Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd
|
|
- Johannes Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maj 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd Winqvist, Britta Schött Lagergård, Ulf Malm, Annett Andersson, Madeleine Borsch, Andreas Engelbertsen, Hamed Kabiri, Anne Pettersson och Susanne Pettersson
2 Sammanfattning I ett pilotprojekt inom Partille kommuns boendestöd genomfördes en tre månaders fältstudie för att i daglig praxis prova två nya skalor, ORS (Outcome Rating Scale) och SRS (Session Rating Scale). Syftet var att testa metodernas användbarhet i en svensk kommun och att fånga personalens och brukarnas intryck. Vi ville även bilda oss en egen uppfattning om huruvida metodiken med upprepade brukarsjälvskattningar med återkopplingssamtal kan informera oss om vi är på rätt väg i ett gemensamt förändringsarbete mot brukarens personliga mål. Projektet omfattade 11 brukare med svåra psykiska sjukdomar och funktionshinder och sex boendestödjare. Våra allmänna erfarenheter och slutsatser stöds av internationell forskning. Vår specifika slutsats är att skalorna kan användas för styrning och uppföljning av förändringsarbete med boendestöd i kommunal verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
3 Bakgrund Ledningssystemet för ett systematiskt kvalitetsarbete inom Socialtjänsten skall säkerställa att; enskilda och grupper, till exempel brukarorganisationer, ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Personalen görs delaktig i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Uppföljningen och utvärderingen bör bland annat göras utifrån; hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen, hur väl verksamheten tillgodoser enskilda och gruppers behov, samt hur den enskilde och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet. (Socialstyrelsens författningssamling. SOSFS 2006:11) Boendestödet i Partille, för personer med psykiska funktionshinder, innefattar två särskilda boenden och boendestöd i eget boende. Bilaga 1. Sedan 2006 arbetar boendestödet tillsammans med psykiatrins personal med vård- och stödsamordning (case management) enligt Integrerad Psykiatri (IP) som är en evidensbaserad modell för en kunskapsbaserad psykiatri som bygger på samtal och en kombination av medicin, terapier, socialt arbete och nätverk. Alla brukare med komplexa psykiska sjukdomar och funktionshinder kan delta i programmet oberoende av diagnos. För den enskilda brukaren med svåra och komplexa sjukdomar är det en personlig case manager, också kallad vård- och stödsamordnare, som har ansvar för att samordna de insatser brukaren behöver. I Partille har varje brukare som behöver det två vård- och stödsamordnare, en boendestödjare och en personal från den psykiatriska verksamheten. Utöver detta finns en resursgrupp som består av personer som brukaren valt ut. Både yrkesfolk och närstående ingår. Den utgör ett kontinuerligt socialt nätverk och möts regelbundet så länge brukaren behöver dem. (Malm 2009) IP har sin upprinnelse i psykiatrin och enhetschefen för boendestödet, Britta Schött Lagergård saknade uppföljningsinstrument som passade den kommunala verksamheten. Utbildning i IP modellen har pågått mellan , tre kurser med 7,5 högskolepoäng och en kurs på 30 högskolepoäng. Sammanlagt 9 personer från boendestödet har deltagit. Scott D. Miller, PhD gav 2008 och 2009 workshops och föreläsningar i Göteborg. I den första deltog enhetschefen och såg då att självskattningsskalorna ORS och SRS skulle kunna vara ett komplement till IP. Vid det andra tillfället deltog sex boendestödjare från verksamheten tillsammans med Ulf Malm, Docent och Ingegerd Winqvist, Processledare. Internationell forskning och erfarenheter har visat att det går att optimalisera och styra samt redovisa (accountablity) socialt behandlingsarbete med stöd av två skalor som fylls i av brukarna själva, ORS-skattningsskalan (Outcome Rating Scale) och SRS-skattningsskalan (Session Rating Scale). Båda skalorna går från 0 40 enheter där 40 är mest positivt. Var god se Bilaga 2. Forskning visar att resultatet för olika vårdoch stödinsatser blir bättre om man använder självskattningsmetoder för att optimera och styra insatserna (Duncan, Miller, Wampold, Hubble 2010). Olika faktorer kan förklara de bättre resultaten. Bland annat stärks arbetsalliansen mellan utförare och brukare genom att man gemensamt följer hur arbetet går. Brukare och utförare får dessutom en möjlighet att förutse om man är på rätt väg. Inom några månader ska man kunna se förändringar i skattningarna. Annars gör man inte det som passar den enskilde brukaren bäst och det kan vara aktuellt att byta personkontakt (den fasta kontakten) eller ändra sina insatser eller arbetssätt. 3
