Personlighetsstörningar
|
|
- Filip Nils Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar personlighetsdrag som påtagligt avviker från det förväntade och accepterade i den miljö där personen finns, och när sådana avvikelser leder till lidande och en betydande nedsättning av den psykosociala funktionsförmågan talar man om personlighetsstörning Hur kommer det sig att vissa utvecklar en personlighetsstörning? 2 1
2 Samsjuklighet Försvarsmekanismer Anknytningsmönster 50% 50% Genetiskt betingad sårbarhet Instabil uppväxt PS, missbruk, våld, övergrepp etc 3 DSM-IV Grundkriterier för personlighetsstörning: A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: (1) Kognitioner (2) Affekter (3) Mellanmänskligt samspel (4) Impulskontroll forts 4 2
3 DSM-IV forts. B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller någon somatisk sjukdom/skada. 5 Personlighetsstörningar DSM-IV Kluster A (udda, prepsykotiska) Paranoid Schizoid Schizotyp Kluster B (dramatiska, impulsiva) Antiocial Borderline emotionellt instabil Histrionisk Narcissistisk Kluster C (ängsliga, ångestdrivna) Fobisk Osjälvständig Tvångsmässig UNS med drag (blandad) Psykopati 6 3
4 Paranoid personlighetsstörning Sjuklig misstänksamhet även i nära relationer Mycket svårt att hantera motgångar Konspiratoriska förklaringar Uppenbar tendens till rättshaverism dvs, att driva sin rätt in absurdum utan att ge sig Ofta en grandios självuppfattning Varianter med olika drag förstärkta överkänslighet, grälsjuka etc Påminner om paranoid schizofreni dock utan positiva & negativa symtom 7 Schizoid personlighetsstörning Visar känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet Få om några nära vänner eller bekanta Brist på intresse för nära relationer Saknar intresse/lust för sex med partner Finner nöje i få, om några, aktiviteter Föredrar ensamma aktiviteter Oberörd av sociala normer Oberörd av beröm eller kritik Upptagen av fantasier eller själviakttagelser 8 4
5 Schizotyp personlighetsstörning Schizofreniliknande störning - tidigare borderlineschizofreni Behov av social isolering Udda beteende & tänkande Okonventionella föreställningar t ex ha ett extra sinne och liknande Hög grad av samsjuklighet med andra personlighetsstörningar som fobisk & paranoid personlighetsstörning
6 Antisocial personlighetsstörning Indikatorer på uppförandestörning före 15 års ålder finns Grundläggande brist på respekt för andra människors rättigheter Bryr sig inte om sociala normer Ofta inblandade i kriminalitet Irritabilitet & aggressivitet upprepade slagsmål & överfall Falskhet & upprepade lögner Bristande förmåga att känna skuld, ångerkänslor och empati Ofta manipulativt & impulsivt beteende Svårt att visa ansvar och planera sin tillvaro Vårdslöshet för egen och andras säkerhet Upprepade misslyckanden v g sin försörjning De antisociala beteendena finns inte exklusivt under schizofreni eller manisk period 11 Psykopati en extrem personlighetsstörning Känslomässig komponent Beteendekomponent PCL R II Prevalens - män 3 % kvinnor 1 % Kriminell population Antisocial Personlighetsstörning ca 65% Psykopati ca 25% ca 10 % 12 6
7 Känslomässiga kriterier Nonchalant, hal, opålitlig, charmig på ytan Förhöjd självkänsla, grandios Blir lätt uttråkad, behov av omväxling, söker spänning och fara Patologisk lögnaktighet Bra på att lura andra, manipulativ Ingen eller obetydlig förmåga till ånger eller skuldkänslor Tycks sakna djupare känslor Kylig, distanserad, låg förmåga till inlevelse och medkänsla Parasiterande livsstil Bristfälliga kontrollfunktioner, snar till att brusa upp 13 Beteendekriterier Promiskuöst sexuellt beteende Tidiga beteendeproblem Saknar realistiska framtidsplaner Impulsiv, låg förmåga att bedöma konsekvenserna av sitt handlande Oansvarig, fullföljer inte åtaganden Tar inte ansvar för sitt handlande, rationaliserar Flera korta förhållanden eller äktenskap Ungdomsbrottslighet Överträdelse av villkorlig frigivning Kriminell mångfald 14 7
8 15 Borderline personlighetsstörning emotionellt instabil personlighetsstörning Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet & instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter Svängningar i sinnesstämningen Undviker verkliga eller fantiserade separationer Extrem idealisering & nedvärdering av andra Svart / vitt tänkande - splitting i ont / gott Impulsivitet v g slösaktighet, sexuell äventyrlighet, alkohol-, medicineller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livsstil mm. Upprepat suicidalt beteende, hot om suicidalitet & självskadebeteende Kronisk tomhetskänsla Uppvisar inadekvat intensiv vrede eller svårkontrollerad aggressivitet Övergående stressrelaterade paranoida tankar eller dissociativa symtom Samsjuklighet ångest, depression, missbruk, tvång, fobier etc 16 8
9 17 Histrionisk personlighetsstörning Mönster av oerhört kraftiga känslouttryck - labilt känsloliv Uppmärksamhetssökande Behov av orimligt mycket godkännande Olämpligt förföriskt uppträdande Dramatiskt & flirtigt beteende Lättpåverkade av omständigheter och andras åsikter Svårt att klara av sociala & romantiska relationer - söker ofta hjälp för depression vid separationer Skyller ofta misslyckanden & motgångar på andra Blir lätt uttråkade, söker omväxling & spänning riskfulla situationer 18 9
10 19 Narcissistisk personlighetsstörning Ett ihärdigt mönster av grandiositet i självbilden - överdriver framsteg & talanger, betraktar sig som överlägsen utan lämpliga meriter etc Behov av och kräver stor beundran Brist på empati Besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, perfekt kärlek etc Upplever sig vara speciell och kan endast bli förstådd av högstatuspersoner /institutioner Oresonliga förväntningar på speciella förmåner /omedelbar respons Utnyttjar andra för att uppnå egna mål Ofta avundsjuk på andra / tror att andra är avundsjuka Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder Förslag om att ta bort narcissism som diagnos i kommande upplaga 20 10
11 Fobisk personlighetsstörning Undvikandebeteende Genomgående mönster av social hämning Låg självkänsla Känslor av otillräcklighet Överkänslighet för negativa omdömen Ser sig själv som socialt oduglig Undviker social kontakt i rädsla för att bli förlöjligad Samsjuklighet - social fobi, ångeststörningar, tvångssyndrom 21 Osjälvständig personlighetsstörning Infantilt beteende Vill bli omhändertagna Rädsla för att bli övergiven Svårt att fatta egna beslut Låter andra ta initiativ & ansvar Behöver stöd & uppmuntran av en förälder eller partner Svårt att säga emot Går hellre med på att bli felbehandlade / dominerade än att vara ensamma 22 11
12 Tvångsmässig personlighetsstörning anankastisk personlighetsstörning Egosyntona tvångsbeteenden - dvs, överensstämmer med personens mål & moraliska övertygelser Rationaliserar tvångsbeteenden som tidsbesparande eller praktiska - ger inte direkt ångest eller obehagskänslor Ofta överdrivna att göra listor Förväxlas ofta med tvångssyndrom - egodystona tvångsbeteenden - dvs, kännetecknas av tvångstankar som ger upphov till stark ångest - tvångshandlingar är de tankar eller beteenden som syftar till att slippa ångesten (t ex upprepad handtvätt) - ofta saknas en rationell koppling mellan tvångstanken och den lindrande tvångshandlingen 23 Prevalens hur vanligt förekommande är PS? Svårbedömt Ca 6 22 % Sverige ca 11 % - ca var 9:e person Många har uttalade drag utan att uppfylla diagnoskriterier 24 12
13 Genusskillnader Män Antisocial Psykopati Paranoid Tvångsmässig Kvinnor Borderline Histrionisk Osjälvständig 25 Tack för Er uppmärksamhet! 26 13
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merPSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd
Läs merPSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR
PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare EMOTIONELL INSTABILITET Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild
Läs merHUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017
HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 Psykopaten ett mänskligt rovdjur! Mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?
Läs merPsykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr
Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta &
Läs merPersonlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset
Personlighetssyndrom Vikten av ett professionellt möte Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighet det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en
Läs merPsykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr
Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta &
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merPERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merVarför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
Läs merBORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.
BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning
Läs merPSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM
PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild sätter sig själv främst i alla lägen! Strävar efter framgång
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merPersonlighetsstörning och eller funktionsnedsättning
Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning Leg. Psykolog Gruppanalytiker Leg. Psykoterapeut kim.trejling@kriminalvarden.se ADHD ADD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhet Impulskontroll
Läs merPsykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 104 Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda. Författare: Anders Carlsson Henrik Persson
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merPsykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
Läs merDiagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras
Läs merxx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x
Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merPersonlighet och personlighetsrelaterade svårigheter
Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter 2161 Synnerligen användbar förmåga för en chef: Att kunna känna igen och bemöta personer med narcissistiska, antisociala/ psykopatiska och emotionellt
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merVad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig
Läs merSamsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428
Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan
Läs merInternational Classification of Functioning, Disability and Health
International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar
Läs merNeuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merProfessionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Läs merPsykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs mer2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs mermrangne@gmail.com 1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte
Mindre kärt barn, likväl många namn Abnorm personlighet Karaktärsabnormitet Tidig karaktärsstörning Moralisk färgblindhet Karaktärsbrist Manipulativ personlighet Cleckleys syndrom The mask of sanity Psykopati
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merPERSONLIGHETSSTÖRNINGAR
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg 2011-01- 27 Katarina Turesson Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska
Läs merArbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Läs merKognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merAutismspektrumtillstånd och tvångssyndrom
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t
Läs merPsykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för
Läs merIntroduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?
Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt? Introkursens syfte Psykopedagogisk grupp, inte gruppterapi. Lära sig och förstå mer om mentalisering,
Läs mermrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:
Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merVästernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merVilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?
Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna
Läs merMentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Läs merInformation till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta
Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA
Läs mer2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"
VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merUtbildning Huntingtons sjukdom
Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merBorderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbetet Höstterminen 2007 Rapport nr, 449 Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande Anton Jonsson Christer
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merSå stärker du barnets självkänsla
Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde
Läs merDialektisk Beteendeterapi DBT
Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merSchematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut
Schematerapi RFMA-konferens 22/5 2018 Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut 1 SAMSJUKLIGHET TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merLär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!
Special Edition: En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad 2015 Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Vem vill stå utanför, brännmärkt stigmatiserad? www.annelijaderholm.se Från frihetsberövad
Läs merPSYKOPATI & NARCISSISM!
PSYKOPATI & NARCISSISM!! LIKHETER/SKILLNADER! April 2016 Psykopati - historiskt perspektiv Vansinne utan dilerium Moralisk sjukdom Moraliskt imbicill The mask of sanity Psykopati - Hervey Cleckley 1940
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs mer