Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)"

Transkript

1 Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1

2 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron, väger 1-1,5 kg 60 biljoner synapser Under fosterstadiet över 1 miljon neuron/timme På en yta stor som ett sandkorn över neuron och 1 miljard synapser Vad gör stress (kris) med oss? Åderförkalkning (atheroskleros) Hjärtsjukdomar Diabetes Depression Infektioner Ångestsyndrom Kognitiv svikt 2

3 Vad gör stress med oss? Stresshormoner når via blod-hjärnbarriären känsliga strukturer i hjärnan påverkar dopamin- och serotoninsystemen Vi blir säkerhetsrisker, såväl fysiskt som psykiskt Vi är helt enkelt människor därmed sårbara med mänskliga faktorer Stress Din kroppsliga reaktion på fysisk eller psykisk påfrestning Kroppens organsystems anpassningsreaktioner på psykiska eller fysiska påfrestningar Stressor utlöser reaktionen inre eller yttre; något som händer i omgivningen eller något du tänker på (amygdala/hippocampus) 3

4 Stress Positiv och negativ stress för lite stimulans kan vara lika stressande som att ha för mycket att göra individuellt Lagom mycket stress gör att vi fungerar effektivt, för lite och för mycket försämrar prestationen Hur stark reaktionen på en stressor blir beror på vem du är och vad du varit med om HPA(stress)-axeln Adrenalin Positiv känsla, effektiv Noradrenalin Anspänning Kortisol Stänger av system 4

5 HPA-axeln Har en central roll för Matsmältning, immunsystemet, stämningsläge, känsloliv, sexualitet mm Ångestsjukdomar, bipolär sjukdom, egentlig depression, utmattningssyndrom, kronisk trötthet, PTSD, personlighetsstörning, ADHD, fibromyalgi, IBS, sömnstörningar och KANSKE demens... Stressreaktioner Beror på hur stark stressorn är och vad du har med dig i bagaget Återkommande stressorer skapar starkare reaktioner, liksom analoga stressorer Den ena reaktionen är inte sjukare än den andra eftersom Beroende på omständigheter kan en svag stressor orsaka en stark reaktion och vice versa 5

6 Akut stressrekation Kroppen bereder sig för flight or fight Sinnena skärps, starka men smala sinnesintryck Hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger, musklerna spänns Blodsockerhalt och blodfetter stiger Smärtkänsligheten minskar Omedelbara efterreaktioner Somatiska: skakningar, svettningar, frossa, hjärtklappning Emotionella: ilska, skuld, uppgivenhet Kognitiva: förvirring, uppmärksamhets- och minnesstörningar, försämrad tankeförmåga (omdöme), förändrad perception Beteendemässiga: över-/underaktivitet, undandragande, bisarrt beteende 6

7 Efterreaktioner Påträngande minnesbilder svårt att återvända till vardagen Nedstämdhet, oro, irritabilitet Skuld, självförebråelser, misstänksamhet Sömnstörningar, rastlöshet, trötthet Koncentrationsstörningar, minnessvårigheter Att hantera akut stress Förberedelse kunskap Aktivitet planerad fysisk träning Undvika paniktänkande Humor Vid mycket traumatiska händelser: undvika exponering; dehumanisering 7

8 Att hantera akut stress Få sätta ord på det man varit med om - defusing Debriefing Finna en mening med det man varit med om Känsla Av SAMmanhang (KASAM) Faktorer vid utveckling av stressyndrom Intensitet hur stark är påfrestningen? Din tolkning av vad som händer Din motståndskraft 8

9 Kronisk stress Kroppen ger upp inför långvarig stridsberedskap Sinnena fortfarande skärpta ökad vaksamhet fungerar kognitivt dåligt Hjärtfrekvensen sänkt, blodtrycket instabilt Ämnesomsättningen sänkt, ömma muskler Kortisolhalten förhöjd, nedsatt immunförsvar, ökad smärtkänslighet Posttraumatisk stress Intrusion: återupplever traumat; mardrömmar, återkommande minnesbilder, plötsliga flashbacks Arousal: ökad anspänning, lättskrämdhet, irritabilitet, misstänksamhet Avoidance: undviker allt som påminner om traumat Kognitiva symptom: koncentrations-,uppmärksamhets- och minnessvårigheter 9

10 Gruppen i stress Det som gäller för individen gäller även i grupp snarast än mer: I grupp förtätas enfalden! I krissituation: ca 30% blir aktiva (panik, bekämpar hot, hjälper sig själva/andra), drygt 10% paralyserade, 60% passiva Stress har en tendens att sprida sig i en grupp den vill gärna hitta en orsak, en skyldig Personlighetsdrag som ger goda förutsättningar för att hantera stress Högt på stabilitet Högt på extroversion Högt på öppenhet Lågt på behaglighet Lågt på samvetsgrannhet 10

11 Varför kunskap om kris och stress? Ta hand om och använda hjärnan: Vara bättre förberedd vid extrema situationer Undvika onödigt lidande, snabbare normalisering Bevara organisationens omdöme För att spara kostnader Kris Reaktion på situation där tidigare erfarenheter inte räcker till för att hantera situationen Kris och utveckling. Stagnelius Den som inte har krisat har inte levat Livet består av en rad kriser som måste lösas löser vi dem väl, växer vi 11

