PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR"

Transkript

1 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg Katarina Turesson

2 Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska teorier 7. Behandling 8. Den kognihva modellen

3 DSM- IV- TR 1994 reviderad 2000 Fem axlar Personlighetsstörningar på axel II Kategoriskt system

4 DSM- IV- TR Allmänna diagnoshska kriterier för personlighetsstörning 3 Cluster 10 specifika personlighetsstörningar + UNS 2 preliminära (passivt aggressiv och depressiv)

5 DSM- IV- TR Allmänna diagnos5ska kriterier för personlighetsstörning A. Ec varakhgt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sec förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer Hll ucryck inom minst två av följande områden: 1) kognihoner (dvs säcet ac uppfaca och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) 2) affekhvitet (dvs komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret) 3) mellanmänskligt samspel 4) impulskontroll

6 DSM- IV- TR Allmänna diagnos5ska kriterier för personlighetsstörning B. Det varakhga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situahoner och sammanhang. C. Det varakhga mönstret leder Hll kliniskt signifikant lidande eller försämrad funkhon i arbete, socialt eller i andra vikhga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varakhgt och kan spåras Hllbaka åtminstone Hll adolescensen eller Hdig vuxenålder. E. Det varakhga mönstret kan inte bäcre förklaras som ec ucryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varakhga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somahsk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).

7 Personlighetsstörningar DSM- IV- TR Cluster A: udda, excentriska schizoid, paranoid, schizotyp Cluster B: dramahska, oberäkneliga anhsocial, narcissishsk, histrionisk, borderline Cluster C: Ängsliga osjälvständig, fobisk, tvångsmässig

8 Fobisk personlighetsstörning F60.6 Ec genomgående mönster av social hämning, känslor av ohllräcklighet och överkänslighet för negahva omdömen. Störningen visar sig i ec flertal olika situahoner och sammanhang från Hdig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande ucryck: 1) Undviker yrkesakhviteter där sociala kontakter är av betydelse pga rädsla för krihk, ogillande eller avvisande. 2) Är ovillig ac närma sig andra utan ac vara säker på ac bli omtyckt

9 Fobisk personlighetsstörning F60.6 3) Är återhållsam i inhma förhållanden pga rädsla för ac känna sig skamsen eller förlöjligad 4) Är upptagen av rädsla för ac bli krihserad eller avvisad i sociala situahoner 5) Är hämmad i nya sociala situahoner pga känslor av ohllräcklighet 6) Betraktar sig själv som socialt oduglig, oacrakhv eller underlägsen andra 7) Är påtagligt ovillig ac ta personliga risker eller ac ge sig in i nya akhviteter ekersom det skulle kunna leda Hll genanta situahoner

10 Paranoid personlighetsstörning Djup misstro och misstänksamhet mot andra människors mohv Anar dolda innebörder och hot överallt Stridslystet, fientligt säc Tendens ac vara hemlighetsfulla Hyperkänslig för förolämpningar och kränkningar Kan inte glömma och förlåta Kan inbjuda Hll ac vakta sin tunga ökad misstänksamhet

11 Schizoid personlighetsstörning Lever oka ec Hllbakadraget och isolerat liv Föredrar ac vara för sig själv Minimalt behov av umgänge och sällskap Få nära relahoner Låg energi Flacka känslor, känslomässigt avstängd i kontakten Bryr sig ej om krihk eller beröm Söker sällan behandling för deca Liknar negahva symtomen vid schizofreni

12 Schizotyp personlighetsstörning Egendomligt, excentriskt tänkande, tal och beteende Ovanliga, ibland magiska, förställningar om sig själva och omvärlden. Kan anse sig ha ec sjäce sinne Saker kan få en mycket speciell innebörd Tankarna kan likna hänsykningsidéer Ovanliga perceptuella upplevelser Begränsad förmåga Hll nära relahoner. Social ångest Misstänksam Inadekvata eller begränsade affekter Kan likna lindriga psykossymtom Räknas som psykohskt syndrom i ICD- 10

13 An5social personlighetsstörning Tendens ac kränka andra människor rämgheter och bete sig omoraliskt Ansvarslös lär ej av misstag Svårt ac behålla arbeten och sköta ekonomin Låg frustrahonströskel Aggressiv, impulsiv eller lömsk och bedräglig Känner ej ånger eller skuld kan t.o.m. njuta av ac såra andra Förknippas med missbuk och kriminalitet Minst 18 år, belägg för uppförandestörning före 15 års ålder

14 Borderline personlighetsstörning Genomgående mönster av instabilitet som gäller många områden, inklusive affekter, mellanmänskliga relahoner och självbild. Humörsvängningar som är oförutsägbara SjälvdestrukHv impulsivitet, självskadebeteenden Aggressiva impulser Kronisk tomhetskänsla Vacklande självkänsla Stark rädsla för ac bli övergiven

15 Histrionisk personlighetsstörning Labila och ytliga affekter som kan skika snabbt och ucrycks dramahskt Känsloucrycken kan verka oäkta och malplacerade Vill helst stå i centrum och blir olyckliga när de inte gör det Drar Hll sig uppmärksamheten genom ac överdriva sina känslor och spela på sic ycre Kan uppträda flirhgt eller distanslöst Är mycket utåtriktad Kan uppfaca relahoner som mer förtroliga än vad motparten tycker

16 Narcissis5sk personlighetsstörning Självcentrerad och uppslukad av sin framgång, sina prestahoner och sin storhet Kräver ac bli beundrade Tycker sig ha räc Hll speciell hänsyn och speciella privilegier Visar oka brist på empah Tendens ac utnycja människor Kan uppfacas som arroganta Kan söka hjälp pga depression eker ec misslyckande Diagnosen finns ej i ICD- 10

17 Fobisk personlighetsstörning Rädd för ac bli krihserad, inte vara omtyckt och bli avvisad Känner sig mindervärdig, duger inte Tror ac andra ser ner på en Ängslig och orolig i sociala sammanhang Läser noggrant av andra Undviker interpersonella kontakter Undviker obehagliga tankar, känslor och situahoner Svårt ac skilja mot den generella formen av social fobi Kan söka Hll följd av nedstämdhet och alkoholmissbruk

18 Osjälvständig personlighetsstörning Överdrivet behov av omhändertagande, uppmuntran och stöd Dåligt självförtroende Känner sig oförmögen ac på egen hand faca beslut, sköta vardagssysslor och ta ansvar Rädd för ac vara ensam Beroende av andra och undergiven i sina relahoner Blir läc utnycjad och exploaterad, konflikträdd Kan framstå som omogen Söker oka pga depressiv reakhon eker förlust av stödperson

19 Tvångsmässig personlighetsstörning Disciplinerat beteende Fixering vid detaljer Blind lydnad av regler och föreskriker PedanHsk, perfekhonishsk och rigid Svårt ac delegera andra är mindre nogräknade och plikcrogna Värdesäcer kontroll oka på bekostnad av flexibilitet och öppenhet kan störa genomförandet av en uppgik Snålhet, svårt ac slänga saker Överdrivet engagerad i arbete och produkhvitet på bekostnad av frihdsakhviteter Kan söka behandling när man ej lyckas upprächålla perfekhonismen eller pga stressproblem

20 Kri5k mot axel- II- diagnos5ken i DSM- IV- TR Stor samsjuklighet inom axel II, i snic 4-6 personlighetsstörningar Stor samsjuklighet mot axel I hur avgränsa? Alla kriterier samma värde heterogena grupper Ser övervägande Hll beteendet Täcker bara en del av den personlighetspatologi man möter Blygsam stabilitet och reliabilitet med olika bedömningsinstrument

21 Diagnos och bedömning Klinisk diagnos Två steg - allmänna o specifika kriterier Självskacningsinstrument och strukturerade intervjuer, en del kopplade Hll DSM Dålig samstämmighet mellan instrumenten Ålder Samsjuklighet Anhörigintervju? För- och nackdelar med ac ställa diagnosen?

