Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Transkript

1 Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, doktorand Charlotte.therup-svedenlof@sll.se Regionalt Kunskapscentrum kris-& katastrofpsykologi Likheter och skillnader mellan den stora katastrofen och den lilla olyckan Barn och ungdomar generellt Lunch Barn och ungdomar Kaffepaus Personalperspektivet Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Kort information om vår enhet Utmärkande för katastrofer respektive mindre olyckor Psykiska reaktioner och förlopp Första hjälpen i Krisstöd Vision bevarad hälsa och livskvalité hos drabbade efter allvarliga händelser. Vi har en tro på individers, organisationers och samhällets förmåga att bemästra och övervinna svåra händelser. o Expertstöd och beredskap o Prevention av psykisk ohälsa o Utbildning, metodutvecklingoch forskning 1

2 Enhetens medarbetare (1 psykiatriker, 3 psykologer) Bengt Andrée Charlotte Therup Svedenlöf Monika Scott Näslund Petra Adebäck Psykiatriker 50 % vakant tjänst Var kommer kunskapen ifrån: Utvärdering av program Klinisk erfarenhet Återkoppling från drabbade Katastrof-forskning Trauma-forskning Konsensus mellan experterna (ACPMH, 2010) Stora / lilla katastrofen Lärdomar från den stora katastrofen kan användas i vardagssjukvården/händelsen Små olyckor Siffror fr Trafikolyckor, sista 12 mån: Döda 270 Svårt skadade En fungerande vardagssjukvård är förutsättning för att det fungerar också vid katastrofer Självmord 1531 döda/år NASPs hemsida Arbetsplatsolyckor >50 döda/årwww.amv.se 2

3 Major Incident stor olycka eller allvarlig händelse Situation där det akuta vårdbehovet överstiger tillgängliga resurser i sådan omfattning att det innebär omedelbar risk för liv och hälsa. (Lennquist S, 2014) Internationell klassifikation MI Level1 de flesta allvarliga händelserna i tekniskt högt utv. länder MI Level2 Estonias förlisning 1994 som omdefinierades till MI Level 3 MI Level3 Orkanen Katrina 2005 MI Level4 tsunamin i Sydostasien 2004, jordbävningen på Haiti 2010 och orkanen på Filippinerna 2013 (Kamedo -97, Lennquist -08, Condon -10, Missair -10, Yanagawa -11) Indelning av allvarliga händelser* Allvarlig händelse -samlingsbegrepp inom hälso-och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller hot Stor olycka -där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav Katastrof (natur-, människoskapad) -där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas (*Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13) Omhändertagande av krisdrabbade på en akutmottagning Vilade på personligt engagemang, inte på systematik, struktur eller vårdprogram De skadade/lindrigt skadades psykiska reaktioner beaktades sällan Särskilt bristande för barn / ungdomar Bättre för våldsutsatta kvinnor och kanske anhöriga till avlidna (Rapport 2001:1, 2004:2, Samhällsmedicin Enheten för psykisk hälsa/kriskunskap) 3

4 Studie efter trafikolyckor, 8-17 år Stora brister - 40 % att personalen lyssnat 30 % att de fått god information Obesvarade frågor om: Skador Bästa egenvård Långsiktiga följder Några "svenska katastrofer 1988 Måbødalsolyckan (16 ) 1991 Flygolyckan i GoLröra(inga ) 1992 SpårvagnsolyckaGbg (13 ) 1994 Estoniakatastrofen (540 svenskar ) 1998 Branden i Gbg (63 ) 2001 Linateolyckan (118, 21 svenskar) 2004 Tsunamin (543 svenskar ) (Olsson, Schulman, 2004) 13 Utmärkande för allvarliga händelser Liv och död" och är fysiskt/psykologiskt skrämmande Många lätt skadade/oskadade och många anhöriga/närstående Många avlidna men relativt få svårt skadade Är okontrollerbara och omöjliga att fly ifrån Har hög intensitet av sinnesintryck Inträffar plötsligt och oväntat ( Ozer et al. 2003, Socialstyrelsen, 2008, Bonanno 2013 Vilka drabbas vid en allvarlig händelse/olycka? Omkomna Överlevande (fysiskt och psykiskt skadade och oskadade) Anhöriga/närstående Vänner/arbetskamrater/skolkamrater Räddningspersonal och sjukvårdspersonal Frivilliga hjälpare Personer i ansvarsställning Åskådare 4

5 Initialt svårt att avgöra om krisreaktionen hos den drabbade är normal eller kan utvecklas till traumatisk stress-sjukdom. Utmaning Kris Trauma Drabbades olika behov av hjälp efter en katastrof Diskoteksbranden i Göteborg 1998 Behov % Praktiska behov Psykologiska behov Akut fas Mellan fas Långtidsfas Medicinska behov Tid Försvårande faktorer Risk- händelse Risk- reaktion Risk- person Brist på skyddande faktorer ((Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009 Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa Potentiellt traumatiserande händelser/utsatthet Olyckor och katastrofer - naturkatastrofer - människoskapade Hot och våld Upplevt livshot Egen livshotande skada/sjukdom Plötsliga oväntade dödsfall -barn -suicid 5

6 Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa händelser, forts. CBRN(E)* händelser / terrorism Människoskapad Tar ofta tid innan skadan visar sig Massmedia, ryktesspridning Bhopal 1984 Syrien 2013» * CBRNE=Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, Explosives Syns inte Hörs inte Känns inte Luktar inte Smakar inte (FOI, 2008) Sviktande psykisk ohälsa beroende på utsatthet 14 månader efter tsunamikatastrofen % GHQ månader efter tsunamin hos stockholmare A B C D E F G H Livshot men women Exponeringsgrupper (Wahlström et al. 2008) Stressreaktioner under händelsen Överlevnad Primära stressreaktioner Fysiologiska Psykologiska Fruktan Fly eller kämpa Förstening (freeze) Utöver de primära stressreaktionerna Inprägling av sinnesintryck Dissociation Reaktioner Upptäcker att något hänt Overkligt, inte sant, chock Måste kontrollera Står kvar, passivitet 6

7 Posttraumatiska stressreaktioner under/efter händelsen (konsekvenser) Overklighet, påträngande minnen, tankar, känslor Undvikande, avtrubbning, uppsökande Inre oro och sårbarhet: tillit och trygghet Posttraumatiska stressreaktioner efter händelsen Sömnproblem / mardrömmar Frågan om livets mening Relationen till andra påverkas Upplösning av identitet Kroppsliga reaktioner tex. ont i magen, fumlig, darrig Katastrofkänsla: Höjd inre beredskap/rädsla för nya händelser Skuldkänslor Vägar genom sorg Till dig som ungdom som varit med om en allvarlig händelse Till dig som har varit med om en allvarlig händelse Till dig vars barn varit med om en allvarlig händelse Stressreaktioner - Skuld Reell skuld Om jag hade handlat annorlunda Jag har inte gjort tillräckligt Överlevandeskuld Skuld för den egna vreden Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa: Personrelaterade faktorer Barn/unga vuxna/sjuka äldre Kön Låg utbildning/arbetslöshet Aktuell livssituation och social utsatthet Psykiatrisk sjukdom Trauma tidigare i livet 7

8 Äldre och allvarliga händelser Världen åldras -Globalt 700 miljoner el 10 % redan över 60 år och år 2030 fler som är över 60 år än under 10 år Äldre kan ha speciella behov Förändring fysiologiskt, sensoriskt, kognitivt Sociala och ekonomiska begränsningar Svaga äldre de med svåra kroniska sjukdomar Behov av extra stöd för återhämtning (Fernandez mfl, 2002, Sengupta mfl. 2005) Äldre och allvarliga händelser Känna sig överväldigade pga. Folkhop (trängsel) Mycket ljud Brist på avskildhet Behov av särskilt stöd för medicinering, mat, vatten och speciell utrustning Risk att inte söka upp stödcenter (Aldrich & Benson, 2008) Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa Brist på skyddande faktorer Bristande socialt nätverk omgivningen sviktar Uteblivet eller inadekvat psykologiskt stöd Stegvisa åtgärder 1. (för alla) gott krisomhändertagande 2. (för vissa) krisintervention 3. (för några få) traumafokuserad terapi Brister i lokalt och/eller samhälleligt bemötande samhället sviktar (Bonanno, GA et al, 2013) Utmaning Kris Trauma 8

9 1. För alla Krisdrabbades rättigheter Att möta respekt för sina upplevelser Krisstöd - Psychological First Aid Visa omsorg Lugna Att reaktioner och beteende accepteras Att få stödför sin bearbetning Informera Lyssna Lugna, trygga, säkra, samhörighet, självtillit, tillit till samhället och inge hopp (S. Hobfoll, P Watson 2007) Stödja Undvik patologiseringoch medikalisering 2. Krisintervention För dem med - kraftig ångest, panik, förtvivlan, dissociation, desorganiserat beteende, kraftig sömnstörning Underlätta personens kognitiva och emotionella förståelse och bearbetning av upplevelserna och av händelsens konsekvenser Informera om förväntade svårigheter Stödja gynnsamma coping-strategier (James & Gilliand, 2013) 3. För några få Traumafokuserad terapi Evidens för - Traumafokuserad KBT (kognitiv beteendeterapi) - EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) Andra varianter av traumafokuserad terapi, särskilt vid samtidig förlust: KBT (EMDR/IBCT/DBT/IPT/ACT... XYZ ). Läkemedel Primärvårdsläkare, psykiatriker (Friedman M, Keane TM, Resick PA. Handbook of PTSD) 9

10 Kristerapi Traumaterapi Syftar till att hjälpa personen att koppla de aktuella besvären nu till upplevelserna och reaktionerna då Kognitiv och emotionell bearbetning Att reducera psykisk smärta Reglera affekter Att gå från att vara offer till att bli en överlevande Eklektisk Kropp -själ -ande Aktiv Psykopedagogisk Stödjande Underlätta självläkning Lite proportioner ptsd 2 % >50 % översvämning trafikolycka flygkrasch överfallsvåldtäkt Dvs % utvecklar inte allvarlig psykisk ohälsa 10