att individen jobbar för att utveckla sitt psyke Hur förklarar de olika riktningarna inom psykologin människans medvetande?

6 För 1 3 poäng krävs att skribenten ger en definition av medvetande och någon god anknytningspunkt till några psykologiska riktningar. Svaret kan vara ytligt eller också kan anknytningen till de psykologiska riktningarna vara konstgjord. För 4 6 poäng krävs en exaktare definition. Skribenten visar dessutom att hon förstått hur medvetande är ett psykologiskt intressant och utmanande problem som man kan närma sig utifrån de olika psykologiska inriktningarna. Svaret är relevant och innehåller träffande insikter. För 7 9 poäng krävs att svaret är djupt och mångsidigt. I svaret har skribenten tillämpat kunskap från flera olika psykologiska områden och kan förena synvinklar från dem. Skribenten erbjuder på detta sätt en helhetsbild av den psykologiska kunskapen om medvetandet. I svaret behandlas såväl hjärnforskning som filosofiska frågeställningar. Det är en särskild förtjänst ifall skribenten tar upp kulturella skillnader och utmaningar som forskningen kring medvetande kan stöta på.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Psykologi våren 21.3.2012

Psykologi våren 21.3.2012 Psykologi våren 21.3.2012 1. Granska utifrån från psykologisk kunskap den beskrivna sömnskolans betydelse för Emmas utveckling i spädbarnsåldern. (Se bifogat prov!) För 1 3 poäng krävs att svaret utgår

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen

1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Psykologi 24.9.2008 1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Uppgiften är rätt enkel och kräver ingen tillämpning av kunskaper. Däremot förutsätts att skribenten ger ett

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är.

1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är. Psykologi 14.3.2007 1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är. Uppgiften förutsätter att skribenten behandlar inlärning utifrån egna erfarenheter

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1200 Psykologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Psychology: Intermediate course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips

Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips Fråga ett: Hur kan en gymnasieelev som förbereder sig för ett kursprov dra nytta av följande anvisningar? Kom ihåg att behandla vart och ett av dessa

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Tidigare kurser. Lärandemål

Tidigare kurser. Lärandemål Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 15.3.2017 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens särdrag, innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 13.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om

Läs mer

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi? 15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar

Läs mer

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 26.9.2019 BESKRIVNING AV GODA SVAR De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Psykisk hälsa som livskraft

Psykisk hälsa som livskraft Psykisk hälsa som livskraft Carola Lindholm- Gerlin Psykisk hälsa som livskraft Mål: Identifiera och stärka den vuxnas roll i ungdomars psykiska hälsa Må bra - handen Känsloturbulens speciellt i ungdomsåren

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar.

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. PROVET I PSYKOLOGI 30.9.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Det viktigaste kriteriet vid bedömningen av provet i psykologi är att svaret

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Kvintessensen HA KUNDENS FOKUS! Avgörande är att äga kundupplevelsen. INTE ha kunden i fokus! - Ta klagomålet som en gåva!

Kvintessensen HA KUNDENS FOKUS! Avgörande är att äga kundupplevelsen. INTE ha kunden i fokus! - Ta klagomålet som en gåva! Kvintessensen AV BEMÖTANDE OCH BESVÄRLIGA MÄNNISKOR Kvintessensen av Kvintessensen LARS J O LARSSON - KONSULT, UTBILDARE Hjälper budskap fram Skärper kommunikationen Vässar pennan för kunderna Utbildar

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD62, Psykologi: Personlighets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Personality- and Development Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de övriga 23 timmar De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr G 2017/412 IT-FAKULTETEN LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Degree of Bachelor of Science with a major in Cognitive Science 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen Göteborgs universitet Psykologiska institutionen Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen Kurs: PM1601 Kurs 1: Introduktionskurs Ansvariga lärare: Agneta Swerlander/Kerstin

Läs mer

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter. 631201.0 Pedagogisk idé- och samhällshistoria, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas studerande förstå: hur pedagogiska idéer uppkommit och utvecklats genom tiderna förhållandet mellan pedagogiska idéer och

Läs mer

Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp

Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp Psychology Ba (A), Basic Course, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PS063G

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER Ämne: ARBETSMILJÖKUNSKAP Arbetsmiljö - yrkesliv ARB201 Eleven förstår samband mellan arbetsorganisation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Eleven formulerar

Läs mer

Psykologprogrammet, 300 hp

Psykologprogrammet, 300 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Psykologprogrammet, 300 hp Master in Psychology, 300 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SPYGA Grundnivå Miun 2014/1708 Högskolepoäng 300

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Psykologiska institutionen L. Högman

Psykologiska institutionen L. Högman Stockholms universitet Psykologiska institutionen Psykologi II VT2011 L. Högman NEUROPSYKOLOGI 7,5 (Neuropsychology) Innehåll Innehåll. 2 Förväntade studieresultat.. 2 Kurskrav. 2 Examination 3 Litteratur.

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD62, Psykologi: Personlighets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Personality- and Development Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Kursbeskrivning och schema

Kursbeskrivning och schema Psykologi ur ett livsloppsperspektiv, 4,5 hp Psykologiska institutionen Logopedprogrammet, Termin 1 Delkursansvarig: Lilianne Eninger Ht 2016 Kursbeskrivning och schema Psykologi ur ett livsloppsperspektiv,

Läs mer

VT 2019, Helfart. Anvisningar till delkursen. Kognition. 7,5 högskolepoäng

VT 2019, Helfart. Anvisningar till delkursen. Kognition. 7,5 högskolepoäng Psykologiska institutionen Psykologi I, 30 högskolepoäng VT 2019, Helfart Anvisningar till delkursen Kognition 7,5 högskolepoäng 28 mars 29 april 2019 Välkommen till delkursen Kognition på Psykologi I!

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Dnr S2010/39. Utbildningsplan för psykologprogrammet (Master of Science Programme in Psychology) Samhällsvetenskapliga fakulteten

Dnr S2010/39. Utbildningsplan för psykologprogrammet (Master of Science Programme in Psychology) Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr S2010/39 Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för psykologprogrammet (Master of Science Programme in Psychology) Omfattning: 300 högskolepoäng Nivå: Avancerad Programkod: SAPSY Utbildningsplanen

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer