- hur kan vi alla hjälpa till?

Transkript

1 Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus

2

3

4 Presentation Barnens rättigheter och situation Migrationsprocess / stress Vad är till hjälp? KASAM Fika ca Traumamedveten omsorg Vart finns hjälpen att få? Utvärdering

5 FN:s barnkonvention handlar om alla barns rättigheter.

6 Socialstyrelsens kartläggning om ensamkommande barn och ungas situation visar: Att det finns en uttalad farhåga att ingen har eller tar det övergripande ansvaret för barnen och deras vardagsliv i Sverige. Att ensamkommande barn och unga har behov av insatser från flera aktörer, vilket kräver samverkan för att barnets eller den unges behov och rättigheter ska tillgodoses på bästa sätt.

7 Förskola/skola (Kommunen) God man/ särskilt förordnad vårdnadshavare (Kommunen) Familj Socialtjänsten (Kommunen) Offentligt biträde Landsting Migrationsverket Frivilligorganisationer Polisen

8 Vilka är dessa barn och ungdomar? Olika individer med olika bakgrunder och förutsättningar, exempelvis gällande personlighet, temperament, begåvning och social förmåga Olika grad av tilltro till samhället och andra människor Olika uppväxtvillkor och utbildningsbakgrund Olika grad av sårbarhet / motståndskraft, som psykisk ohälsa, trauma, missbruk. Faktorer som påverkar anpassningsförmågan till allt nytt

9 Barn som kommer med en eller båda föräldrarna Barn som kommer utan föräldrar (ensamkommande barn) Barn som kommer med syskon Barn som kommer med en eller flera släktingar Barn som söker asyl Barn som lever gömda, vistas i Sverige utan papper Barn som fått PUT, uppehållstillstånd Barn som kommer på anknytning

10 Asylsökande barn i Sverige Ursprungsländer asylsökande Syrien Afghanistan Eritrea Irak Statslös Somaila Iran

11

12 Under väntetiden Landsting Boende i lägenheter som Migrationsverket hyr. Akut sjukvård och tandvård för vuxna. Barn får samma sjukvård och tandvård som svenska barn. Kommun Barn har rätt att gå i skolan

13 Den som inte har egna pengar kan söka dagersättning från Migrationsverket: 71 kr/dag för ensam vuxen Asylsökande kan få arbeta eller praktisera. 61 kr/dag och person för par kr/dag för barn 24 kr/dag för ensamkommande

14 Migrationsprocess migrationsstress! Beslut om flykten Flykten Oro för, saknad och längtan efter familjen Vilsenhet och ovisshet om framtiden Olika beslut från myndigheter Brist på kunskap och social erfarenhet i det nya landet Ett nytt språk Svårigheten att leva utan familjens stöd och närvaro, ensamhet

15 Migrationsstress och trauma Traumaupplevelse orsak till flykt Traumaupplevelse under flykt Ständigt hot om återvändande till trauma

16 forts. Migrationsprocess migrationsstress! Ångest Oro Förvirring Psykosomatiska reaktioner Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Nedstämdhet Besvikelse Ensamhet Skuld Självmordstankar Självmordshot Utagerande

17 Hur mår barnen? Är alla traumatiserade?

18 POTENTIELLA TRAUMAN

19 KASAM Alla har olika förutsättningar för att möta och hantera motgångar. Det kan bero på inställning, situation, personlighet eller andra omständigheter. Antonovsky beskriver detta som känsla av sammanhang, KASAM.

20 KASAM känsla av sammanhang Aaron Antonovsky Hälsans mysterium (1991, 2005) Begriplighet gör tillvaron hanterbar, strukturerad, tydlig och gripbar. Hanterbarhet är de resurser man har eller förlitar sig på. Meningsfullhet är viljan att möta motgång och svårigheter, att finna mening och innebörd i de situationer som uppstår.

21 KASAM känsla av sammanhang. forts... Människan utsätts dagligen för stressorer och påfrestningar. Antonovsky benämner dem som kroniska livskriser. Ens KASAM är grunden för att klara dessa stressfaktorer och avgör hur bra, eller dåligt, dagliga motgångar och påfrestningar möts och hanteras.

