International Classification of Functioning, Disability and Health
|
|
- Jan Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 International Classification of Functioning, Disability and Health
2 Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar under mer än 2 års tid. Minskad aptit, sömnbrist, obeslutsamhet, svaghetskänsla och nedvärderar sig själv. Lisa har svårigheter att sova, vaknar upp tidigt och ligger och grubblar över dagen som kommer. Lisa är känslig för andras attityd mot henne, tror att alla ser ned på henne. Lisa känner sig ständigt trött och svag orkar inte gå ut och ex promenera, handla, hälsa på vänner eller sina barn. Svårigheten att orka leder till att Lisa blir isolerad i sitt hem och att hennes fysiska och psykiska förmågor minskar. Lisa känner sig aldrig hungrig och är också för trött för att laga mat.
3 Syften med ICF Att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa Att skapa ett gemensamt språk Att möjliggöra jämförelser av data Att skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.
4 ICF-komponenter Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar
5
6 Tänkbart funktionshinder Psykiska funktioner Omfattning av emotion B1522 Omgivningsfaktorer Personliga attityder hos yrkesutövare inom hälso-och sjukvård E450 Aktivitet/ delaktighet Kritik i relationer D7103
7
8 Struktur i ICF ex. visar första kapitlet psykiska funktioner: Nivå 1 (sid 30-31) Kroppsfunktion Kapitel 1 -Psykiska funktioner Sedan följer; Kroppsfunktion kapitel 2-8 Kroppsstruktur kapitel 1-8. Aktiviteter och Delaktighet kapitel 1-7. Omgivningsfaktorer kapitel 1-5. Nivå 2 (sid 34-48) Kroppsfunktion kapitel 1 Medvetande funktioner Orienteringsfunktioner Intellektuella funktioner Psykosociala funktioner Temperament och personlighetsfunktioner Energi och driftfunktioner Sömnfunktioner Uppmärksamhetsfunktioner Minnesfunktioner Psykomotoriska funktioner Emotionella funktioner Perceptuella funktioner Tankefunktioner Högre kognitiva funktioner Psykiska språkfunktioner Kalkyleringsfunktioner Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd Funktioner för erfarenhet av jaget och tid Nivå 3 (detaljerad klassifikation) (sid ) Kroppsfunktion kapitel 1 b1340 Sömnmängd b1341 Insomning b1342 Sömnunderhåll b1343 Sömnkvalitet b1344 Funktioner som omfattar sömncykeln
9 Assessment of Participation in Psychiatric care (APP)* 0 = inget problem 1 = litet problem 2 = måttligt problem 3 = stort problem 4 = mycket stort problem. Hur bedömer du patientens aktuella livssituation i förhållande till: 1. Lärande och att tillämpa kunskap syn? hörsel? förmåga att läsa? förmåga att skriva? förmåga att räkna? förmåga att lära sig nya saker? koncentrationsförmåga? förmåga till problemlösning i vardagen? Allmänna krav i vardagen att genomföra dagliga rutiner? att arbeta i grupp? förmåga att hantera stress?
10 Hur bedömer du patientens aktuella livssituation i förhållande till: 3. Kommunikation att kommunicera med andra? att använda kommunikationsutrustning (t ex telefon, dator)? Förflyttning förmåga att förflytta sig? förmåga att använda transportmedel? Personlig vård förmåga att sköta sin hygien? förmåga att sköta sin tandvård? förmåga att sköta sin klädsel? att tillgodose sitt behov av motion? att tillgodose sitt behov av vila? Hur bedömer du patientens förhållande till tobak? Hur bedömer du patientens förhållande till alkohol? Hur bedömer du patientens förhållande till droger?
11 Hur bedömer du patientens aktuella livssituation i förhållande till: 6. Hemliv att planera och bereda måltider? att sköta sin bostad? Mellanmänskliga relationer förmåga till sociala kontakter? hans/hennes intima relationer? Viktiga livsområden förmåga att genomföra studier? förmåga att arbeta? förmåga att sköta sin ekonomi? Samhällsgemenskap hans/hennes förmåga att delta i aktiviteter på fritiden? hans/hennes andliga behov?
12 Motivation
13
14 Funktionstillstånd/hinder Kapitel 1, Psykiska funktioner Temperament och personlighetsfunkt. b126 Samvetsgrannhet b1262 Patienten har svårt att klara av de uppgifter som är bestämda och blir arg när detta påpekas. (Psykiska funktioner som ger personlig disposition att vara hårt arbetande, metodisk och noggrann i motsats till att vara lat, opålitlig och oansvarig.) Psykisk stabilitet b1263 Patienten är mycket orolig och växlar snabbt mellan att vara ledsen till att få verbala vredesutbrott. (Psykiska funktioner som ger personlig disposition att vara jämn till humöret, lugn och samlad till motsats till att vara lättirriterad, orolig, oberäknelig och nyckfull.)
15 Forts. Psykiska funktioner Energi och driftfunktioner b130 Impulskontroll b1304 Patienten har svårt att stoppa sig när en impuls kommer att skada sig. (Psykiska funktioner som reglerar och motverkar plötsliga starka begär att göra någonting.) Emotionella funktioner b152 Omfattning av emotion b1522 Patienten upplever sorgen efter att en vän flyttat som helt omöjlig att hantera. (Psykiska funktioner som leder till ett upplevandespektrum vid uppväckande av affekt eller känslor såsom t ex kärlek, hat, oro, sorg, glädje, fruktan och vrede.)
16 Aktivitet och delaktighet Kapitel 7, Mellanmänskliga interaktioner och relationer Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d710 Kritik i relationer d7103 Patienten är mycket känslig för kritik och uppfattar vårdgivarna som om de nedvärderar och förlöjligar henne. (Att ge och besvara underförstådda och uttryckliga skillnader i åsikt eller meningsskiljaktigheter på ett i sammanhanget och socialt lämpligt sätt)
17 Omgivningsfaktorer Hindrande eller underlättande? Kapitel 4, Attityder Personliga attityder hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården e450 Patienten upplever att vissa av personalen ser ned på och misstror patientens egen vilja och motivation till förändring. Några av personalen är mycket stödjande och visar patienten att de tror på dennes förmåga. (Attityder som påverkar personligt beteende och socialt liv.)
18
19 Personlighetsstörning Personlighets-och mognadsutvecklingen har påverkats eller störts av olika faktorer. Ett tillstånd som kännetecknas av ett stabilt Ett tillstånd som kännetecknas av ett stabilt mönster av tankar, känslor och beteende som påtagligt avviker från vad som förväntas i kulturen.
20 Personlighetsstörningar Socialisationsprocessen kan misslyckas på en rad olika sätt och av många olika anledningar.. biologiska, psykologiska och sociala. Det tillstånd som då uppkommer kan vara en personlighetsstörning
21 Ungdom Tanja Christensson Ms.c i Gestaltpsykoterapi, Universitetsadjunkt
22 Ungdom Samhällsförväntningar Tomas Eva Lisa Tanja Christensson Ms.c i Gestaltpsykoterapi, Universitetsadjunkt
23 Historiens dilemma Biologiskt Psykologiskt
24 Prevalens och orsak Ca 10% av befolkningen, inom psykiatrin mellan 30-70%. Genetiskt bidrag ca 30-60% Miljö - Individuellt ca 50% - Gemensamt ca 5-10% (Torgeson 2000) Svåra livshändelser utgör riskfaktorer vid sårbarhet. Tanja Christensson
25 Tre olika dimensioner Affektstörning -Instabila relationer separationsångest - Instabilt stämningsläge -Identitetsstörning - Kronisk tomhetskänsla Impulskontrollstörning - Impulsivitet - Inadekvat aggressivitet - Självdestruktivitet Suicidalitet Kognitiv störning - Mikropsykoser - Hallucinatorisk närvaro Tanja Christensson
26 Personlighetsstörningar KLUSTER A Udda och excentriska KLUSTER B Dramatiska, oberäkneliga och färgstarka KLUSTER C Inåtvända, ängsliga och räddhågsna Tanja Christensson
27 KLUSTER A Schizoid personlighetsstörning Brist på känslor och känslouttryck Likgiltig för relationer, uppfattas som tillbakadragen, temperamentlös och kylig. Ointresse för det sexuella könet Fungerar ofta bra om de får arbeta självständigt. Tanja Christensson
28 Schizotyppersonlighetsstörning (ej i ICD 10 där under schizofreni) Bizarra/ egendomliga tankegångar Misstänksamhet och paranoiskt tankeinnehåll Säregna uppfattningar som präglas av magi/ övernaturliga fenomen Illusioner Uppfattas som uppenbart avvikande Brister i social kompetens -tillbakadragenhet. Få vänner, svårt att relatera Svårigheter i arbetslivet -ofta skyddat arbete eller sjukpension Tanja Christensson
29 Paranoid personlighetstörning Oberättigad misstänksamhet - tolkar in fientlighet, avståndstagande, kränkning och svek från omgivningen Försvarsinställd, spänd, kritisk och humorlös Samarbetssvårigheter, ofta konflikter med arbetskamrater vilka tas som bekräftelse på att omvärlden är fientligt inställd Arbetsförmågan oftast inte påverkad men föredrar att arbeta självständigt Tanja Christensson
30 KLUSTER B Borderline personlighetsstörning Vid hög stress övergående misstänksamhet eller stört medvetande Ofta problem i arbetslivet uppfattas som manipulativa Instabil självbild, sinnesstämning och relationer Svart-vitt tänkande Irritabel, impulsiv, bristande kontroll Självdestruktivt beteende Kronisk tomhetskänsla Tanja Christensson
31 Antisocial personlighetstörning Oförmåga att anpassa sig till normer för lagligt beteende Impulsiv och oförmögen att planera Lättirritabel och aggressiv Risktagande Brist på ångestkänslor Ansvarslös vad beträffande ekonomi och arbete OBS: Belägg för uppförandestörning före 15 års ålder Tanja Christensson
32 Narcissistisk personlighetsstörning Grandios, förväntar sig att bli beundrad och behandlad som höljd över mängden Fantiserar om framgång, makt och fulländad kärlek Saknar empatisk förmåga Kräver särbehandling och utnyttjar andra för att uppnå egna mål Avundsjuk eller tror sig vara föremål för andras avund Arbetsförmågan ofta påverkad pga gränslös självöverskattning Tanja Christensson
33 Histrionisk personlighetsstörning Lättpåverkad av omständigheter Uppfattar relationer mer intima än vad som är fallet Fungerar ofta bra med kreativa arbetsuppgifter men får ofta konflikter pga manipulativa utspel Behov av att ständigt vara i centrum för uppmärksamheten Förföriskt beteende, uttrycker skiftande och ytliga känslor Dramatisk och överdrivet känslomässig Tanja Christensson
34 KLUSTER C Fobisk personlighetsstörning Genomgripande ängslighet och sociala rädslor Kritikkänslig, lättstött, låg självkänsla Undvikande beteende, konkret, abstrakt Uppfattas som blyga och tillbakadragna I arbetslivet svårigheter i det sociala samspelet, utmärker sig genom sin tystnad Tanja Christensson
35 Osjälvständig personlighetsstörning Kan ej fatta vardagliga beslut utan råd och stöd Svårigheter att göra saker på egen hand Behov av att vara omtyckt och få uppmuntran Känner sig hjälplös på egen hand och är ständigt rädd för att bli övergiven Svårigheter i arbetslivet pga osjälvständighet och beroende Tanja Christensson
36 Tvångsmässig personlighetsstörning Perfektionistisk och oflexibel, upptagen av regler, listor, ordning och organisation Överdrivet samvetsgrann Oförmögen att göra sig av med värdelösa saker Snål, envis och stelbent I arbetslivet svårigheter pga kompromisslöshet och hävdande, kan ej delegera Tanja Christensson
37 DSM5 (2013) Borderline Personlighetsstörning Tvångsmässig Personlighetsstörning Undvikande Personlighetsstörning Schizotypal Personlighetsstörning Antisocial Personlighetsstörning Narcissistisk Personlighetsstörning
38 Kom ihåg att begreppet personlighetsstörning och alla diagnoser är konstruktioner!
39 Komorbiditet(samsjuklighet) Förstämningssyndrom > 96 % Drogmissbruk > 60 % Ätstörning > 53 % Ångestsyndrom > 88% Paniksyndrom PTSD ~ 55 % Social fobi GAD Dissociation Bipolär sjukdom Asperger ADHD
40 Karakteristiskt för personlighetsstörningar Känsliga för separationer. Vanligt med panikreaktioner vid ensamhet. Stark ångest, känsla av undergång, katastrof och en stark upplevelse av övergivenhet är vanligt. Känsla av att ha behandlats illa kan helt överväldiga dessa patienter. En djup osäkerhet vem man själv är leder till en stor sårbarhet för hur man blir bemött. Tanja Christensson
41 Forts. Instabila och intensiva relationer. Ofta stora förhoppningar om att få sina behov tillfredsställda i möte med nya människor. Samtidigt en djup misstro och rädsla för närhet och beroende. Kaotiskt känsloliv, snabba, kraftiga svängningar mellan olika känslolägen. Depressiva, tomhet och vrede är ofta framträdande. Oförutsägbara, impulsiva beteenden och självdestruktivitet är vanligt.
