Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Transkript

1 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 1 Ångestenheten & Internetpsykiatri Ångestenheten Psykiatri Nordväst, Karolinska sjukhuset Solna KBT-behandling för ffa tvångssyndrom, dysmorfofobi (Body Dysmorphic Disorder, BDD), samt i viss utsträckning andra ångestsyndrom KBT-behandling via Internet för att öka tillgänglighet Paniksyndrom, depression, social fobi Forskningsprojek: tirritable Bowel Syndrom (IBS), hälsoångest /hypokondri Psykopatologi? Jan Bergstr 1

2 Kriterier för störning/sjukdom Atypiskt; att vara eller bete sig annorlunda Störande; omgivningen måste uppleva ett problem Maladaptivt; skadligt för personen själv eller andra Vad orsakar en störning? - Den biopsykosociala modellen Biologiska faktorer Gener, fysiologi, biokemi Sociokulturella faktorer Samhälleliga-, kulturella mönster, vad är normalt? Psykologiska faktorer Individens inlärningshistoria Diagnos Dia- = dela/särskilja; -gnos = kunskap, gnosis Diagnoser är kategorier En kategori måste kunna operationaliseras Specificitet - kategorierna får inte överlappa för mycket Sensitivitet - kategorierna får inte vara för smala Syfte; Underlätta kommunikation Underlätta forskning och behandling 2

3 DSM IV DSM IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition Teori-obundet klassifikationssystem Klassificering sker ej efter teoretiskt antagen orsak DSM IV (2) Syndromklassifikation Att uppfylla minst X antal kriterier av Y möjliga under minst Z veckor/månader Viktigt! Generalkriterium: Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. DSM IV (3) Multiaxial beskrivning Axel I; Kliniska syndrom Axel II; Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning (Axel III; Allmänna medicinska tillstånd) (Axel IV; Psykosociala problem) (Axel V; Global funktionsskattning) 3

4 Axel I Ångestsyndrom Förstämningssyndrom Schizofreni och andra psykotiska syndrom Somatoforma syndrom Dissociativa syndrom Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar Ätstörningar Sömnstörningar Ångestsyndrom Paniksyndrom (med/utan agorafobi) Specifika fobier Social fobi Tvångssyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Generaliserat ångestsyndrom (Hypokondri/hälsoångest) 11 Panikattack Plötslig våg av rädsla där minst 4 av följande symtom når kulmen inom 10 min: 4

5 Paniksyndrom med/utan agorafobi Paniksyndrom definieras som: Upprepade panikattacker Förväntansångest Undvikande (om mycket starkt = agorafobi) Agorafobi Rädsla för platser och situationer som är svåra att ta sig ifrån, eller svåra att få hjälp i i det fall man får en panikattack, och som man därför undviker Paniksyndrom med/utan agorafobi (2) Livstidsprevalens 2-3% Komorbid agorafobi: 22%-58% Kvinnor:Män = 2-3:1 Debut genomsnitt: 25 år (bimodal spridning) Specifika fobier Djurfobier (ex. hund, spindlar, ormar) Blod/injektionsfobi (vanlig reaktion: svimning) Specifika situationer (ex. buss, tåg, tunnlar, broar, hissar, flygresor, bilresor, trånga utrymmen) Övriga (ex. höjdfobi, åskfobi, kräkfobi, clownfobi) 5

6 Specifika fobier (2) Livstidsprevalens 10-12% Kvinnor:Män = 1.5-2:1 Social fobi/ångest SAD (Social Anxiety Disorder) Uttalad och bestående rädsla för att social situation ska bli förudmjukande / pinsam Exponering för social situation framkallar ångest Undvikande, lidande / nedsatt funktion Generaliserad eller specifik Social fobi/ångest (2) Livstidsprevalens 5-15% Kvinnor:Män = 1.5:1 Debut vanligtvis i barndom/tonår 6