22 KASAM känsla av sammanhang. forts... Ju högre KASAM är, desto högre är förmågan att hantera tillvaron. En hög känsla av sammanhang ger bättre förutsättning för att klara svåra utmaningar. Delaktighet främjar förmågan att hantera sin situation, dvs. copingförmågan. Hanterbarhet ger en känsla av gemenskap och delaktighet i situationen. Att ha kontroll över situationen, både fysiskt, psykiskt, ekonomiskt ökar känslan av hanterbarhet.

23 Betydelsefulla faktorer för barnens hälsa- vad gör skillnad? KASAM Bemötande och relationer Socialt sammanhang Föräldrarnas mående Skola och fritid

24 Vad önskar barnen? Råd till svenskar Våga ta första steget Ställ frågor Ta kontakt Prata med folk Försök förstå Visa vägen Informera Förklara Fråga vad ni vill veta Tänk på att vi inte vet var saker och ting ligger Dela inte upp människor utifrån utseende Inse att alla människor är olika Var snälla!

25 Viktiga människor här och nu Skapa trygghet genom praktiskt, socialt och emotionellt stöd Var genuin, förutsägbar och tydlig Rättigheter men också skyldigheter ge ett sammanhang Var nyfiken på var de kommer från kartbok deras historia Fråga hur man blev tröstad som liten hur vilja bli tröstad nu Var lugn, lyssna och bekräfta, men förstärk inte och inge inte falska förhoppningar

26 Vardagsstruktur ger trygghet Regelbundenhet måltider - dygnsrytm - vara ute när det är ljust Vardagsrutiner (involvera ungdomar i matlagning, inhandling av mat, städning, planering av aktiviteter) Stimulans - fysisk aktivitet - passiviteten är den största fienden Motivera i vardagen - Skola är en bra vardagsrutin Minska social isolering - socialt stöd - stimulera kontakt med jämnåriga

27

28

29 FIKA!

30 Traumamedveten omsorg - TMO Trauma-informed care Ett förhållningssätt skapat av Howard Bath med utgångpunkt från traumateori.

31 Traumamedveten omsorg - TMO Inte en metod utan ett förhållningssätt att bemöta barn som har varit med om trauma hur vi vuxna kan hjälpa barnet i läkandeprocessen att se barnets beteende som ett symtom att i mötet fråga: vad har du varit med om?

32 Vad är egentligen ett trauma? En extremt påfrestande livshändelse/situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser (Van der Kolk 1996)

33 Typ 1 trauma: Ett enstaka trauma bilolycka svår brännskada misshandel Typ 2 trauma: Långvariga, upprepade trauman tortyr systematisk misshandel långvariga sexuella övergrepp hot våldtäkt

34 Hur man reagerar på det man är med om varierar beroende på: Personlighet Ålder Utvecklingsnivå Grad av exponering Hur man tolkar sin egen roll i sammanhanget Föräldrars stöd och reaktioner Annat socialt stöd

35 Komplex trauma Barnet blir lämnad att reglera rädslan själv vid upprepade tillfällen av exponering av traumatisk stress, pga: Den vuxne är den som gjort barnet rädd Den vuxna är själv rädd Den vuxne har inte förmåga att se rädslan omsorgssvikt Enligt många det svåraste traumat att komma över och läka ifrån.

36 Vad händer i hjärnan? Medfött stress-responssystem sätter igång Vårt regleringssystem gör att vi kan lugna oss De delar av hjärnan som stimuleras det är de delar som utvecklas. Barn med komplext trauma kan reagera på faran, men kan inte reglera sig. Barnen har ett starkt stress-responssystem, men ett väldigt svagt regleringssystem.

37 Generella regleringsproblem Styra aktivering Svårt med nära relationer Svårt att förstå sig själv och egna reaktioner Somatiska besvär Beteendeproblem Impulskontroll Svårt att förstå andra Oro, ångest

38 TMO REGLERING RELATION TRYGGHET TRAUMAFÖRSTÅELSE

39 Vad menar vi med trygghet? Fysisk trygghet Emotionell trygghet förutsägbarhet, tillgänglighet, ärlighet och öppenhet Ökad kunskap och skapa förståelse hos barnet Möjlighet och makt att påverka situationen Trygghet i relation till andra människor

40 Relation Relationer för att skapa trygghet Nya goda och positiva erfarenheter av relationer Lära sig framkalla positiva reaktioner

41 Att skapa relation

42 Reglering Att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser

43 Toleransfönstret

44 Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck istället för beteende Lugnande, bestämd ton Möta barnets behov Absorbera barnets verbala kränkningar Time in Sätt ord på känslor Aktivt lyssnande

