Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Transkript

1 Barn som far illa Utsatta Barn

2 Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. (Föräldrabalken)

3 Särskilt viktiga föräldraförmågor Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver kunna ge barnet: Grundläggande omsorg, Säkerhet/Skydd från våld Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet (Socialstyrelsen)

4 Astrid Lindgren i ett inlägg i en debatt om barns rättigheter "Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.

5 Barnmisshandel Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. (Barnmisshandelskommittén)

6 Barn i risk att fara illa Barn till missbrukande föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till utvecklingsstörda föräldrar

7 Det finns samband Sexuella övergrepp Fysisk barnmisshandel Bevittnat våld Omsorgsbrist/Försummelse

8 Anknytningsmönster Att ha försummande, skrämmande eller skrämda föräldrar kan ge barnet en desorienterad anknytning, som präglas av rädsla och kontroll istället för trygghet och tillit. (Broberg mfl, 2006) Kan yttra sig som: Aggressivitet och asocialt beteende utanför hemmet Barnet blir mycket omvårdande mot föräldern Barnet blir mycket fogligt och duktigt

9 Försummelse/Omsorgsbrist Barnen som driver vind för våg Fysisk försummelse Bristande omsorg gällande sådant som handlar om barnets fysiska hälsa och utveckling som t ex: Tandvård Hygien Kost Årstidsanpassade kläder Vila och sömn Skydd mot olyckor Husrum

10 Försummelse/Omsorgsbrist (forts) Psykisk försummelse Bristande omsorg gällande sådant som handlar om barnets behov av trygghet, stöd och stimulans t ex: Föräldern är likgiltig eller otillgänglig. Barnet får ej lära sig vad som är rätt och fel. Föräldern kan inte förmedla trygghet och tillit. Föräldern ger inte barnet tillräcklig stimulans. Barnet utsätts för upprepade separationer från viktiga personer.

11 Psykisk barnmisshandel Barnet utsätts för att bevittna våld i familjen Upprepat beteende från föräldern som förmedlar att barnet är värdelöst och oälskat Förlöjligande, kritik, hån, nedvärdering, avvisande eller utfrysning Orimligt hårda bestraffningar Orimliga krav Isolering, terrorisering eller hot om våld Uppmuntra eller tvinga barnet att delta i antisociala handlingar

12 Konsekvenser för barnet som kan förekomma Barn 0-3 år: Failure to Thrive Syndrom (försenad utvecklingen, nedsatt förmåga till socialt samspel, slapp muskulatur, bristfällig ökning av vikt och längd) Förskolebarn: svårigheter att uppföra sig väl, försenad språklig utveckling, social omognad i samspel med vuxna och barn, psykisk och fysisk ohälsa, hyperaktivitet, impulsivitet, aggressivitet Skolbarn: beteendeproblem, psykisk och fysisk ohälsa inlärningssvårigheter, dåligt självförtroende, negativ självbild, skamkänslor, utvecklingsmässig försening

13 Barn som bevittnar våld mot mamma/våld i nära relationer Mellan och barn i Sverige är årligen vittne till våld i sin familj % har någon gång under uppväxten sett eller hört pappa/styvpappa slå mamma/styvmamma. Var fjärde av dem har upplevt det många gånger. (Rädda Barnen)

14 Vad menas med bevittnat våld? Att se och höra våld. Att förstå att det förkommit våld genom att avläsa det på stämningar och se konsekvenser i form av skador m.m. Ljuden från våldet kan låta värre än det våld som verkligen utspelas Små barn hamnar ofta mitt i våldets centrum då de p.g.a. rädsla söker tröst hos mamman Barnen hålls ibland upp i famnen av mamman som skydd mot våld

15 En röst från Rädda Barnens rapport Utan upprättelse Han försökte få oss att tycka som han. Att mamma var fel och sjuk. Det var så hela tiden... Man tänkte inte på hur det var. Man tänker inte att det är fel, så här ska det inte vara. När man är liten tror man att andra har det likadant. När de skildes och han satt i fängelse började jag tro att mamma och vi skulle få bättre. (Flicka 15 år)

16 Fysiska konsekvenser av bevittnat våld Barnen lever med hög stress och i ständig alarmberedskap, vilket kan leda till: Astma Eksem Utmattning/trötthet Huvudvärk Magont Sömnsvårigheter Ätstörningar

17 Psykiska konsekvenser av bevittnat våld Osäkerhet. Dålig självkänsla Ensamhetskänsla Nedstämdhet/Depression Känslor av maktlöshet och hopplöshet Oro/rastlöshet. Ångest. Rädslor Koncentrations- och inlärningssvårigheter Sömnproblem. Mardrömmar Självdestruktivitet Aggressivitet Post traumatisk stress syndrom, PTSD

18 Relationella Konsekvenser av bevittnat våld Barnet löper 6 gånger större risk att bli fysiskt misshandlad. Barnen berättar oftast inte för andra om våldet. Den vuxne lär barnet att man får använda våld för att uppnå sina syften. Svårigheter att lita på andra människor Kamratsvårigheter Tät relation till mamman; präglad av omhändertagande och beskydd. Ambivalent relation till pappa; präglad av rädsla och vrede blandat med längtan.

19 Fysisk barnmisshandel Anmälningarna om fysisk barnmisshandel ökar ständigt De små barnen 0-6 år är extra utsatta för våld inom familjen 2500 polisanmälningar om våld mot barn 0-6 år 2010 (+17%) Våldet mot små barn sker oftast inom familjen Kvinnorna står för ca 1/3 av våldet mot de små barnen En stor del av det polisanmälda våldet mot barn 7-14 år sker i skolmiljön av jämnåriga (BRÅ och Rädda Barnen)

20 Vad är fysisk barnmisshandel? Fysisk barnmisshandel förekommer när föräldern eller annan vuxen genom egen aktiv handling åsamkar barnet skada eller låter bli att skydda barnet från skada. T ex: Barnet luggas, skållas, knuffas, bränns, blir slaget med händer eller föremål, bits, kläms, dränks Shaken baby syndrom Battered child syndrome (Münchausen syndrome by proxy)

21 Fysiska och psykiska konsekvenser av fysisk barnmisshandel Kroppsliga skador. Dödsfall! Huvudvärk, sömnsvårigheter, magont, aptitlöshet Små barn: Failure to Thrive Nedstämdhet. Depression Låg självkänsla. Dåligt självförtroende Känslor av skam och skuld Koncentrationssvårigheter Inlärningssvårigheter Aggressivt beteende utanför hemmet Risktagande beteende

22 Relationella konsekvenser av fysisk barnmisshandel Tillbakadragenhet Avvikande samspel med föräldern präglat av rädsla Strykrädsla i sociala situationer Aggressivt beteende i sociala situationer Svårt lita på andra Kamratsvårigheter

23 Sexuella övergrepp mot barn

24 Vad menas med sexuella övergrepp mot barn? Alla handlingar och situationer med sexuell innebörd där en vuxen utnyttjar ett barn. Förövaren, vanligtvis en vuxen, vill tillfredställa sitt sexuella behov genom barnet.

25 Exempel på sexuella övergrepp Penetration med penis av slida, anus eller mun Föra upp föremål i barnets slida eller anus Smeka barnet på ett sexuellt sätt Tvinga/manipulera barnet att låta sig fotograferas eller filmas naket Tvinga/manipulera barnet att onanera åt förövaren Tvinga/manipulera barn att se porr Tvingas se/inte skyddas från att se vuxna ha sex Tvinga/Manipulera barnet att utföra sexuella handlingar med andra barn för att stimulera den vuxnes sexuella fantasi

26 Sexuella övergrepp Psykiskt trauma med allvarliga konsekvenser Barn som utnyttjas sexuellt förlorar sin trygghet och tillit. Många bär sina upplevelser som en hemlighet hela livet

27 Varför berättar barnen inte? Barn som inte kan berätta: Sov under övergreppen Var drogade under övergreppen Är för små för att kunna berätta Är manipulerad och vet inte att det som den vuxne gjorde var fel Har svårt berätta p.g.a. funktionsnedsättning

