Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Transkript

1 Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1

2 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron, väger 1-1,5 kg 60 biljoner synapser Under fosterstadiet över 1 miljon neuron/timme På en yta stor som ett sandkorn över neuron och 1 miljard synapser Vad gör stress (kris) med oss? Åderförkalkning (atheroskleros) Hjärtsjukdomar Diabetes Depression Infektioner Ångestsyndrom Kognitiv svikt 2

3 Vad gör stress med oss? Stresshormoner når via blod-hjärnbarriären känsliga strukturer i hjärnan påverkar dopamin- och serotoninsystemen Vi blir säkerhetsrisker, såväl fysiskt som psykiskt Vi är helt enkelt människor därmed sårbara med mänskliga faktorer Stress Din kroppsliga reaktion på fysisk eller psykisk påfrestning Kroppens organsystems anpassningsreaktioner på psykiska eller fysiska påfrestningar Stressor utlöser reaktionen inre eller yttre; något som händer i omgivningen eller något du tänker på (amygdala/hippocampus) 3

4 Stress Positiv och negativ stress för lite stimulans kan vara lika stressande som att ha för mycket att göra individuellt Lagom mycket stress gör att vi fungerar effektivt, för lite och för mycket försämrar prestationen Hur stark reaktionen på en stressor blir beror på vem du är och vad du varit med om HPA(stress)-axeln Adrenalin Positiv känsla, effektiv Noradrenalin Anspänning Kortisol Stänger av system 4

5 HPA-axeln Har en central roll för Matsmältning, immunsystemet, stämningsläge, känsloliv, sexualitet mm Ångestsjukdomar, bipolär sjukdom, egentlig depression, utmattningssyndrom, kronisk trötthet, PTSD, personlighetsstörning, ADHD, fibromyalgi, IBS, sömnstörningar och KANSKE demens... Stressreaktioner Beror på hur stark stressorn är och vad du har med dig i bagaget Återkommande stressorer skapar starkare reaktioner, liksom analoga stressorer Den ena reaktionen är inte sjukare än den andra eftersom Beroende på omständigheter kan en svag stressor orsaka en stark reaktion och vice versa 5

6 Akut stressrekation Kroppen bereder sig för flight or fight Sinnena skärps, starka men smala sinnesintryck Hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger, musklerna spänns Blodsockerhalt och blodfetter stiger Smärtkänsligheten minskar Omedelbara efterreaktioner Somatiska: skakningar, svettningar, frossa, hjärtklappning Emotionella: ilska, skuld, uppgivenhet Kognitiva: förvirring, uppmärksamhets- och minnesstörningar, försämrad tankeförmåga (omdöme), förändrad perception Beteendemässiga: över-/underaktivitet, undandragande, bisarrt beteende 6

7 Efterreaktioner Påträngande minnesbilder svårt att återvända till vardagen Nedstämdhet, oro, irritabilitet Skuld, självförebråelser, misstänksamhet Sömnstörningar, rastlöshet, trötthet Koncentrationsstörningar, minnessvårigheter Att hantera akut stress Förberedelse kunskap Aktivitet planerad fysisk träning Undvika paniktänkande Humor Vid mycket traumatiska händelser: undvika exponering; dehumanisering 7

8 Att hantera akut stress Få sätta ord på det man varit med om - defusing Debriefing Finna en mening med det man varit med om Känsla Av SAMmanhang (KASAM) Faktorer vid utveckling av stressyndrom Intensitet hur stark är påfrestningen? Din tolkning av vad som händer Din motståndskraft 8

9 Kronisk stress Kroppen ger upp inför långvarig stridsberedskap Sinnena fortfarande skärpta ökad vaksamhet fungerar kognitivt dåligt Hjärtfrekvensen sänkt, blodtrycket instabilt Ämnesomsättningen sänkt, ömma muskler Kortisolhalten förhöjd, nedsatt immunförsvar, ökad smärtkänslighet Posttraumatisk stress Intrusion: återupplever traumat; mardrömmar, återkommande minnesbilder, plötsliga flashbacks Arousal: ökad anspänning, lättskrämdhet, irritabilitet, misstänksamhet Avoidance: undviker allt som påminner om traumat Kognitiva symptom: koncentrations-,uppmärksamhets- och minnessvårigheter 9

10 Gruppen i stress Det som gäller för individen gäller även i grupp snarast än mer: I grupp förtätas enfalden! I krissituation: ca 30% blir aktiva (panik, bekämpar hot, hjälper sig själva/andra), drygt 10% paralyserade, 60% passiva Stress har en tendens att sprida sig i en grupp den vill gärna hitta en orsak, en skyldig Personlighetsdrag som ger goda förutsättningar för att hantera stress Högt på stabilitet Högt på extroversion Högt på öppenhet Lågt på behaglighet Lågt på samvetsgrannhet 10

11 Varför kunskap om kris och stress? Ta hand om och använda hjärnan: Vara bättre förberedd vid extrema situationer Undvika onödigt lidande, snabbare normalisering Bevara organisationens omdöme För att spara kostnader Kris Reaktion på situation där tidigare erfarenheter inte räcker till för att hantera situationen Kris och utveckling. Stagnelius Den som inte har krisat har inte levat Livet består av en rad kriser som måste lösas löser vi dem väl, växer vi 11

12 Kris Livskriser och traumatiska kriser Traumatisk kris: enstaka händelse eller serie händelser En traumatisk krissituation innebär alltid ett starkt stresspådrag Krisreaktionen är allmänmänsklig och har ett typiskt förlopp Kriskurvan Alarmfas Nyorienteringsfas Chockfas Bearbetningsfas Reaktionsfas 12

13 Debriefing Grundläggande definitioner Briefing = genomgång av, eller information om, ett uppdrag Defusing = fritt eftersnack efter en händelse eller ett uppdrag Debriefing = en strukturerad genomgång efter en händelse Emotionell debriefing = psykologisk genomgång av en händelse 13

14 Debriefingens olika faser Introduktion information om syfte, regler och sekretess Faktafas presentation av deltagarna och deras roller i händelsen Tankefas deltagarna berättar om sina tankar under olika delar av händelsen Sinnesintryck- och känslofas deltagarna berättar om sina intryck och känslor Debriefingens olika faser, forts Normaliseringsfas ledaren förklarar att de intryck och känslor som upplevts är normala för en dylik situation Avslutning 14

15 Varför debriefing? Viktigt att få sätta ord på det man varit med om! Viktigt att förstå att ovanliga känslor är normala i en ovanlig situation Ger händelsen ett sammanhang Känslan av sammanhang är grundläggande för vår mentala hälsa KASAM = Känsla Av SAMmanhang 15

16 KASAM Begriplighet för att hantera ett trauma måste du förstå och acceptera det inträffade Hanterbarhet för att komma vidare måste du känna att det går att fortsätta leva trots det inträffade Meningsfullhet för att komma över det inträffade måste du göra det inträffade till en del av din livshistoria, ge det en mening KASAM Fokus på salutogenes istället för patogenes; hälsoprocesser istället för sjukdomsprocesser Kan ses som ett index för hälsa i stort, men är också en klar indikator för hur vi är benägna att hantera svårigheter 16

17 Och därmed tackar jag för visat intresse 17