45 Annan syn på barnet Trauma Bevittnat förälders våldsamma död, blivit misshandlad, kroppsliga gränser kränkta Trigger Folk som går in i mitt rum utan att knacka, går in utan skor, flyttar saker utan att fråga Reaktion Explosiv ilska

46 Traumamedveten omsorg Ställer stora krav på omsorgspersonen Vi måste ha koll på vårt eget känsloliv Omsorg som är byggd på traumaförståelse anses av många vara den absolut bästa behandlingen

47 Hjälp på vägen Vanliga barn, vanliga tonåringar Vanlig nyfikenhet många frågor Utvecklingsmässiga förändringar i kroppen Motsägelsefulla önskningar: ingen bryr sig vilja att vara i fred, jag vill ha hjälp ingen skall lägga sig i God anledningar till beteende - var nyfiken på varför Vilka är ungdomarnas friskhetsfaktorer bygg på det som fungerar GE BERÖM OCH UPPMÄRKSAMMA DET SOM ÄR BRA!

48 Våra erfarenheter om vad barn vill ha: Återkommande täta samtal med tolk Bra kontakt med sina gode män Träna sig i att bli självständiga Stabila vuxna som lyssnar och har tid Tydliga regler som är förklarade för dem på deras språk Bibehålla en del av sin kultur, tradition och vanor Läxhjälp av boendepersonal

49 Var kan man hitta hjälp? Sjukvårdsrådgivning 1177 även hemsida Närliggande vårdcentral Elevhälsan Ungdomsmottagning Barn- och ungdomspsykiatri

50 Inte direkt till BUP En krisreaktion är vanlig och normal, stabiliseras ofta med tiden Symptomen är proportionella i några månaders perspektiv Begriplig oro, nedstämdhet som ej påverkar funktionsnivån (vardagen) i större utsträckning En somatisk utredning är initierad Motivation saknas helt, efterfrågar enbart medicin

51 När ska man kontakta BUP? Suicidtankar, suicidhandlingar Allvarliga självskadehandlingar Bristande verklighetsuppfattning Vid extra besvärliga symptom som t ex överdriven rädsla Symptomen kvarstannar över tiden Avvikande och ohanterligt beteende Tilltagande depressiva symptom insatser i första linjens vård inte gett resultat

52 När ska man kontakta BUP? Sedan 1/ ska man vid icke-akuta besvär vända sig i första läge till sin vårdcentral. Deras uppgift är att göra den första bedömningen och även erbjuda behandling vid lindriga besvär.

53 BUP asylmottagning BUP Asylmottagning är en områdesgemensam mottagning (barn- och vuxenpsykiatri) där asylsökande barn, ungdomar och vuxna ska kunna erbjudas specialistpsykiatriska insatser. Upptagningsområde: Hela Södra Älvsborgs Sjukhus (Borås, Lerum, Bollebygd, Alingsås, Herrljunga, Vårgårda, Ulricehamn, Mark, Svenljunga och Tranemo)

54 Hur kontakta oss? Remiss: Underlag finns på vår hemsida Internet: vgregion.se/sas/ => Kliniker => BUP asylmottagning Telefon: vard. kl BUP Akutmottagning: (dygnet runt alla dagar)

55 Arbetsformer - barn och ungdomar Utvecklingsbedömning observation samspel Föräldrasamtal Psykoedukation (ex om sömn, vanliga reaktioner vid trauma) Beteendeaktivering FAR Nätverksarbete Västbus (organiserad samverkan i Västra Götaland kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik:

56 Arbetsformer - barn och ungdomar (forts.) Samtalsbehandling (krishantering) Suicidriskbedömning Traumafokuserad KBT Psykoedukativa grupper

57 Förutsättningar till att möjliggöra en god vårdkontakt Motivation hos barnet Motivation hos barnets omgivning Förberedelse, information innan vårdkontakt Samverkan Se film Alex går till BUP. Finns på olika språk.

58 Vill du veta mer? Poddradion Mellan stolarna mer om traumamedveten omsorg (TMO) och Snacka loss (Rädda Barnens gruppstöd en psykosocial modell för gruppsamtal) raddabarnen.se => sök på mellan stolarna Se även vår sammanställda lista för mer infomration.

59