Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Transkript

1 Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, Doktorand Regionalt kunskapscentrum Kris & katastrofpsykologi SLL Vikten av att planera för barn och ungdomar En integrerad del av katastrofplaneringen Personal med specialkunskaper om barn ska engageras i planering och övningar (Dyregrov, 2011) Omedelbart stöd och hjälp Forskning Internationell konsensus Utveckling av kunskap Viktigt att snabbt få ner stressnivån akut Screening för eventuell fortsatt hjälp -att de som behöver det får mest hjälp 1

2 Krisstödsmottagning Annan arbetsplats Exponerad för saker man normalt inte möter Träffar barn i olika åldrar Tvingas ta ställning/agera i olika frågor Krisstödjarens reaktioner Väcker osäkerhet Provocerar Blir själv ledsen, arg, förvirrad Kan själv stänga av, bli ointresserad, strunta i Tar över föräldrarollen Direkt och indirekt drabbade Indirekt föräldrar, syskon eller vänner Direkt tillsammans med föräldrarna Direkt utan att föräldrarna varit med barnet familjen Påverkan skolan vänner 2

3 Det som utmärker barn och ungdomar utvecklingsmässigt Kognitiv förmåga Motorisk förmåga Inte fullt utvecklad Språklig förmåga Emotionel l förmåga Barn reagerar individuellt Starkt Inte alls Individfaktorer Relationsfaktorer Omgivningsfaktorer Före Under Efter Reaktionernas funktion Går att förstå/normala/åldersadekvata Skyddar barnet i den akuta situationen Visar att de inte kan hantera det som händer själva Behöver skyddet Behöver hjälp och stöd 3

4 Inte patologisera Möter ett stressat barn - ej som vanligt Kan fungera som ett yngre barn - tappar förmågor Inte sjukdomsförklara Internaliserade svårigheter Observera - Bedöma Berätta Bekymret kan vara något helt annat än det man tror Inga starka känslomässiga reaktioner - en lättnad Reaktioner varvat med vanliga aktiviteter Föräldrar bedömer utifrån hur de själva mår Övervärderar eller undervärderar (Kassam-Adams, et al., 2006) Föräldrar hälsoproblem - svårigheter för barnen (Jensen, et al., 2008) Barns egna bedömningar behövs (Ellis, et al., 2009) 4

5 Subjektiva upplevelser Egen bedömning av sin sårbarhet akuta stressen (Salmon, et al., 2007) Tror att de ska bli svårt skadade fler trauma symptom (Ellis, et al., 2009) Uppförstorar sin sårbarhet högre risk för PTSD (Bryant, et al., 2007) Barnets perspektiv Hur uppfattar barnet situationen? Vad förstår barnet? Vad behöver det förstå? Hur kan jag förmedla så att det förstår? (Dyregrov, 2009) Information Vad som sker - Vad som kommer att ske Med omsorg och värme Tydlig Konkret Ärlig Uppdaterad 5

6 Förståelse Själva händelsen - fakta Egna tankar, känslor och kroppsliga reaktioner Omgivningens reaktioner Långsiktiga konsekvenser Fruktan kopplad till bristande förståelse (Dyregrov, 2009) Konsekvenser av bristande förståelse Missuppfattningar Fantasier Okontrollerbara reaktioner Svårt att reglera känslor Bristande integrering Fruktan Stöd i den akuta situationen Bedöm om det finns barn inblandade Kan behöva mer av uppsökande kontakt Samla barn/ungdomar om fler drabbade 6

7 Återförening Försök hitta barnets föräldrar eller övriga familj Gör en snabb bedömning: kan föräldrarna bemästra situationen? Stärk föräldrarna i att ta hand om sitt barn Låt dem få veta att du är tillgänglig Föräldrar är mycket viktiga för att vägleda sina barn Stöd till föräldern Återta föräldraförmågan Viktigt att föräldern kan lugna och skapa trygghet Genom tips till föräldern: Att se barnet Förståelse för just deras barns reaktion Normalisera relationen Verka för öppenhet och direkt kommunikation Inge hopp/framtidstro Annan viktig vuxen Avdela en vuxen att ta hand om barnet Kan bli en viktig övergångsperson för barnet Använd dagbok och ge information efteråt 7

8 Skydda från ytterligare exponering Hjälp barnet att: inte se sådant som kan skrämma det inte se och höra andras reaktioner Skydda dem från massmedia Akuta sysselsättningar Berätta Leka Rita Spela Läsa Lyssna på musik Titta på TV/film PKL s uppgift Förbered lådor med leksaker För barn/ungdomar i olika åldrar Blöjor, nappar m.m. 8

9 Förtäring Kom ihåg: Beställ dricka och mat som passar barn För barn i olika åldrar Ofrivilliga separationer Riskfaktorer Traumatiserade föräldrar: Om familjesystemet faller samman Förälderns frustation, irritation och krav - istället för förståelse Förälderns undvikande, förnekande av traumat Tidigare svårigheter hos barnet Att bli intervjuad som direkt drabbad Jokela Utöya 26% hade fått dem att må sämre 22% hade fått dem att må bättre 52% hade ingen betydelse 28% - stressande 10% - mycket negativa 12% - ångrade sig 9

10 Jokela Att bli intervjuad Samband med svårigheter Post traumatiska stress symptom (IES-R) Intervjuats Avvisat intervju Inte tillfrågats Utöya Negativ stress samband - svårigheter Skyddande faktorer Trygg anknytning till en förälder Stöd från det sociala nätverket Att känna sig nöjd med sin egen insats Förmåga att hantera - trots att man är rädd Bedömning Subjektiva upplevelsen Utvecklingsfas Behov av fortsatt stöd? Föräldraförmågan Socialt nätverket Social situation 30 CKK 10

11 Fokus på Trygghet kring barnet känna sig trygg Återvinnande av goda relationer Aktivt lyssnande & samtal Informera Har barnet förstått? Barnets personliga bild av det som hänt Vardagen -vanliga aktiviteter och intressen Kunskap om reaktionerna Sociala nätverket Öppet klimat och hopp Forskningsstudie Tsunamin år unga vuxna, år Enkät 2013 Bakgrund Exponering Socialt stöd < 6 mån Psykologiskt mående idag Exponeringens betydelse Exponeringar viktiga för barn: Fysisk plats, livshot, livshot mot nära anhöriga, separation från föräldrar, förlust Ju fler exponeringar Större sannolikhet för svårigheter 8 år postdisaster 11

12 Det sociala stödets betydelse Någon villig att lyssna Dela tankar och känslor Träffa andra i samma situation Möter omtanke Undviker att tala med någon p.g.a. dennes stress Besviken över någon man trodde skulle stötta Nöjd med det sociala stöd man fått 0-2 år Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, doktorand Regionalt kunskapscentrum Kris-& katastrofpsykologi SLL petra.adeback@sll.se Utvecklingsfas spädbarn, koltbarn Beroende av omsorgsperson Läser av omgivningen/viktiga personer Har inte så många personer i sitt nätverk 12

13 Utvecklingsfas spädbarn, koltbarn Grundläggande trygghet och tillit Reglering och balans Språk förståelse, aktivt språk Objektskonstans Symbolisering Motorik Direkta reaktioner Särskilt allvarligt Svår händelse Påverkar viktigaste relationen Förlorat anhörig Hot mot omsorgspersonen Effekter av händelsen Tryggheten Tilliten PÅVERKAR Regleringsförmågan Relationsförmågan 13

14 Reaktioner Svårtröstad, Gnällig, Klängig, Ängslig Hyperaktiv, Ilska, Protesterar Apatisk, Svårkontaktad, Mimiklöshet, Absenser Vaksam, hög spänningsnivå Omedelbart stöd till barnet Observera Prata med barnet Omsorger Fysisk närhet Närma dig stillsamt via föräldern Kontaktförsök, positiv samvaro Tala lugnt och tydligt Använd ett språk som barnet förstår Be föräldern om hjälp Väck intresse för saker i omgivningen Avslutande bedömning Utveckling av: Föräldraförmåga Barnets reaktioner Vidare hjälp och stöd? Risk för underdiagnostisering Tro inte att barnet är för litet för att förstå.. 14

15 Forskning Miri Karen: Ålder: Ju yngre barnet är desto högre risk Positiv föräldrarelation Föräldrar med konstruktiv hantering Förälders fysiska närhet till barnet Socialt stöd Samhälleligt stöd Terrorbombning 2,5 åring Självmordsattack Svårt skadad men vid medvetande Moder tog i famnen och sprang direkt för hjälp Skyddande: Omedelbart hållande av modern Tidigare normalt fungerande Samhälleligt stöd 3-5 år Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, doktorand katastrofpsykologi SLL petra.adeback@sll.se 15

16 Utvecklingsfas äldre förskolebarn Större socialt nätverk Egna viktiga relationer: Andra viktiga vuxna Egna vänner Förskola Leker med kompisar på fritiden Utvecklingsfas äldre förskolebarn Lekåldern Språkets utveckling - kan berätta, reflektera och fantisera Symbolisk förmåga - egen samt andras inre värld Psykiska försvar, Skyddsstrategier Effekter av händelsen Lekbeteendet Sömn Mat PÅVERKAR Rädslor Koncentration Sociala utvecklingen 16

17 Reaktioner Ängslig, Rädd, Gråter Hyperaktiv, Agressions-utbrott, Protesterar Apatisk, Svårkontaktad, Mimiklöshet Vaksam, hypersensitiv Omedelbart stöd till barnet Se barnet Tala direkt till barnet Var konkret, visa Lyssna Bekräfta Sätt ord på det som händer/känslor Tid till frågor Föräldraförmåga Bedömning Barnets reaktioner Barnets sociala sammanhang Vidare hjälp och stöd? 17

18 Forskning - sjukvård PTSD förskolebarn 19% efter cancer (15 mån) Neurobiologiska konsekvenser påverkar utvecklingen Skador- barn Cancer och diabetes - föräldrar (Markus Landolt, Zurich) Forskning - krig 4-6,5 år Riskfaktorer: Moder med PTSD Psykosomatiska reaktioner: förstoppning, diarré, huvudvärk (Kaufman-Shirique et al, 2013) Forskning - krig 1,5 5 år Riskfaktor Undviker moderns stöd Stödjande faktorer Moderns mående & känslighet Stöd från socialt nätverk (Feldman & Vengrober, 2011) 18

19 Forskning Orkan Katrina 3-6 år 50 % PTSD Samband med förälderns nya PTSD symptom 6-12 år Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, doktorand katastrofpsykologi SLL petra.adeback@sll.se Utvecklingsfas skolbarn Föräldrarnas inflytande minskas påtagligt Fler relationer med andra vuxna Kamratgruppens betydelse Skola Fritidsintressen Ser världen ur ett annat perspektiv än det egna 19

20 Utvecklingsfas skolbarn Förståelse Logiska principer vid problemlösning Tankeförmåga - Rätt och fel Uttrycksförmåga Språklig förmåga Nya känslor - Reglera starka känslor Strävar efter kontroll Minnet utvecklas ofta denna tid vi minns Social förmåga Kan kontrollera sin kropp motoriskt Effekter av händelsen Tryggheten Säkerheten Reglering av känslor och beteende PÅVERKAR Intresset Att ta för sig av tillvaron Inlärningen Reaktioner och beteenden Gråtattacker, Nedstämd, Allvarlig, Håglös Irriterad, Trotsig, Protesterar Skuldkänslor: Riktade mot sig själv eller andra Undviker kontakt Kroppsliga symptom 20

21 Akuta inre reaktioner Hjälplöshet Förvirring Ovisshet Rädsla Oro Tappad kontroll Overklighet Förändrad tidsuppfattning Frånvaro av känslor Bemästran Kunskaper och erfarenheter aktiveras Skärpt sinnesförmåga - tar in information Fokuserad uppmärksamhet Bedömning av vad som behöver göras Varna andra Ta hand om andra Omedelbart stöd till barnet Ta reda på: vad varit med om mist någon upplevde själva händelsen reagerade andra runt dem fick klara sig själv 21

22 Omedelbart stöd till barnet Öka den egna kontrollen - Samverka Uppmuntra egna initiativ Vägled utan att styra Beröm egna förslag och lösningar Riskfaktorer 6-12 år Tidigare traumatiska händelser Psykologiska problem innan händelsen Pågående svårigheter Medicinska problem eller fysiska handikapp Brister i den kognitiva förmågan Brist på självtillit Känslor av skam och skuld Få hanteringsstrategier (Dyregrov, 2010) Skyddande faktorer 6-12 år Självtillit, självständighet Humor Stresstolerans, trygg och stabil personlighet Kräver eller utlöser andras hjälp och omsorg Social förmåga - utåtriktad Hög begåvningsnivå Förmåga till impulskontroll Popularitet Tilltro till den egna förmågan Erfarenhet av att ha kunnat bemästra (Dyregrov, 2010) 22