12 Kris Livskriser och traumatiska kriser Traumatisk kris: enstaka händelse eller serie händelser En traumatisk krissituation innebär alltid ett starkt stresspådrag Krisreaktionen är allmänmänsklig och har ett typiskt förlopp Kriskurvan Alarmfas Nyorienteringsfas Chockfas Bearbetningsfas Reaktionsfas 12

13 Debriefing Grundläggande definitioner Briefing = genomgång av, eller information om, ett uppdrag Defusing = fritt eftersnack efter en händelse eller ett uppdrag Debriefing = en strukturerad genomgång efter en händelse Emotionell debriefing = psykologisk genomgång av en händelse 13

14 Debriefingens olika faser Introduktion information om syfte, regler och sekretess Faktafas presentation av deltagarna och deras roller i händelsen Tankefas deltagarna berättar om sina tankar under olika delar av händelsen Sinnesintryck- och känslofas deltagarna berättar om sina intryck och känslor Debriefingens olika faser, forts Normaliseringsfas ledaren förklarar att de intryck och känslor som upplevts är normala för en dylik situation Avslutning 14

15 Varför debriefing? Viktigt att få sätta ord på det man varit med om! Viktigt att förstå att ovanliga känslor är normala i en ovanlig situation Ger händelsen ett sammanhang Känslan av sammanhang är grundläggande för vår mentala hälsa KASAM = Känsla Av SAMmanhang 15

16 KASAM Begriplighet för att hantera ett trauma måste du förstå och acceptera det inträffade Hanterbarhet för att komma vidare måste du känna att det går att fortsätta leva trots det inträffade Meningsfullhet för att komma över det inträffade måste du göra det inträffade till en del av din livshistoria, ge det en mening KASAM Fokus på salutogenes istället för patogenes; hälsoprocesser istället för sjukdomsprocesser Kan ses som ett index för hälsa i stort, men är också en klar indikator för hur vi är benägna att hantera svårigheter 16

17 Och därmed tackar jag för visat intresse 17

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna? Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! 1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Undervisning av invandrare och flyktingar med PTSD och andra psykosociala problem till följd av trauma Catharina Hallin-Tegner Kompetensutveckling för sfi-lärare

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Sedan 2000-07-01 gäller en ny lag, AFS 1999:7, för första hjälpen och krisstöd som stadgar att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Att utsättas för andras utsatthet - och något om konsten att bevara sig själv

Att utsättas för andras utsatthet - och något om konsten att bevara sig själv Att utsättas för andras utsatthet - och något om konsten att bevara sig själv eller hur vi funkar, när vi inte gör det - och vad vi kan göra åt det Familjehem/HVB, Västerås 2016-02-11 Göran Larsson präst,

Läs mer

Hjärnan tänker som den lärt sig DUS. Mental träning. Mental träning. Den mänskliga hjärnan. Man kan faktiskt tänka sig sjuk 2016-05-08

Hjärnan tänker som den lärt sig DUS. Mental träning. Mental träning. Den mänskliga hjärnan. Man kan faktiskt tänka sig sjuk 2016-05-08 Hjärnan tänker som den lärt sig DUS 8 maj 2016 Mänisnanks hjnräa kan lsäa oedrn i vlkien odnrig somhlset, det edna vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Du tänker därför hellre

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Om eleven försvinner i skogen eller på utflykt En personal samlar ihop barnen, övriga letar. Informera rektor. Viktigt att veta var man har sökt för att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

Handläggning av våldtagna kvinnor

Handläggning av våldtagna kvinnor kvinnor Västsvenska Gyn 18 april 2012 Carina Iloson Centrumöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Projekt beskrivning Projektets uppdrag är att skapa gemensamma (likvärdiga) rutiner för bemötande

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,

Läs mer

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på! STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad

Läs mer

Stress allmänt WHAT IS STRESS?

Stress allmänt WHAT IS STRESS? Stress allmänt Vad är stress? Påfrestning Reaktion Samspel, process Stress kan vara både negativt och positivt för människan. Dessa reaktioner har sitt ursprung i en tid då kroppen gjorde sig beredd på

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Å&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$

Å&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$ Föreläsning+vid+jubileumsdag+ Språklärarnas+riksförbund+ Riddarhuset,+9+november+2013+ Flerspråkighet,.. språkinlärning.. och.hjärnan. Åke.Pålshammar. Institutionen+för+psykologi+ Uppsala+universitet+

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

- hur kan vi alla hjälpa till?

- hur kan vi alla hjälpa till? Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär Frågeformuläret innehåller 29 frågor som rör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 svarsalternativ - ringa in det svars-alternativ (endast ett svar ) som ligger närmast till vad

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Din roll som kontaktperson

Din roll som kontaktperson Din roll som Bjurholms kommun Kontaktperson Enligt SoL 5 kap. Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

fetto med dricka [Converted].pdfPage 1 2005-09-02 15:19:26 CMY

fetto med dricka [Converted].pdfPage 1 2005-09-02 15:19:26 CMY fetto med dricka [onverted].pdfpage 1 2005-09-02 15:19:26 orsaker [onverted].pdf 2005-09-02 15:19:24 orsaker forts [onverted].pdf 2005-09-02 15:19:23 huvudproblemet [onverted].pdf 2005-09-02 15:22:52 vi

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer