Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Transkript

1 Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

2 Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi * Biologi

3 Individ, grupp och samhälle Överlevande Anhöriga till överlevande Anhöriga till omkomna Orter med många omkomna Nationellt Evakuerade Skogsägare Förlorat mark Ej drabbad Grannskap Städer

4 Två paradigmskiften under de sista 30 åren 1. Från: fokus på individen Till: fokus på personer inom familjen, samhället, arbetsplatsen, skolan och grupper av okända 2. Från: att se människors reaktioner på trauma som en sekundär katastrof där människor är förtvivlade offer, oförutsägbara, och som styrs av konkurrens och panik Till: att utgå från att de flesta människor är robusta och själva bidrar till att lösa problem

5 Tidsaspekt 100 Överlevnad Akut stress Lappa & laga Återhämtning 50 0 start slut akut fas intermediär lång sikt tillbaka

6 Funktionsnedsättning Ohälsa: Reaktionsmönster över tid Stor Kronisk Sen debut Återhämtning Ingen Motståndskraftig 1 år 2 år

7 Funktionsnedsättning Ohälsa: Reaktionsmönster över tid Stor Kronisk: 5-30 % Sen debut: 0-10 % Återhämtning % Ingen Motståndskraftig % 1 år 2 år

8 Filip Arnberg, PhD, Stress Research Institute 8

9

10 Palett av psykisk ohälsa Relationer Alkohol Droger Oro PTSD Fobier Unga drabbade Tidigare coping-stil? Destruktivitet

11 Riskfaktorer för ohälsa Före Trauma Psykiatri Oros-benägen Kvinna vs man Under Svår exponering Förlust av närst. Mycket starka reaktioner Uppgivenhet Efter Bristande stöd Negativt bemötande Ytterligare stressorer

12 Den utsatta gruppen Påfrestningar på sociala nätverket pga Sekundära stressorer Bristande tillit Långvariga reaktioner kan du inte sluta prata om den någon gång? År 1: Svagt socialt stöd Svårare besvär Sedan, nedbrytning av stöd: Svagt socialt stöd Svårare besvär Syndabockar Vardagligt socialt kontrakt katastrofkontrakt?

13 Sammanfattning Människor är i grunden motståndskraftiga Ingen anledning att erbjuda specialistvård till alla drabbade Befrämja skyddande faktorer och övervaka hur människor hanterar påfrestningar Fokusera på människor som har fortsatta besvär och erbjud evidensbaserade behandlingsmetoder

14 Vad ska vi göra? Flera instanser samstämmiga Baserat på Konsensus Empiri Teori

15 Principer Återskapa mening, hopp och tillit till sig själv Målet bör vara att öka motståndskraft och förmåga att återhämta sig Reaktioner betraktas som signaler snarare än symtom Samverka med de drabbade

16 Principer Befrämja 1. känsla av säkerhet 2. lugn och stabilitet 3. känsla av egen förmåga, samhällets duglighet 4. upplevelse av samhörighet 5. hopp

17 Principer Förutsägbarhet Integritet Kontroll Autonomi

18 Impact of Event Scale Revised Screening Tsunami Förekomst PTSD: 16 % Ej PTSD PTSD

19 Psykologisk debriefing its use is not advocated ISTSS Guidelines, Foa et al should not be offered on a routine basis Australian Guidelines, 2007 Man bör avstå från så kallad psykologisk debriefing med enskilda personer Socialstyrelsen 2008 Främst pga inga kontrollerade studier som visar entydiga positiva effekter Minskar inte risken för PTSD Kan vara skadligt i ensessionsformat Carlier et al. 1998; Litz et al. 2002; McNally et al. 2003; Gersons et al. 2006; Bisson et al. 2007; Hobfoll et al. 2007; Friedman et al. 2008

20 PTSD Psykologisk debriefing Adler 2008 Depression Aggression Uppfattat stöd från organisationen Adler 2008

21 Sammanfattningsvis Vi reagerar olika, har olika förutsättningar stödnivå efter individ, kontext och behov krisstöd ska vara proaktivt, lösa akuta problem och hjälpa drabbade att hitta sina styrkor och sitt stöd Öka: Förutsägbarhet, Integritet, Kontroll och Autonomi På några månader (upp till 1-2 år) återhämtar sig de flesta uppföljande kontakt och screening av riskindivider traumafokuserad psykoterapi till de med svåra besvär

22