28 Varför berättar barnen inte (forts.)? Barn som inte vågar berätta: Skuld Skam Rädsla Hot Traumatisk upplevelse

29 Konsekvenser för barnet Symtom barn 0-6 år Oro/ängslighet Generaliserad Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Mardrömmar. Nattskräck Regression/omogenhet Sexualiserat beteende Matproblem Onani

30 Konsekvenser för barnet Symtom barn 7-12 år Koncentrationssvårigheter Inlärningsproblem Dåligt självförtroende/negativ självbild/låg självkänsla Aggressivitet, bråkighet, kamratsvårigheter Nedstämdhet Tillbakadragenhet PTSD Sömnproblem, mardrömmar Känslomässig avstängdhet Kroppsliga besvär Sexualiserat beteende

31 Konsekvenser för ungdomar Symtom år Låg självkänsla/negativ självbild/dåligt självförtroende Självskadande beteende/självdestruktivitet Ångest Posttraumatiskt stress syndrom Tillbakadragenhet Inlärningssvårigheter Depression. Självmordsproblematik Missbruk Rymningar Promiskuitet Utagerande beteende Förövarbeteende

32 Psykiskt trauma Trauma innebär en extremt påfrestande händelse/situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser.

33 Post Traumatic Stress Disorder PTSD gör ont! Återupplevande av traumat. Flashbacks. Sömnproblem. Mardrömmar. Känner intensivt obehag inför sådant som liknar någon del av traumat. Undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat. Oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen. Klart minskat intresse för viktiga aktiviteter. Känsloavtrubbning (t ex oförmåga att känna glädje) Känsla av likgiltighet och hopplöshet inför framtiden Överdriven vaksamhet. Lättskrämdhet. Irritabilitet eller vredesutbrott. Koncentrationssvårigheter.

34 Missbruk, riskbruk eller beroende av alkohol och/eller droger hos förälder 20%, d.v.s svenska barn lever i hushåll där någon vuxen har ett riskbruk av alkohol (Folhälsoinst.) 1% (20 000) av svenska barn har en vårdnadshavare som vårdats i slutenvård med en alkohol- och/eller narkotikadiagnos (Socialst.) Föräldrars riskbruk av alkohol är en riskfaktor för negativa hälsoeffekter på barnens hälsa. (Socialstyrelsen)

35 Konsekvenser för barnet vid missbruk/beroende hos förälder Bristande stöd och uppmärksamhet Oförutsägbarhet, brutna löften och avsaknad av bekräftelse präglar ofta uppväxten. Barnen oroar sig ofta även för den förälder som inte missbrukar. Barnen tvingas ofta ta allt för stort ansvar Högre risk att barnet utsätts för fysisk misshandel och/eller sexuella övergrepp Högre risk att barnet drabbas av psykisk ohälsa Högre risk att barnet senare i livet börjar missbruka alkohol eller andra droger.

36 Konsekvenser för barn till missbrukande föräldrar forts. Exempel på symtom som kan förekomma: Försenad utveckling av motorik och språk Trotsigt beteende. Aggressivitet Humörsvängningar Oro. Hyperaktivitet Kroppsliga besvär som huvudvärk och magont Inåtvändhet. Isolering. Ensamhetskänslor Ängslighet Känslor av skuld och skam

37 Vanliga karaktärsdrag i familjer med missbruk Missbruket är en familjehemlighet och även barnen deltar i att upprätthålla fasaden Barnet kan fastna i en roll som familjens hjälte, rebell, clown eller den tysta/tapetblomman Familjelivet styrs av dagsformen hos föräldern med missbruk. Bagatellisering och förnekelse av problemen Större risk att familjen blir socialt isolerad Barnet stannar hemma från aktiviteter pga. oro för föräldern. Barnet bjuder inte hem kamrater pga. rädsla för att behöva skämmas. Ekonomiska problem

38 Barn till psykiskt sjuka föräldrar Exempel på hur barnet kan drabbas: Känner skam och skuld. Tvingas bära familjehemligheten Blir förälder till föräldern Tvingas ta stort ansvar Symtom-smitta vid stress Koncentrationssvårigheter Barnet stannar hemma pga. oro för föräldern Egen psykisk ohälsa Rädsla för att insjukna i förälderns sjukdom

39 Vanliga karaktärsdrag i familjer med psykiskt sjuka föräldrar Lägre sammanhållning och engagemang. Brist på kommunikation om förälderns sjukdom. Familjevåld och sexuella övergrepp är vanligare. Friska familjemedlemmar håller tillbaka egna känslor. Tassar på tå. Fokus ligger på den sjuke föräldern Barnet får inte tillräcklig bekräftelse, stöd och uppmärksamhet. Oförutsägbarhet och brutna löften

40 Barn till utvecklingsstörda föräldrar Ökad risk för barnet Om det finns fler barn i familjen Om mamman har måttlig eller grav utvecklingsstörning Om båda föräldrarna har en utvecklingsstörning

41 Vad menas med utvecklingsstörning? För diagnos krävs både en nedsättning i intelligens och i s.k. adaptiva förmågor. Bristerna ska märkas på flera områden: Praktiska färdigheter som att sköta hygien, ekonomi, och andra vardagssysslor Sociala färdigheter som att fungera i sociala sammanhang, veta hur man ska agera och kunna bedöma andras pålitlighet Skolrelaterade färdigheter som läsning, skrivning och andra skolprestationer

42 Konsekvenser för barnet som kan förekomma Barnen har fler medicinska och psykiatriska diagnoser, fysiska funktionsnedsättningar samt kroniska sjukdomar. Ökad risk för motoriska, språkliga, känslomässiga och psykosociala svårigheter. Barnet får ta ett allt för stort ansvar. Barnet får bristande stimulans. Barnet får bristande stöd. Fysisk och psykisk försummelse. Familjerna har oftare dålig ekonomi. Familjerna bor oftare i socialt utsatta områden Familjerna har oftare sämre socialt nätverk (Socialstyrelsen 2007)

43 Hur kan man hjälpa?

44 Våga se och göra något Anmälningsplikten 14 kap. 1 Socialtjänstlagen Gör anmälan till socialnämnden vid kännedom om något som kan tyda på att ett barn kan vara i behov av skydd. Utredningsansvaret ligger inte på anmälaren! Anmälnings och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap 1 SoL upphäver sekretessen Var tydlig och konkret i din anmälan

45 Vad kan föräldrar och andra betydelsefulla vuxna göra för att hjälpa? SKYDD från våld och retraumatisering Ge trygghet, vardagsrutiner, förutsägbarhet, gränser Slösa med kärlek, vara stödjande och förstående Ge uppmuntran och beröm Prata om det som är svårt, men prata mest om hur man gör för att må bättre Lyssna, bekräfta och giltiggör barnets upplevelser och känslor Hjälpa barnet att leva ett normalt och gott liv Ge barnet stöd och hjälp att lyckas i olika sammanhang Planera och erbjud stöd både på kort och lång sikt Se till att barnet vid behov får krisbearbetning eller annat specialiserat stöd enskilt eller i grupp

46 Stärka självkänslan och självförtroendet Visa barnet kärlek i överflöd Beröm barnet för stort som smått. Kan behövas en megafon för att nå fram! Hjälp barnet att lyckas och undvika onödiga misslyckanden Ett varmt och uppmuntrande klimat i familjen och i förskolan/skolan är bästa medicinen!

47 Stärk och öka skyddsfaktorerna Social kompetens. Att ha lätt att bli omtyckt God problemlösningsförmåga. God begåvning Jagstyrka Jag vet vad jag kan och vill Känsla av att tillvaron är hanterbar, meningsfull och begriplig. (KASAM) Fritidsintressen Ha talang för något Goda och stödjande familjerelationer Att ha tid för varandra i familjen Klara roller och gränser inom familjen Viktig vuxen person utanför familjen

48 Det finns alltid hopp!