VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Transkript

1 VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

2 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen. Det möter man, men mycket oftare möter man: Ungdomar som på olika sätt beskriver hur oerhört svårt det är att sluta vara barn!

3 UTVECKLINGSPSYKOLOGIN GER OSS FÖRSTÅELSE Den tidiga utvecklingen är avgörande för hur den unge ska kunna hantera sina känslor när den hamnar i olika utvecklingskonflikter. Om man som barn har växt upp i en trygg och förutsägbar miljö kommer man att ha en inre trygg värld som klarar påfrestningar i den yttre världen. Det barn som inte har haft de förutsättningarna kommer att ha med sig en relationell frustration som stör utvecklingen och ställer till problem i utvecklingen.

4 Anknytningspersonernas viktigaste uppgift är att hjälpa barnet med de känslor de inte kan hantera. Sker inte det så får barnet hantera dem själv, antingen inåt med hämning som följd eller utåt med utagerande som följd. Grunden för ett våldsamt inre etableras tidigt. Diagnostiskt betydelsefullt om våldet startar i latensåldern eller i adolescens.

5 LATENSFAS Barnet utvecklas genom en längtan att kunna mer och förstå mer. Det leder till att den kognitiva förmågan utvecklas Att kunna tänka, inte bara känna. Barn med trygga relationserfarenheter har med sig de erfarenheterna, föräldrarna, och får en förmåga att reglera sin självkänsla inifrån Föräldrarna blir identifikationsobjekt i stället för kärleksobjekt

6 TIDIG ADOLESCENS Puberteten försätter den unge i utveckling Jaget försvagas, lust- och olustprincipen kan få herravälde. Känslan vinner över tanken. Föräldrarna laddas upp för att kunna lämnas, Kamratrelationerna är narcissiskt laddade

7 TIDIG ADOLESCENS Frigörelseprocess Könsidentitet sexuell identitet; vakuum Identitet Kropp; komplicerat förhållande, börjar få en kropp som väcker sexuella och aggressiva begär men saknar mental förmåga att omsätta det symboliskt. Beundrans Idoliseringens och svärmeriets tid

8 HÖGADOLESCENS Vändpunkten i frigörelsen Sorgen och förälskelsens tid Att lämna föräldrarna som kärleksobjekt Nya objektrelationer Den narcissistiska självladdningen Jaget stärks och utvecklas

9 HÖGADOLESCENS Identitet Kropp, kroppen börjar bli min Etablering av en sexuell identitet och könsidentitet Agentskap Vem är jag vad är meningen med livet? Den lysande terapitiden

10 Nu är det dags att ta ansvar för sin aggressivitet och sexualitet fullt ut De omogna klarar inte det utan agerar ut med våld som följd

11 ADOLESCENSEN TRE HUVUDUPPGIFTER Förmåga att förändra relationerna till föräldrarna från beroende till mer oberoende Hanterar övergången från barnets kropp till den sexuellt mogna kroppen Hitta kärleksobjekt utanför familjen

12 VARFÖR HAR MAN SVÅRT ATT SLUTA VARA BARN? Konflikt För mycket konflikter mellan vad man själv vill och vad andra önskar Ilska För lite konflikt, när föräldrarna sopat framför barnet hela livet, vilket resulterat i för lite utvecklingsfrämjande motstånd. Rädsla för aggressivitet i familjen. Tomhet

13 Brist Det finns inget att lämna. Det leder till att ungdomen inte utvecklar inre föräldrar som kan trygga och hålla när det behövs. Har man inget hållande inom sig så kommer man att uppleva en brist, ett sug som är svårt att mätta. Behoven är fortfarande ett barns. Jag tar av andra om jag behöver, vilket jag gör. Inom sig lider man men det måste levas ut och då gör vi som riktigt små barn gör. Vi får andra att känna det jag inte orkar med att känna.

14 UTVECKLINGSASPEKTER HOS VÅLDSAMMA UNGDOMAR MED KONFLIKTPROBLEMATIK Vet att hen finns, att den andre finns och att den tredje finns Den unge är för mycket laddad, inte för lite Latensen ofta fungerat ok, adolescensen sätter den unge i utvecklingskris. Beroendeproblematiken laddas upp

15 UTVECKLINGSASPEKTER KONFLIKT - UNGDOMAR Våldet blir en lösning på en inre beroendekonflikt Faran är att stanna upp i utvecklingen; totalt beroende rädslan att förlora individualitet

16 UTVECKLINGSASPEKTER BRIST - UNGDOMAR Förhåller sig till andra dyadiskt. Det handlar om mig och den andre För lite laddad, brist på inre hållande trygghet Latensen ofta dominerats av mycket konflikter med omgivning, lärare, skolkamrater, inlärningssituationer etc

17 VÅLD KAN TA SIG OLIKA UTTRYCK I Sadistiskt våld är det centrala att offret, den andre, ska lida och vara under kontroll Självbevarande våld har till syfte att bevara känslan av ett sammanhängande själv inom den våldsamme Våldet fungerar som försvar mot passivitet Unga människor är rädda för det våld som huserar inom dem

18 MOTIVATIONSASPEKTER Rädd att slå ihjäl. Någon eller något. Vilket förstör möjligheten att den andre finns kvar Försvar i gungning. Rädd att bli galen. Ångest Gör du mig till bög slår jag ihjäl dig. Rädsla för svaghet. All kraft försvinner

19 Rädsla Makt Maktlöshet FÖRSTA MÖTE/ FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vi måste tåla våld Vi måste tåla rädsla Att orka se berättelser som psykologiskt material Svalkande likgiltighet Pendla passiv aktiv Härbärgera affekter för att kunna vara osentimentala

20 CENTRALA ASPEKTER I DET TERAPEUTISKA ARBETET. Det är viktigt att komma ihåg att att den våldsamme ungdomen i samtalssituationen: Inte är rädd för att misslyckas, inte är rädd för att bli lämnad och sviken igen, Hen är rädd för att lyckas

21 Det är inte fruktan att misslyckas, utan det stränga inre förbudet att lyckas som utgör motivet för agerandet Att lyckas är att exponera sig att utsatta sig för starka känslor av skam. Skammen över den förnekade bristen

22 Det våldsamma agerandet: 1. Förövaren känner sig laddad. 2. Det växer till att bli som en bomb inombords. 3. Söker en legitimering för att lätta på trycket, droger alkohol. 4. Detta ger inte lättnad utan försvagar de sidor som lyckats undertrycka det primitiva utagerandet.

23 Man visar vem man egentligen är; innerst inne All medkänsla med den andre och all empati är som bortblåst Det väsentliga i terapin är att få kontakt med den onda sidan inom patienten. Detta för att kunna göra det han känner, men inte står ut med, meningsfullt

24 Terapeuten får inte vara rädd, rädda människor mentaliserar dåligt och tänker mest på sin egen säkerhet Rädsla skapar en känsla av farlighet i patienten, vilket ökar risken för utagerande Man ska inte vara rädd för att benämna det värsta. Patientens inre värld är ännu smärtsammare

25 Att få patienten att tala om sig själv och känna sig accepterad stärker anknytningen. Att stå ut med att lyssna på hemskheter är centralt. Det är viktigt att inte vara pedagogisk och förklarande eller tröstande. Det förmedlar att jag inte orkar lyssna på det smärtsamma. Att normalisera och moralisera är andra fällor man kan falla i. Det är att liera sig med patientens försvar av förnekande.