23 Forskning Norge Tsunamin 2004 Allvarlighetsgraden i exponering Barnets tidigare livshistoria Familjemedlems död Självupplevd stress Förälders sjukskrivning kopplat till tsunamin (Jensen TK, Dyb, G, Hafstad GS, Nygaard E, Lindgaard CV, 2008) Omedelbara strategier Tankar - Beteenden Positiva Undvikande Rationella (Jensen et al., 2013) Föräldrars kompetens och skydd Söka närhet Distraktion Prata Hjälpa andra Söka lugn och trivsel Söka information år Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, doktorand katastrofpsykologi SLL petra.adeback@sll.se 23

24 Utvecklingsfas tonåring Sitt eget liv Den egna kompetensen Fortfarande beroende av föräldrar/familjen Andra viktiga vuxna personer Kamratgruppen och ev. partner Kan i en krissituation ta till sig en ny person Utvecklingsfas tonåring Självständig Trygghet Beroende Tänker som en vuxen Reagerar som ett barn Effekter av händelsen Självständighetsutvecklingen Identitetsutvecklingen PÅVERKAR Ansvarstagande Framtidstron 24

25 Självbild Förstörd för alltid Olik alla andra/onormal Ingen kan förstå Medvetenhet om rädslor och sårbarhet Rädsla för reaktionerna Reaktioner och beteenden Förtvivlan, Hopplöshet, Uppgivenhet Agerande, Riskbeteende Självkritik, Självdestruktivt beteende Hämnd-och hatkänslor Apati, Pessimism, Ointresse, Likgiltighet Omedelbart stöd till ungdomen Stärk det egna hanterandet: kognitivt, emotionellt Återföra till det personliga återupprätta personen Kunskap om reaktioner Återförena med föräldrar och/eller vänner 25

26 Skäl att inte vilja prata om det som hänt För smärtsamt Känner skuld och förvirring Rädd att inte bli lyssnad till Kritisk till vuxna som hjälpare Rädd att tappa kontrollen Omedelbart stöd till föräldrar Återförening Information Samtal Kunskap om reaktioner Stöd till vänner Ungdomar önskar stöd från jämnåriga Vänner kan ha svårt att veta hur de skall hjälpa Viktigt att vuxna vägleder vänner: Information om vad som hänt Vanliga sorgereaktioner Enkla råd: hur de kan göra för att stötta sin vän Vänner behöver egen hjälp 60% måttligt till allvarliga funktionella svårigheter: t.ex. arbete, sociala aktiviteter (Johnsen et al, 2015) 26

27 Diskoteksbranden i Göteborg 400 psykosociala hjälpare på Sahlgrenska sjukhuset Anhöriga och vänner Ryktesspridning Forskning Diskoteksbranden i Göteborg Konsekvenser för skolarbetet: 23% hade slutat skolan eller gått om ett år 59% ansåg att deras skolresultat försämrats 13% tyckte att skolan blivit viktigare för dem Skolan inte förstod att de behövde mer eller annat stöd förväntade sig att allt skulle vara som vanligt efter några månader (Broberg et.al., 2005) Jokela Exponering 30% Stark eller mycket stark 6% Mild eller måttlig Forskning Skolskjutningar i Finland Kauajoki Exponering 9% Stark eller mycket stark 48% Mild eller måttlig PTSS 4 mån - 43% 1 år 4 mån - 33% 2 år 4 mån 25% PTSS 4 mån - 43% 1 år 4 mån - 24% 2 år 4 mån 15% (Sally Sari, 2012) 27

28 Forskning - Utöya Slutsats: Reaktionerna varierar! Nästan alla överlevare högre grad av PTSD Riskfaktorer: fly genom att simma, hotad av polis, miste någon kär, rädd och upprörd Skyddande: socialt stöd Forskning - Utöya Skolprestationerna sämre: 70% (4-6 mån) 60% (1 år) Ungdomar sökt sig till varandra - ej till hjälpare Vikten av hjälp och stöd: till föräldrar och syskon till vänner Forskning - Utöya Unga tänker nya kanaler Myndigheterna var inte förberedda Twittrandet gick upp på en hög nivå mycket information Internet på gott och ont Mer uppmärksamhet på sociala medier vid en ny kris 28