7 Tvångssyndrom OCD (Obsessive Compulsive Disorder) Tvångstankar/obsessioner (ångest) T.ex: smuts/smitta katastrofer/misstag aggressiva/orsaka skada religiösa/sexuella tvångstankar magiska tankar Tvångshandlingar/kompulsioner (ångest) T.ex: tvätta händer, duscha, städa kontrollera/repetera mentala ritualer (ex. resonera med sig själv, räkna, upprepa) Tvångssyndrom (2) Insikt kan vara sviktande Livstidsprevalens 2-3% Kvinnor:Män = 1:1 Debut vanligtvis i barndom/tonår Besläktat med tvångssyndrom är: ( OCD-spektrum ) Trichotillomani BDD ( Body Dysmorphic Disorder ) = dysmorfofobi Tourettes syndrom/tics Posttraumatiskt stressyndrom PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) Trauma (död, allvarlig skada, hot) Återupplevande ( flashbacks ) tankar, drömmar, minnesbilder Undvikande av stimuli Själslig avtrubbning Överspändhet Livstidsprevalens c:a 8% 7

8 Generaliserat ångestsyndrom GAD (Generalized Anxiety Disorder) Överdriven rädsla och oro inför ett flertal händelser eller aktiviteter (minst 6 mån.) Vanliga teman: partner, barn, arbete, ekonomi Livstidsprevalens: c:a 5% Kvinnor:Män = 2:1 Generaliserat ångestsyndrom (2) Minst 3 av följande symtom: Rastlös Lätt bli uttröttad Koncentrationssvårigheter/ tom i huvudet Irritabel Muskelpspänning Sömnstörning Axel I Ångestsyndrom Förstämningssyndrom Schizofreni och andra psykotiska syndrom 8

9 Egentlig depression Depressionsepisod; minst 5 av följande under 2 v: Nedstämdhet Anhedoni (minskat intresse / glädje för aktiviteter) Minskad / ökad aptit Sömnstörning Psykomotorisk hämning / agitation Svaghetskänsla / brist på energi Känslor av värdelöshet / skuld Minskad koncentrationsförmåga Återkommande tankar på döden/självmordstankar Egentlig depression (2) Enstaka episod eller recidiverande (återkommande) Livstidsrisk 25-50% kvinnor, 12-25% män Övriga former: med psykotiska symtom kronisk (depressionsepisod minst 2 år) med melankoli (mycket djup depression) med postpartumdebut (efter förlossning) Andra förstämningssyndrom Dystymi långvarigare lindrigare depression (nedstämd flertalet dagar i minst två år) Bipolär störning ( manodepressivitet ) mani (grandiositet, ökad aktivitet, minskat omdöme, snabba tankar) depressivitet livstidsrisk 1 %, starkt genetiskt orsakssamband 27 9

10 Axel I Ångestsyndrom Förstämningssyndrom Schizofreni och andra psykotiska syndrom Schizofreni Inte multipel personlighet! Positiva symtom Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Desorganiserat beteende Negativa symtom (liknar depression) Affektiv avflackning Viljelöshet Schizofreni (2) Livstidsrisk 1%, ingen könsskillnad Debutålder år Undergrupper: Kraftigt genetiskt orsakssamband, men det räcker inte för att helt förklara insjuknande 10

11 Schizofreni (3) Genetik/fysiologi miljö/stressfaktorer Genetik/ fysiologi Frisk Sjuk Stress Axel II Personlighetsstörningar Präglar hela personen Kognitioner (tankar, tolkningar av omvärlden) Affektivitet (intensitet, rimlighet i känslor) Mellanmänskligt samspel Impulskontroll Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder Axel II Personlighetsstörningar (2) Kluster A: udda, excentriska ( mad ) Paranoid ps, Schizoid ps, Schizotyp ps Kluster B: emotionella, impulsiva, oförutsägbara ( bad ) Borderline ps, Antisocial ps, Histrionisk ps, Narcissistisk ps Kluster C: ängsliga, rädda ( sad ) Fobisk ps, Osjälvständig ps, Tvångsmässig ps 11

12 Borderline personlighetsstörning Instabilitet i mellanmänskliga relationer (skiftar mellan "svart och vitt") Identitetsstörning (bl.a. negativ självbild) Emotionell instabilitet Impulsivitet Självskadebeteende, självmordsförsök Borderline personlighetsstörning (2) Kvinnor (nästan uteslutande) 0,2-1,8% av befolkningen 14-20% av patienter i psykiatrisk slutenvård C:a 90 % även något förstämningssyndrom/ångestsyndrom C:a 50% även någon ätstörning Ca 9% avlider genom suicid Bra länkar Ångestenheten Inst för klinisk neurovetenskap ki.se/cns Tema Psykisk ohälsa på Vårdguiden Psykoterapimottagningen, Sthlms univ. Svenska OCD-förbundet ANANKE Beteendeterapeutiska föreningen 12

13 Kontakt Jan Bergström