42 Suicidrisk -självskadande Ökad risk dö i förtid pgasuicid Avleda inre smärta med yttre Självbestraffning Försök att fly från lidande genom överdosering eller droger Sjävskadandeför att avleda starka suidictankar
43 Patientens egenförklaringtill självskada För attbestraffamig förattjagär dålig För att minska ångest/förtvivlan som ej går att kontrollera på annat sätt För att uppleva en konkret smärta när den inre smärtan är så förvirrande att jag inte kan hantera den För att minska tomhetskänslan För att uppnå kick-effekt För att få uppmärksamhet
44 Patienterna väcker ofta starka reaktioner hos behandlare Känna sig utvald, bara jag förstår henne, bara jag kan hjälpa osv. så småningom känner sig den utvalde utnyttjad. Detta kan leda till att han/hon blir arg och avståndstagande mot patienten. Personalgrupper blir lätt osams pga. att personalen får motsatta uppfattningar av patienten som leder till olika förhållningssätt. Personalen blir offer för patientens utspel. Konsekvens för patienten: Ingen orkar med mig. Tanja Christensson
45 Projektiv identifikation Projektiv identifikation är en nödvändighet i samspelet mellan spädbarnet och föräldrarna Det föräldrarna gör är att använda sin egen känslomässiga mognad för att hjälpa barnet med reaktioner det ännu inte kan klara av själv Tanja Christensson
46 Dessa patienter har inte uppnått en inre psykisk regleringsförmåga (att bära/stå ut med både goda och onda sidor i sig själv och andra) eftersom de inte har fått en tillräckligt fungerande spegling i barndomen. Tanja Christensson
47 Utifrån begreppen projektion och projektiv identifikation Måste få den andre att BLI orolig, pressar in min egen känsla i den andre Bara goda egenskaper inom mig själv kvar Primitiv reaktion lämna tillbaka obearbetad, ge igen = oprofessionellt Ta emot smärtan, ångesten, oron etc härbärgera den och lämna tillbaks den bearbetad = professionellt Konsekvens mottagaren klarade min känsla = inte farligt känna.
48
49
50 Regression Personal kan uppleva att dessa patienter kryper under skinnet på dem och i många fall beter sig som barn som är beroende av personalen - lägger allt ansvar för sitt liv på personalen. Uttryck för negativ regression, andra får ta ansvar för det patienten faktiskt klarar av själv, oförmåga att klara något utan hjälp. Uttryck för positiv regression, att våga känna sina behov, sårbarhet, litenhet och beroende av andra människor.
51 Viktig uppmärksamhet hos personalen Tillåter jag självständighet eller vill jag vara den behövda? Tillåter jag att patienten för en tid är beroende eller blir detta en tung börda?
52 Människosyn 2 exempel Om man är psykiskt sjuk så klarar man inte att ta hand om sig, patienternas behov skall tillfredsställas av personalen. Konsekvens, patienten står under mig, jag vet mer osv. Ökad risk för destruktiv regression. Patienten är en medmänniska med psykiska problem som har många resurser som skall tillvaratas i behandlingen. Alla människor har förmåga till att ta ansvar för sig själva. Konsekvens, patienten och jag möts, vi arbetar tillsammans osv. Ökad chans till ökat ansvarstagande för sitt liv.
53 Bemötande/Bekräftelse Att bli nonchalerad, att inte alls få bekräftelse/uppmärksamhet är skrämmande och förödande, konsekvensen kan bli att man tvivlar på sin egen existens. Dessa patienter har ofta fått en onyanserad bekräftelse under uppväxten eller ingen alls. Det är utifrån den bekräftelse vi får som vi bygger upp vårt inre referenssystem och som vi sedan tolkar omvärlden utifrån. Tanja Christensson
54 Bekräftelse avgörande under vår uppväxt
55 Förhållningssätt En förutsättning att arbeta med denna patientgrupp är ett medvetet arbete med ett gemensamt förhållningssätt. Lyssna på allt patienten säger, tex. vad vill han/hon säga med sitt agerande. Behandlarens uppgift är att sätta ord på det som händer för att ge patienten ett annat språk för sina upplevelser. Tanja Christensson
56 Gränser/ ramar Gränser, ramar är ett viktigt redskapet i behandling av dessa patienter, både för att ge patienten trygghet men också för att personalen skall ha något att luta sig mot. Tydliga ramar möjliggör för personalen att orka med dessa patienter vilket i sin tur leder till att patienterna upplever att någon står ut med dem och inte sviker.
57 Personalen kan delas in i Gränssättare Tillfredsställare Risken är att gränssättaren blir ensam splitting i personalgruppen = patientens inre klyvning överensstämmer med personalgruppens. Patientens klyvning förstärks.
58 Bemötandeaspekter Kluster A Särskild hänsyn bör tas till; Uttalad misstänksamhet Överkänslighet för kritik Obekväma i sociala situationer och i relationer Lång tid för att uppnå allians kräver extra tålamod och uthållighet hos personal
59 Bemötandeaspekter Kluster B Uppmärksam på egna känslor och reaktioner utifrån provokation Accepterande och icke- dömande hållning Agerandet, manipulation ses som uttryck för bristande färdigheter Ta hänsyn till det extremt svängande känslolivet Kräver stort engagemang, följsamhet, tålamod och uthållighet hos personal och närstående
60 Bemötandeaspekter Kluster C Extremt känsliga för kritik och tecken på ogillande Stark tendens känna skuld och skam utan egentlig orsak Kontrollbehov och/eller tvångsmässig problematik kan väcka irritation Stark tendens att vara tillagsinställd och anpassa sig till omgivning
61 Behandling Svårbehandlade pga Brist på insikt Störningen är integrerad i självbilden Det finns inte två av samma slag man måste individualisera och improvisera Läkemedelsbehandling, i den mån den ska användas, måste också individualiseras Jagsvaghet innebär risker vid insiktsorienterade terapiformer som fokuserar affekter.
62 Viktigt att tänka på Säkra patientens överlevnad Säkra den fortsatta behandlingskontakten relationsarbete Symtomlindring och symtomhantering Söker ofta för plågsamma symtom som svår ångest, depressivitet Långsiktiga mål Förändring och utveckling av vardagsfärdigheter och relationsfärdigheter ökad självkänsla och självaktning
63 Omvårdnad-personlighetsstörning Lite forskning Viktigt systematisk problemanalys noggrann kartläggning av problem Säkra överlevnad, minska symtom, förbättra patientens förmåga att hantera symtom Utveckla mer konstruktiva hanterandestrategier Öka kompetens kring hantering och reglering av känslor och impulser Förbättra sociala färdigheter Öka färdigheter för stresshantering
64 Omvårdnaden bör: Involvera en tydlig allians mellan patient och personal Vara välstrukturerad Sträva efter hög följsamhet (både patient & personal) Ha tydligt fokus Ha ett långsiktigt tidsperspektiv Vara väl integrerad med övriga behandlingsåtgärder
65 Kedjeanalys Sårbarhet Utlösande Tankar Känslor Problembeteende Konsekvenser händelse kort sikt lång sikt
66 Sårbarhet Utlösande Tankar Känslor Problembeteende Konsekvenser händelse kort sikt lång sikt Stress Höjder Det är inte förnuftigt Rädsla/panik Undviker höjder Slipper Handikappande Fysisk trötthet Två sidor av mig Broar, stegar ångest Självbilden störs själv Osäkerhet i Jag måste öva sociala situationer Varför jag? Ekorrhjul
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merAtt vara sin egen fiende
Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merPatientenkät uppföljning 6 månader efter ECT
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden
ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden YTTERSTA ENSAMHET Självvald isolering: Ivar ÄNGSLANS SYMPTOM Oro, gnyende Ångest som
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merToleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket
Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merHANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV
11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merFör anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång
Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merGe upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.
Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman
Läs merIngrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter
Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merMÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merHugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur
Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merFÖRSTÅ HUR ADHD KAN PÅVERKA ETT BARN
FÖRSTÅ HUR ADHD KAN PÅVERKA ETT BARN Det här kapitlet ger en uppfattning om vilka problem som kan förekomma i familjer med barn som har ADHD. Här finns avsnitt som ger en bild av tillståndet från barnets
Läs merNivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)
1 (11) Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete Här finns nivåbeskrivningar för de aktiviteter som anges
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merDel 3 Handlingskompetanse
Del 3 Handlingskompetanse - 2 - Höja medvetenheten och utvärdera sin egen handlingsförmåga Din handlingsförmåga visar totalsumman av dina färdigheter som: social kompetens metodkompetens inlärningskompetens
Läs merEtt existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende
Läs merMotivation och bemötande
Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
Läs mer