4 Pilotprojekt och fältstudie Pilotprojektet bildades i april 2010 med intresserade boendestödjare. Britta Schött Lagergård, Ulf Malm och Ingegerd Winqvist utgjorde projektledningen. Målet för projektet var att ta reda på om metodiken med ORS-skattningsskalan och SRS-skattningsskalan fungerar även inom boendestödet i Partille kommun och hur den behöver anpassas för att användas (implementeras) som tillägg till nuvarande arbetssätt, modell och program. Brukare, utförare och metoder Fältstudien genomfördes under tiden 1/9 1/ Ett uppföljningsmöte med boendestödjarna och projektledningen hölls i november och ett avslutningsmöte med erfarenhetsutbyte hölls i december. Projektledningen träffades ytterligare två gånger. Sex intresserade boendestödjare deltog i fältstudien. De arbetar alla som boendestödjare och vård- och stödsamordnare (case managers). Elva brukare med psykiska funktionshinder tillfrågades om att vara med i studien. Alla tillfrågade tackade ja. Det var alla gamla kontakter för boendestödjarna. Tabell 1 Deltagande brukare Antal brukare Kön Civilstånd Ålder Diagnos 11 Kvinnor 4 Män 7 Gift 1 Ensamstående år Medel 42 år Affektiv sjukdom 3 Psykossjukdom 6 Neuropsykiatrisk störning 1 Ospec. Psykisk ohälsa 1 ORS-skalan gjordes varje vecka och SRS-skalan var fjärde vecka, se tabell 1 och 2. Sammanställning i en graf med hjälp av Windows office excel gjordes var fjärde vecka, se figur 1 och 2. Den användes vid återkopplingssamtal mellan boendestödjaren och brukaren. Brukaren erbjöds att behålla grafen om de ville. Under testperioden gjordes 118 mätningar med ORS-skalan och 53 med SRS-skalan. 4
5 Resultat Medeltal för värden på ORS-skalan och SRS-skalan Tabell 2. ORS-skalans värden ORS första skattningen ORS efter en månad ORS efter två månader ORS efter tre månader 17,5 (11 pers) 22,5 (6 pers) 18,3 (10 pers) 19,6 (10 pers) Tabell 3. SRS-skalans värden SRS första skattningen SRS efter en månad SRS efter två månader SRS efter tre månader 31,4 (11 pers) 27,9 (11 pers) 30,5 (11 pers) 28,2 (6 pers) Figur 1 och 2 på följande sidor är exempel på grafer som visar ORS-skalans värden (blå linje, markerat med O) och SRS-skalans värden (röd linje, markerat med S) under tre månader för två brukare i studien. Å står för Återkoppling. Som synes är det individuella variationer trots likartade medelvärden på gruppnivå. Ett exempel på tolkningar är att en lutning uppåt på ORS-skalan från ingångsvärdet tyder på en positiv förändring. För ytterligare tolkningar av grafer hänvisas till Duncan, Miller, Wampold, Hobble (2010). 5
6 6
7 7
8 Diskussion Sedan 2005 har man i Rådgivningen Oden i Skellefteå som arbetar med alkoholrådgivning använt ORSskalan och SRS-skalan. De sammanfattar sina erfarenheter som: Genom att följa klientens mätningar inom de olika områdena allmänt, personligt, familj, socialt så får klienten och terapeuten en tydlig uppfattning om vilket område som man behöver lägga fokus på. Var i klientens liv som bekymren märks mest och där det kanske behövs största förändringarna. Terapeuten får samtidigt en möjlighet att se vilka områden som klienten klarar bra och därmed kan terapeuten hitta de resurser som finns. Resurser som sedan kan användas vid planering av hur man ska komma vidare. När det varit svackor och klientens mätning på ORS går ner så kan man prata om hur man ska hitta tillbaka till sitt spår, det läge man var på tidigare. När mätningarna på ORS sedan går upp igen så är det naturligt att lägga fokus på hur man lyckats klara en svår situation. Hittar vi ett sätt att arbeta som passar klinten så ska mätningarna på ORS gå upp och via SRS ska vi kunna se att klienten är nöjd med det som terapeuten gör i rummet. (Rådgivningen Oden 2007). På boendestödet i Partille har man ofta långa kontakter som kan sträcka sig över flera år. Det är inte lika självklart att avsluta en kontakt som inom en rådgivningsbyrå. ORS och SRS kan emellertid ge en vägledning till om man arbetar med rätt saker och om brukaren är nöjd med det stöd som ges. På samma sätt som man i Skellefteå har lagt sig vinn om att finna klientens resurser kan man i boendestödet förstärka det positiva. Metoderna med ORS och SRS kan användas som uppföljning av förändringsarbete med boendestöd i kommunal verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metoden kan även användas av personal inom hela psykiatriområdet (Personlig kommentar Jan Larsson, SDN centrum ). Sammanfattningar i punktform av våra erfarenheter Metodik 1. Metoden gick att använda. Även personer som är mycket sjuka och har stora funktionsnedsättningar har fyllt i självskattningarna. För de flesta var de enkelt och lättolkat. Det gick att genomföra med alla. 2. Vi har sett att det är viktigt att anpassa innehållet i subskalor individuellt till enskilda brukares liv eller för vad vissa ord betyder för enskilda brukare, t ex Socialt: vänner, vad menar personen med detta. Arbete kan för en person gälla den dagliga sysselsättningen. 3. Grafen var en hjälp när man skulle diskutera med brukaren. Den åskådliggör en förändring. Grafen ska vara enkel och överskådlig. 4. Skalorna kan användas när en brukare vill förändra något i sitt liv. Förändringsarbete utan att det är psykoterapi. Ger en snabb återkoppling utan djuplodande samtal. 5. Det kan ibland vara svårt att tolka resultaten för personer med stora funktionsnedsättningar och kognitiva störningar. Det kan därför vara bra att lägga till en ruta där personal kryssar i att brukaren har dessa svårigheter. 8
9 Personal 6. Personalen har tyckt att det var svårt att presentera metodiken för brukaren första gången. Det behövs träning i detta innan man börjar använda materialet. 7. ORS-skalan har känts onödig för vård och stödsamordnaren när man i IP har andra metoder för uppföljning. Det kan däremot vara meningsfullt för brukaren som då får sin egen dokumentation vilket kan stärka den personliga återhämtningen och empowerment. 8. SRS-skalan kändes mycket meningsfull även för vård och stödsamordnaren för att följa upp arbetsalliansen vid enskilda möten och vid resursgruppen. SRS-skalan kan vara en indikator på att man ska förändra något under sina möten med brukaren eller byta vård- och stödsamordnare. 9. Personalen ser störst nytta i att använda både ORS-skalan och SRS-skalan i nya kontakter där brukaren eller personalen är ny. Det är viktigt att använda ORS-skalan regelbundet i början, sedan kan man glesa ut. 10. Svårighet med feedbacksamtal bland annat om hur resultaten ska tolkas. Personalen anser att man behöver träna på detta. Brukare 11. Några brukare har uttryckt att ORS-skalan är till nytta för dem. De har behållit en egen kopia av sammanställningen och har visat den för familjemedlemmar. Bra att veta när man ska börja 12. Det tar inte särskilt lång tid att använda sig av självskattningsskalorna när man blivit van. 13. För att göra ett pilotprojekt behövs inga speciella program. En dags workshop där man får träna speciella moment som presentation första gången och återkoppling. Vi har gjort rollspel på video som kan illustrera samtalen. Windows Office Excelprogram kan användas för sammanställningar under en testperiod. Ett dataprogram håller på att utarbetas. Det kan användas när man har många brukare. Kommentarer från Scott D. Miller Våra erfarenheter och slutsatser stöds av internationell forskning (Scott D. Miller personlig kommunikation ). Slutsatser och fortsatt användande Två nya skalor för brukares egna skattningar av hur det går och hur brukaren uppfattar mötet med sin fasta kontaktperson (vård- och stödsamordnare) har prövats inom boendestöd i Partille. Det finns även formulär som är speciellt anpassade till barn och till personer med kognitiva svårigheter. Metodiken som prövats bygger på ORS- respektive SRS-brukarsjälvskattningar. 9
10 Scott D. Miller introducerar metodiken genom fyra viktiga punkter, som upprepas vid varje kontakt (personlig kommunikation ). 1. Detta är ett annorlunda sätt att arbeta. 2. Förändringar i skalorna ska komma efter kort tid snarare än efter lång tid. 3. Jag (den professionelle) behöver din (brukarens) hjälp för att veta att vi är på rätt väg mot att uppnå dina mål. 4. Om det inte blir några förändringar i skalorna ska vi ändra arbetssätt eller innehåll i våra kontakter med dig. Metodiken kan användas för styrning och uppföljning av förändringsarbete med boendestöd i kommunal verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metodiken skulle även kunna användas av personal inom hela psykiatriområdet. Sammanfattningsvis så talar våra erfarenheter från fältstudien för att ORS- och SRS-skalorna skulle kunna vara användbara inom hela funktionshinderområdet samt inom äldreomsorgen. Boendestödet i Partille fortsätter nu projektet. Vi kommer att följa Scott D. Millers rekommendation och utöka antalet deltagare. Vid intresse kontakta enhetschef Britta Schött Lagergård, britta.lagergard@partille.se. Information att hämta I ett pågående projekt vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning i Stockholm utvärderas ORS-skalan och SRS-skalan som klient-feedback vid behandling av alkoholproblem Att sätta klienten i förarsätet. ( Referenser Duncan, Miller, Wampold, Hubble (ed). The heart & soul of change. Washington DC, Malm U (red). Integrerad Psykiatri. Guiden. Stockholm, Rådgivningen Oden. Vad säger klienten?, Rådgivningen Oden. En behandlingsresa med klientens utvärdering som GPS, SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen, Två informationsvideos finns att ta del av på You Tube Länkar:
11 Bilaga 1. Enheten för psykiska funktionsnedsättningar, Vård- och omsorgsförvaltningen, Partille kommun Enheten består av flera delar. Två boenden med särskild service, boendestöd i hela kommunen och köpta platser Boendestöd för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ej intellektuella funktionsnedsättningar) Boendestöd för personer med samsjuklighet (psykiska funktionsnedsättningar + missbruk) samt köpta platser Kontaktpersoner enligt socialtjänstlagen Arbetsledning och metodledning Boenden och boendestöd ute i eget boende ger stöd till ca 65 personer i februari 2011 Samsjuklighetens boendestöd är en nystartad verksamhet tillsammans med Social- och arbetsförvaltningen (SAF). Till enheten hör två boendestödjare. De arbetar tillsammans med två vård- och stödsamordnare (VSS) på SAF och ska ge stöd ute i eget boende. Cirka 25 brukare kan under året bli aktuella för insatser från boendestöd eller VSS eller samfinansierat boende. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, boendestöd. Nystartat och för närvarande en personal. De delar av enheten som berörs av utvärderingsprojektet är: Bostad med särskild service och boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar: Besebäckens boende. Fristående hus. Nio personal. Långsiktigt boende med sju platser för personer med stora stöd- och omvårdnadsbehov och med personal dygnet runt. Främst psykosproblematik men också annat. Åldrar år. Personalen har även några boendestödsuppdrag ute i kommunen. Björnbackens boende. Våningsplan i hyreshus. Nio personal. Långsiktigt boende med åtta platser för personer med omfattande stödbehov. Personal alla dagar och kvällar men ej nattetid. Personalen har också en satellitlägenhet i samma hus och större delen av boendestödsuppdragen ute i kommunen. Arbetssättet på enheten är resursgruppsarbete med två vård- och stödsamordnare enligt samverkansavtal med psykiatrin och med utgångspunkt från Integrerad psykiatri (IP) varav ett stort antal är igång och lika många i inledningsfas eller i nätverksarbete kring brukaren. Samtliga brukare inom enheten erbjuds resursgrupp. 11
12 Skattning av förändring Outcome Rating Scale (ORS) ORS Namn... Ålder... år Man Kvinna Möte nr:... Datum... När du ser tillbaks på den senaste veckan inklusive idag kan du då hjälpa oss att förstå hur du har haft det, genom att markera på skalorna hur du upplever att det har fungerat för dig, inom följande områden i ditt liv: Markeringar till vänster anger en lägre nivå av tillfredsställelse, och markeringar till höger en högre nivå av tillfredsställelse Individuellt personligt välbefinnande... Nära relationer familj och andra nära relationer... Socialt arbete, skola, vänner... Allmänt livet som helhet... Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan Institute for the Study of Therapeutic Change 12
13 Skattning av samtal Session Rating Scale (SRS) SRS Namn... Ålder... år Man Kvinna Möte nr:... Datum... Var vänlig och skatta dagens samtal genom att sätta en markering på linjen sätt markeringen i det läge som bäst stämmer med din upplevelse: Relation Jag kände mig inte hörd, förstådd och respekterad... Jag kände mig hörd, förstådd och respekterad Vi arbetade inte med eller pratade inte om det som jag ville arbeta med och prata om. Mål och ämnen... Vi arbetade med eller pratade om det som jag ville arbeta med och prata om. Sättet vi arbetade på passar mig inte. Sätt att arbeta eller Metod... Sättet vi arbetade på passar mig bra. Allmänt Det var något som saknades i dagens samtal.... Dagens samtal passade mig helt. Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan Institute for the Study of Therapeutic Change 13
14
15
16 Partille kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, Partille Besök: Gamla Kronvägen 34 Tel: vx Fax: Partille kommun, maj 2011
Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd
Mars 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merNär barnen får vara med och bestämma
FoU Fyrbodal När barnen får vara med och bestämma Spridningskonferens 28 februari 2013 Dokumentation av seminarie Jenny Mårtensson När barnen får vara med och bestämma Att arbeta för ett barn eller arbeta
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merSamverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merBilaga 3 Enkät Göteborgs Universitet/Vårdalinstitutet
Bilaga 3 Enkät Göteborgs Universitet/Vårdalinstitutet Till dig som är ledamot i psykiatrirådet i.. Denna enkät ingår i projektet Strategisk samverkan en studie kring planering och styrning av vård, omsorg
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merSkattning av förändring
Skattning av förändring Outcome Rating Scale (ORS) Namn: Ålder: år När du ser tillbaks på den senaste veckan inklusive idag kan du då hjälpa oss att förstå hur du har haft det, genom att markera på skalorna
Läs merAtt arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen
Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merBrukarenkät Bostad med särskild service 2015
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merBrukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009
Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merFeedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com
Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.
Läs merDelrapport: utvärdering 2011 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder
Delrapport utvärdering 2011 1 2011-11-01 Delrapport: utvärdering 2011 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder Helena Lindstedt, inst för Folkhälso-
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merHälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merÅrsrapport NOSAM 2013-01-03
Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet
Läs merwww.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merAtt arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Läs merIntegrerad Psykiatri
Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva
Läs merReviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok
Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam
Läs merBrukarundersökningar 2014 Boendestöd, bostad med särskild service, daglig verksamhet, korttidsvistelse och ledsagarservice enligt LSS
sida () Brukarundersökningar Boendestöd, bostad med särskild service, daglig verksamhet, korttidsvistelse och ledsagarservice enligt LSS sida () Bakgrund Att genomföra brukarundersökningar för att följa
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merDelaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram
Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merMinnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merRedovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsåret 2015
MEDDELANDE 1 (7) 2015-11-13 8215-590-2015 Enheten för social utveckling Katarina Edlund Tel 010-2231293 Socialnämnden Järfälla kommun 141 85 Järfälla Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsåret
Läs merIntegrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården
Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka
Läs merTill dig med psykisk funktionsnedsättning
Till dig med psykisk funktionsnedsättning Socialpsykiatrigruppen Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merDunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se
Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merVill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare
Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merEgenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin
D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt
Läs merLumbago - Förord. Välkommen till Journalprogrammet Lumbago.
Lumbago - Förord Välkommen till Journalprogrammet Lumbago. Vår förhoppning är att du ska få mer tid över för dina patienter och att du ska ha nytta av alla de effektiva funktioner som Lumbago erbjuder.
Läs merNyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merSOCIALPSYKIATRI - INFORMATION HAGFORS KOMMUN
SOCIALPSYKIATRI - INFORMATION HAGFORS KOMMUN INSATSER INOM SOCIALPSYKIATRI Inom socialpsykiatri i Hagfors kommun finns insatserna boendestöd, boende, daglig sysselsättning samt kontaktperson. För att göra
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merÅrsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)
Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess
Läs merBarn i familjehem - Redovisning 1997-2004
Redovisning 1997-2004 Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen,
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merUbåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merRapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016
Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016 Erika Wilhelmsson Håkan Andersson Anette Mellström Marie Sjögren Hannah Parnén Rosmari Emanuelsson
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3
Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019
Läs merUppsala. Augusti 2015
Uppsala Augusti 2015 Innehåll Allmän information... sid 1 Höstens cafékvällar och träffar... sid 2 Skrivelse från Attention Uppsala till myndigheter med ansvar för psykiatri i Uppsala... sid 3 Inbjudan
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merI jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.
Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merAntalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol
MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merStödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.
Boendestöd Vad är boendestöd? Boendestöd ska vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd. Stödet kan ge dig struktur i vardagsrutiner och syfta till att du så långt som möjligt ska kunna möta och hantera vardagen.
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merUppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
Läs merKARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF
KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte
Läs merUppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning
Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs mer