Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
|
|
- Rebecka Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent i evolutionen. Dessa delar hanterar reflektion kring själv och reflektion kring andra, möjlighet att tänka kring egna och andras tankar och känslor dvs att mentalisera! Detta för att kunna tävla och konkurrera i sociala sammanhang, för att kunna förutse och förstå andras intentioner och därför också kunna överlista andra. 1
2 Anknytningsrelationen Ordnad som träningsarena för utveckling av mentalisering; Trygg och icke-konkurrerande Möjliggöra för barnet att få sina känslor kontingent (rätt känsla) och markerat (barnets känsla inte anknytningspersonens) speglade Utveckling av mentaliseringsförmågan kräver Trygga relationer till anknytningspersoner som markerat speglar barnets känslor så att det lär sig vad det känner, att det har ett inre, att det har en vilja och att det kan åstadkomma saker Barnet lär sig om mentala tillstånd och kommer successivt att få symboliska representationer av mentala tillstånd Vad har vi vår mentaliseringsförmåga till? Realitetsprövning: att få ihop den inre upplevelsen med den yttre verkligheten Identitet och själv-upplevelse Affektreglering; att kunna identifiera, moderera och uttrycka sin känsla Självbiografiskt minne Agentskap Språkutveckling Förmåga att fungera i relationer 2
3 Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Känslig för separationer 2. Instabila relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller självskadande 6. Affektiv instabilitet 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Häftig aggressivitet 9. Paranoia och/eller dissociation under stress 7 Basfakta om borderline (BPD) 1 2 % av befolkningen lider av BPD. Ca 10 % av patienterna i psykiatrisk öppenvård % av patienterna i psykiatrisk slutenvård. Människor med BPD är väldigt olika man kan uppfylla BPD-kriterierna på 256 olika sätt. Ca 70 % är kvinnor. Många är traumatiserade. Nästan alla har otrygga anknytningsmönster. Överrepresentation av otrygg/ambivalent och otrygg/desorganiserad anknytning. De flesta har också en rad andra psykiska problem. De flesta förbättras med tiden, sämre prognos för patienter med hög psykosocial belastning. Självmordsfrekvens för obehandlade är hög! Ca 10 % tar sina egna liv och ca 10 % dör i förtid i kroppsliga sjukdomar eller olyckor. 8 En MBT-patient Borderline personlighetsstörning Osjälvständig personlighetsstörning Svår egentlig depression Paniksyndrom GAD Alkoholmissbruk ADD 9 3
4 Vad beror borderline på? Barnet har en medfödd sårbarhet. Anknytningspersonen klarar inte sin speglingsuppgift. Barnet utsätts för trauman. 10 Biologiska orsaker (efter Kendler et al, 2008 & 2011) Neuroticism: *ökad känslighet för stress och motgångar *depression och ångestsyndrom. Impulsivitet: *uppmärksamhetsproblem, rastlöshet, beteendeproblem *missbruk, ADHD och antisocial personlighetsstörning. Introversion: *social hämning, anhedoni *social fobi, dystymi och internaliserande personlighetsstörningar (fobisk, osjälvständig, schizoid, schizotyp och paranoid). Fientlighet: *ilska, misstänksamhet * externaliserande personlighetsstörningar (narcissistisk, histrionisk, paranoid och tvångsmässig). Miljömässiga orsaker Tydlig överrepresentation i mängder av studier för psykosocial belastning: låg socioekonomisk status psykisk sjukdom och missbruk i familjen fosterhemsplacering och långa separationer bristande omvårdnad ( supervision neglect ) traumatisering anknytning: otrygg/ambivalent och otrygg/desorganiserad anknytning tydligt kopplat (Bakermans-Kranenburg & van IJzeendoorn, 2009). Även Oklassificerbar ( CC ) överrepresenterat. 4
5 Anknytning och borderline Longitudinell studie (Karlen Lyons-Ruth): Desorganiserad anknytning hos spädbarn kunde predicera borderlinedrag när barnet sedan blev tonåring och vuxen. Anknytningspersonens hjälplöshet och undandragande från spädbarnet mest bidragande i föräldrabeteendet. Graden av fysiska och sexuella trauman under hela barndomen påverkade. I tonåren visade sig konfliktfylld interaktion och oklara roller i familjen. Anknytning och borderline Otrygg/ambivalent: *Oförutsägbart föräldrabeteende, rollomvändningar. *Upptagenhet med negativa anknytningserfarenheter. Otrygg/desorganiserad: *Skrämmande föräldrabeteende, barnet saknar organiserad strategi, senare: kontrollerande beteende mot föräldern. *Olösta trauman, upptagenhet med rädsla och trauma. Oklassificerbar: *Ej känt. Fortsatt desorganiserad strategi? *Motstridiga bilder, exempelvis avfärdande med en förälder, upptagenhet med den andra, eller avsaknad av mönster. Borderline som mentaliseringssjukdom Många människor med BPD mentaliserar OK när allt är lugnt. De har emellertid lätt att tappa mentaliseringsförmågan och ofta svårt att återvinna den. Borderlinesymptomen beror främst på tre sammanflätade faktorer: Hämning av mentaliseringsförmågan, särskilt i nära relationer. Aktivering av tidigare sätt att uppleva den inre verkligheten: teleologiskt tänkande, psykisk ekvivalens, låtsasläge. Ett ständigt sug efter projektiv identifikation, d.v.s. externalisering av det främmande självet. 15 5
6 Främmande själv Repetition: Barnet lär sig vad det känner genom anknytningspersonens spegling. Fungerar inte speglingen (d.v.s. om den inte för det mesta är både kontingent och markerad) får barnet ingen tydlig bild av sitt inre. Barnets självrepresentation blir då osammanhängande och fylld av plågsamma aspekter. De plågsamma aspekterna försöker barnet göra sig av med genom att projicera dem på sin omgivning. 16 Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Känslig för separationer 2. Instabila relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller självskadande 6. Affektiv instabilitet 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Häftig aggressivitet 9. Paranoia och/eller dissociation under stress Instabila relationer Mentaliseringsproblem består bl.a. i svårigheter att läsa av andra och tendenser att förutsätta att andra tänker som man själv, vilket försvårar relationer. Dessutom förvränger ett övermått av projektioner bilden av den andra. Dessutom ökar rädslan för att bli övergiven trycket i relationerna. 18 6
7 6. Affektiv instabilitet För att reglera sina känslor behöver man kunna identifiera dem, reflektera kring dem och gärna kommunicera med andra. Om man tappar mentaliseringsförmågan blir allt detta mycket svårare. Utan mentaliseringsförmåga blir känslor något som bara drabbar en och som man inte kan se några alternativ till. 19 Fyra polariteter Vid BPD är alla dessa polariteter ur balans och det är svårt att reflektera kring - explicit och implicit - inre och yttre - tanke och känsla - själv och andra 20 7
Mentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Mentalisering Utveckling och skador
Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma
Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling
MBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?
MBT Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna + litteraturlista (+ en massa annat)
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i
Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Mentalisering Att leka med verkligheten
Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.
BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning
Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.
Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig
Mentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
MENTALISERINGS BASERAD TERAPI
AGENDA MENTALISERINGS BASERAD TERAPI Peder B jörling, överläkare, KBTterapeut MB T-team et Psykiatri Sydväst, Hudding e P e d e r. b jo r li ng @ s ll.se Mentalisering - Vad är mentalisering? - Mentaliseringsförmågans
MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge
MBT i teori och praktik Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge Observera! Åhörarkopior till de här PowerPointbilderna kan hämtas på MBTteamet hemsida: www.mbtsverige.se Vad/vilka är MBT-teamet? Peder
Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande
Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
MENTALISERINGSBASERAD TERAPI
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån
MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Don t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar
UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet
Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori
Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?
Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt? Introkursens syfte Psykopedagogisk grupp, inte gruppterapi. Lära sig och förstå mer om mentalisering,
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?
Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT
Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Trauma och dissociation
Trauma och dissociation Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma och dissociation
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för
Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge
Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde
MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT
MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA Joakim Löf, leg psykolog Peder Björling, Överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK Utvecklad av George
Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,
Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga
MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån
MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593
2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"
VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt
Barn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort
Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det?
Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det? Balint Karpati, Eva Sjölander & Fredrik Tysklind Beroendecentrum Stockholms MBT-team Agenda Beroendecentrum i Stockholm Beroende/missbruk
Psykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler
FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger
Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:
Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression
Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Stefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS
1 Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för f dubbeldiagnos Björn Philips Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet 1. Borderline Personlighetsstörning rning (BPS) 2. Teorin om mentalisering 3. Mentaliseringsbaserad
Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare
Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning
Traumamedveten omsorg Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning 1 Agenda Bakgrund Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Hur kan vi skapa
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
MBT Behandlingsupplägg och teamarbete
MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information
Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9
Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling
Anknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
International Classification of Functioning, Disability and Health
International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för
SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation
SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, examinationsuppgift Av: Marja Onsjö I mitt arbete på en Barn- och Ungdomspsykiatriskmottagning
Att uppmärksamma det späda barnets behov
Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll
Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:
Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student
NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Rätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du