22 12% i befolkningen Endast 10% allvarlig störning Förekomst I befolkningen är tvångsmässig PS vanligast, därnäst osjälvständig, histrionisk och schizotyp. NarcissHsk ovanligast I vårdsammanhang är fobisk och osjälvständig PS vanligast, därnäst borderline, histrionisk och tvångsmässig I psykiatrisk vård är cluster B överrepresenterat Schizoid, paranoid, anhsocial, narcissishsk och tvångsmässig PS är vanligare hos män Histrionisk, osjälvständig och fobisk PS är vanligare hos kvinnor Könsfördomar?

23 Förlopp Finns inte så mycket forskning Många verkar förbäcras över Hd, utom fobisk PS Vissa belägg för ac även andra PS inom cluster C kan öka med åren Borderline svårast vid 25 års ålder, läcar eker 30 års ålder Hög mortalitet vid borderline och anhsocial PS FunkHonsnedsäcningen varierar, störst vid borderline, minst vid tvångsmässig och histrionisk PS

24 Samsjuklighet Inom axel II 80% av pat med PS har fler än en PS Endast 3-10% av pat med borderline har endast den PS Samsjuklighet både inom och mellan clustren Vissa samvarierar mer än andra, t ex histrionisk och borderline Osjälvständig och Fobisk PS oka samhdigt, 59%? Borderline förekommer i alla kombinahoner förutom schizoid Tvångsmässig PS sällan Hllsammans med anhsocial PS

25 Samsjuklighet Mellan axel I och axel II PaHenter med personlighetsstörning söker okast inte för den utan för en kliniskt syndrom Studier finns fr a vid missbruk, ångestsyndrom och förstämningssyndrom

26 Samsjuklighet Personlighetsstörningar och Missbruk 1/3 av narkohka missbrukare och 1/2 av alkoholmissbrukare, fr a borderline och anhsocial PS 2/3 av pat med borderline PS har hak substansrelaterad störning 80% av personer med anhsocial PS har hak substansrelaterad störning

27 Samsjuklighet Personlighetsstörningar vid ångest och förstämningssyndrom 50% av de som söker för ångestsyndrom eller förstämningssyndrom, fr a PS från cluster C Studier som undersökt PS betydelse för behandlingsresultatet visar motstridiga resultat SamHdig PS påverkar behandlingsuppläggningen av axel- I- störningen

28 Biologiska och psykologiska teorier Såväl genehska som biologiska och miljörelaterade faktorer bidrar Hll uppkomsten av personlighetsstörningar GeneHska och biologiska faktorer kan medföra en ökad sårbarhet för ac utveckla PS Hll följd av svåra upplevelser GeneHska och biologiska faktorer kan skydda mot ac utveckla PS Hll följd av svåra upplevelser

29 Biologiska och psykologiska teorier Gene5k GeneHska faktorer påverkar personlighetsdrag, temperamentsdrag, som i sin tur predisponerar för eller skyddar mot PS Impulsivitet och oförmåga Hll självbehärskning GeneHska faktorer störst i cluster B, minst i cluster C

30 Biologiska och psykologiska teorier Neurobiologi Låga serotoninnivåer medverkar Hll impulsivitet och humörsvängningar vid borderline PS Tidiga trauman kan ge kronisk överkänslighet i HPA- axeln Viss dysfunkhon frontalt och i limbiska systemet vid borderline PS liknande vid PTSD Vissa förändringar i limbiska cortex vid schizotyp PS liknande som vid schizofreni Låg fysiologisk akhveringsnivå, t ex låg vilopuls, hos barn som senare begår våldsbroc

31 Biologiska och psykologiska teorier Näringsbrist under fosterlivet ökar risken för schizoid och anhsocial PS Misshandel och vanvård Det finns åtskilliga belägg för ac misshandel och vanvård är relaterade Hll PS, fr a inom cluster B Verkar mindre relaterat Hll osjälvständig PS

32 Biologiska och psykologiska teorier Föräldrafaktorer som ökar risken för PS LikgilHghet Avsaknad av ömhet och kärlek Hårda bestraffningar

33 Biologiska och psykologiska teorier Anknytning Brisqällig anknytning ses idag som en vikhg orsak Hll uppkomsten av PS Universell psykobiologisk process VarakHgt känslomässigt band som utmärks av det lilla barnets tendens ac söka eker och behålla närheten Hll en särskild vuxen för ac känna sig trygg Upplevelsen av Hllit Hll sig själv och andra Inre arbetsmodeller kompass för framhda relahoner

34 Behandling av personlighetsstörningar Cluster A Kommer sällan självmant Hll behandling Saknas evidensbaserade behandlingar Förmodligen kan delar av de behandlingar som ges vid schizofreni vara av värde, t ex social färdighetsträning, problemlösning, avspänning, ångesthantering, strukturering av sysselsäcning MoHvaHonshöjande åtgärder MI?

35 Behandling av personlighetsstörningar Cluster C Både KBT och vissa psykodynamiska terapier har visat effekt vid osjälvständig och tvångsmässig PS Vid fobisk PS har KBT visat överlägset bäcre resultat

36 Behandling av personlighetsstörningar Cluster B Psykologiska behandlingar har visat begränsad effekt vid anhsocial PS Mest behandlingsforskning på borderline PS

37 Behandling av personlighetsstörningar Borderline PS läkemedel För ac bana väg för psykoterapin Behandling av nyckelsymtom som aggressivitet, impulsivitet, negahv känslosamhet, känslosvängningar, depression Kan öka funkhonsnivån mohvahon, energi, koncentrahon AnHdepressiva, anhepilephka, anhpsykohka

38 Behandling av personlighetsstörningar Riktlinjer för läkemedelbehandling vid borderline PS: Kombinera med akhv psykosocial behandling Prata öppet med pahenten om samarbetet mellan läkare och psykoterapeut Se bristande följsamhet Hll medicineringen som ec terapistörande beteende Använd inte potenhellt dödliga läkemedel, beroendeframkallande läkemedel eller läkemedel som kräver exakta serumkonc, t ex lihum

39 Behandling av personlighetsstörningar Psykologiska behandlingar vid borderline PS KBT, DialekHsk Beteendeterapi (DBT), Schemafokuserad terapi (SFT), samt överföringsbaserad terapi och mentaliseringsbaserad terapi (två strukturerade, manualbaserade psykodynamiska terapiformer) anses evidensbaserade. Miljöterapi med psykodynamisk inriktning har visat sig kunna försämra

40 Behandling av personlighetsstörningar Gemensamt för de evidensbaserade terapierna Terapeuten måste anstränga sig för ac etablera en relahon som präglas av trygghet, posihv anda och samarbete. Klara och tydliga regler för terapin - förväntningar på båda parter Logisk sammanhängande teori som delas med pahenten och som vägleder arbetet. Rangordnade mål där alliansen prioriteras först. Väl strukturerade och långvariga (åratal). PosiHv, flexibel inställning Hll planerade och oplanerade insatser AkHva terapeuter. Tydliggör behovet av handledning och stöd Hll personalen.

41 Den kogni5va modellen Tankar Föreställningar Omgivning SituaHon Beteende Kroppsliga reakhoner Känslor

42 Den kogni5va modellen Olika kognihva nivåer Grundantaganden (jag är.., andra är.., världen är..) Personliga livsregler (villkorliga antaganden) Automatiska tankar (spontana inre dialogen)

43 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Personlighetsstörning Grundantagande Kompensatorisk strategi Osjälvständig Jag är hjälplös Bundenhet Jag behöver en stark Hjälpsökande person för ac klara mig Jag kan bli sårad Klängighet Fobisk Jag är omöjlig ac tycka om Undvikande Jag måste undvika obehagliga Undfallenhet situahoner Hll varje pris Tvångsmässig Jag får inte göra fel PerfekHonism Jag behöver ordning och Kontroll reda för ac klara mig

44 Möjlig utveckling 5ll fobisk personlighetsstörning Rädsla, oro SHllsamt läcrört känslomässigt barn Bullrig högljudd aggressiv miljö Drar sig undan, undviker, både fysiskt och psykiskt Avskärmning Egna tankar, dagdrömmar DistrakHon, kognihvt och beteendemässigt. Undviker ac tänka på och känna det svåra. Primärt AdapHvt DysfunkHonellt när det upprepas i de flesta livssituahoner.

45 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Möjliga grundantaganden vid fobisk personlighetsstörning Jag är ej som andra Jag klarar ej det andra klarar Jag är sårbar för negahva känslor. Andra är överlägsna, potenhellt krihska och avvisande. Andra är farliga SituaHoner är farliga Andra märker mina defekter/svagheter och föraktar mig

46 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Möjliga livsregler vid fobisk personlighetsstörning Om jag låtsas ac det inte är något fel på mig kanske andra accepterar mig (men om jag visar mic rikhga jag kommer de ac avvisa mig) Om jag behagar andra hela Hden klarar jag mig (men om jag gör dem upprörda kommer de ac skada mig) Om jag undviker (kognihvt och beteendemässigt) klarar jag mig (men om jag Hllåter mig ac känna negahva känslor kommer jag ac bryta samman)

47 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Överutvecklade copingstrategier vid fobisk PS Undvika sociala sammanhang Undvika ac dra Hll sig uppmärksamhet Undvika ac bloca sic innersta för andra Misstro andra Undvika ac känna negahva känslor

48 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Underutvecklad copingstrategier vid fobisk PS Närma sig andra Lita på andras posihva avsikter Uppträda naturligt Hllsammans med andra Söka närhet Tänka på oroande situahoner och problem

49 Kogni5va modellen - personlighetsstörningar Beteenden som stör behandlingen fobisk PS Säcer upp en falsk fasad Undviker ac bloca sic innersta Byter samtalsämne när samtalet upplevs som obehagligt Motsäcer sig hemuppgiker som kan tänkas skapa obehagskänslor Uteblir

50 KBT Behandling - personlighetsstörningar Mycket gemensamt med modellerna för olika kliniska syndrom Vid PS krävs mer arbete med relahonen, anknytningsmönstret, bakomliggande grundantaganden och livsregler Tar okast längre Hd Konceptualisering vikhgt för förståelse, mohvahon och normalisering Lära nya beteenden/strategier nya erfarenheter nya slutsatser Förändra/komplecera livsregler och grundantaganden Ju lägre funkhonsnivå desto mer beteendeinriktade strategier

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighetssyndrom Vikten av ett professionellt möte Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighet det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression Ellinor Öberg Leg. Psykolog, leg psykoterapeut Handledare Planering Alla läser igenom fallbeskrivning Föreläsning Övning

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom 1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability and Health

International Classification of Functioning, Disability and Health International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

Psykoterapi för patienter med personlighetsstörningsdiagnoser

Psykoterapi för patienter med personlighetsstörningsdiagnoser Psykoterapi för patienter med personlighetsstörningsdiagnoser Bertil Berg, Ulla-Britt Bodlund, Ellen Britz, Birgitta Elmqvist och Peter Skaldeman Psykoterapienheten Psykiatri Södra Stockholm 2009 Andra

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina

Läs mer

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer