KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

Transkript

1 KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun Författare Daniel Bergman & Sofia Johnnerfelt

2 Övergripande frågest geställningar Hur upplever de anställda sin kompetens? Hur upplever de anställdas sin arbetssituation?

3 Svarsfrekvens 17 av 18 Arbetsplatser (- utifr 107 av 175 Respondenter Total Svarsfrekvens: 61 % Kvinnor: 83 % Män: 17 % utifrån n adressangivelser) Svarsfrekvens utifrån n arbetsområde de Dagligverksamhet: 70 % Gruppbostad/Stödboende: dboende: 56 % Psykiatri: 83 %

4 Jämförelse mellan Population & Sample Population (175; 100%): Sample (107; 61 %): 10% 19% 3% 12% 2% 21% 1% 71% 61% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri

5 Specificerade Frågest geställningar rörande r rande Kompetens Trivsel med yrke, arbetsplats, arbetskamrater och närmaste n chef Kompetensområden som vill användas ndas men som inte används nds idag Kompetensanvändning ndning Möjligheten till kompetensutveckling Möjligheten till kompetensanvändning ndning Vilja till kompetensanvändning ndning Hur upplever de anställda sin kompetens? Bedömning av den egna kompetensen Betygsättning ttning av kompetensområdena yrkesfärdigheter, rdigheter, förvf rvärvade rvade kunskaper, yrkeserfarenheter, social kompetens & arbetsmoral Bedömning av om den egna kompetensen är högre respektive lägre l än vad arbetet kräver

6 Betygsättning av Trivsel Medelvärde gällande Betygsättning av Trivsel med; Yrke, Arbetsplats, Arbetskamrater, Närmaste Chef samt Total Trivsel [1(dåligt) - 5(bra)] 5,0 4,79 4,72 4,5 4,56 4,30 4,22 4,40 4,39 4,39 4,42 4,34 4,35 Daglig verksamhet 4,0 3,5 3,80 3,94 3,85 Gruppbostad/ Stödboende 3,0 Psykiatri 2,5 2,0 2,06 1,5 1,0 Yrke Arbetsplats Arbetskamrater Närmaste Chef Total Trivsel

7 Kompetens Hur bedömer mer de anställda sin egen kompetens? Styrkor, svagheter, skillnader! - Kerstin Keen

8 Skillnader gällande Betygsättning av Kompetens i Förhållande till Kön 5,0 4,5 4,0 4,52 4,78 4,64 4,22 3,5 3,0 2,5 Kvinnor Män 2,0 1,5 1,0 Yrkeserfarenheter Arbetsmoral

9 5,0 Betygsättning av Kompetens i Förhållande till Arbetsområde Medelvärde gällande betygsättning av den egna kompetensen på områdena yrkesfärdigheter, förvärvade kunskaper, yrkeserfarenheter, social kompetens, arbetsmoral samt sammantagen kompetens [1(dålig/a/t) - 5(bra)] 4,5 4,0 3,5 4,52 4,47 4,22 4,60 4,37 4,06 4,76 4,54 4,39 4,80 4,50 4,39 4,76 4,57 4,39 4,69 4,49 4,29 Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende 3,0 Psykiatri 2,5 2,0 1,5 1,0 Yrkesfärdigheter Förvärvade kunskaper Yrkeserfarenheter Social kompetens Arbetsmoral Sammantagen kompetens

10 Kompetens i Förhållande till Arbetet 70% 61% 60% 53% 50% 40% 30% 44% 40% 39% 48% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri 20% 10% 4% 1%0% 0% Högre Varken högre eller lägre Lägre

11 Angivelse angående högre kompetens än vad arbetet kräver i förhållande till betygsättning av den egna kompetensen 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 4,53 4,24 Förvärvade kunskaper Angivit att de har högre kompetens än vad arbetet kräver Övriga

12 Upplevelse av Kompetensanvändning Använder all kompetens i arbetet? 70% 60% 50% 40% 39% 60% 40% 50% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende 30% 20% 20% 34% 20% 26% Psykiatri 10% 0% 11% stämmer inte varken eller stämmer

13 Kompetensanvändning i Förhållande till Trivsel Hur påverkar kompetensanvändning trivseln i arbetet? 5,0 4,5 4,0 4,51 4,53 Använder all kompetens 3,5 3,0 3,93 3,97 Använder inte all kompetens 2,5 2,0 1,5 1,0 Trivsel med yrket Trivsel med arbetsplatsen

14 Möjlighet till Kompetensanvändning 70% Ges möjlighet till att använda all kompetens i arbetet? 60% 50% 40% 39% 60% 56% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende 30% 20% 28% 22% 27% 22% 34% Psykiatri 10% 12% 0% Stämmer inte varken stämmer eller inte Stämmer

15 Möjlighet till Kompetensanvändning i Förhållande till Trivsel Hur påverkar möjligheten till kompetensanvändning trivseln i arbetet? 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 4,62 4,00 Trivsel med yrket Ges möjlighet att använda all kompetens Ges inte möjlighet att använda all kompetens

16 Vilja till Kompetensanvändning Vill använda all kompetens i arbetet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 8% 1% 0% Stämmer inte 12% 16% 11% Varken stämmer eller inte 80% 83% 89% Stämmer Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri

17 Vill använda all kompetens men upplever inte att denna möjlighet ges Av dessa arbetar 77 % inom Gruppbostad/Stödboende 13 % inom Psykiatrin 10 % inom Daglig verksamhet

18 Kompetensutveckling Ges möjlighet till kompetensutveckling? 60% 50% 40% 30% 20% 36% 51% 50% 24% 30% 22% 36% 19% 28% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri 10% 0% Stämmer inte Varken ges möjlighet eller inte Stämmer

19 Kompetensutveckling i Förhållande till Trivsel Hur påverkar möjlighet till kompetensutveckling trivseln i arbetet? 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 4,72 4,26 4,32 3,38 Trivsel med yrket Trivsel med närmaste chefen Ges möjlighet till kompetensutveckling Ges inte möjlighet till kompetensutevckling

20 Exempel på Kompetensområden 23 % upplever att de har någon kunskap, intresse eller annan utbildning de skulle vilja använda sig av i sitt arbete vilket de inte redan gör idag. 28 % från den Dagliga verksamheten 24 % från Gruppbostäder/Stödboenden 6 % från Psykiatrin Exempel: - teckenkommunikation - taktil-beröring -musik -sång - trädgårdsarbete med brukarna - hund i arbetet - textil - friluftsliv

21 Specificerade Frågest geställningar rörande r rande Utifrån n den närmaste Chefen Intrarollkonflikt Arbetssituationen Hur upplever de anställda sin arbetssituation? Krav Över och i arbetssituationen Egen kontroll Psykosocial arbetsmiljö Stöd Arbetskamrater, närmaste Chef och anhöriga Trivsel med yrke, arbetsplats, arbetskamrater och närmaste n chef Samarbete Arbetskamrater Psykisk belastning? Stress p.g.a. understimulans/ överbelastning? Utvecklas och lär l sig nya saker? Närmaste chefen

22 Psykosocial arbetsmiljö Passform - individens resurser och miljöns krav - positiva eller negativa konsekvenser Robert Karasek och Thöres Theorell - Krav- och Kontrollmodell - närmaste chefens krav och egenkontroll över och i arbetssituationen Jeff Johnson - socialt stöd - om det råder r obalans mellan krav och egenkontroll sås kan det sociala stödet funktionera som en buffert

23 Psykosocial arbetsmiljö

24 Psykosocial arbetsmiljö 5,0 4,5 4,0 4,38 4,20 Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende 5,0 4,5 4,0 4,26 4,39 4,08 4,12 4,16 4,12 3,5 3,0 3,60 3,21 3,25 3,63 3,50 3,57 3,50 Psykiatri 3,5 3,0 3,64 3,59 2,5 2,5 2,0 2,0 2,28 1,5 1,5 1,0 Krav - närmaste chef Egenkontroll över arbetssituation Egenkontroll i arbetssituation 1,0 Stöd - arbetskamrater Stöd - närmaste chef Stöd anhöriga

25 Psykosocial arbetsmiljö 100% Av samtliga upplever: 90% 80% 62 % psykisk belastning 13 % stress på grund av understimulans 70% 60% 50% 40% 64% 59% 72% 56% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri 21 % stress på grund av hög arbetsbelastning 30% 20% 28% 28% 10% 0% Psykisk belastning 4% 14% Stress på grund av understimulans 11% Stress på grund av hög arbetsbelastning

26 Psykosocial arbetsmiljö 100% 100% Av samtliga upplever: 87 % bra samarbete med sina arbetskamrater 46 % bra samarbete med närmaste chef 90% 80% 70% 60% 50% 80% 87% 60% 50% 72% 50% 68% Daglig verksamhet Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri 39 % att de utvecklas i arbetet 40% 30% 33% 44% 41 % att de lär sig nya saker i arbetet 20% 27% 10% 11% 0% Bra samarbete - Bra samarbete - Utvecklas i Lär sig nya saker arbetskamrater närmaste chef arbetet

27 Rollteori Tillhör r en socialpsykologisk riktning och befinner sig mellan moderdisciplinerna sociologi och psykologi Har nära n band till klassisk sociologisk teori dåd den är influerad av den makrosociologiska strukturfunktionalismen Teorin menar att människor m agerar efter rollmanuskript baserade påp förväntningar utifrån n samhällets rådande r normer På grund av detta förenas f människan m och samhället vilket är r utgör r grunden för f r sociologisk analys Ett av de mest centrala begreppen i rollteorin är rollkonflikt

28 Rollkonflikt Interrollkonflikt Intrarollkonflikt Konflikt som grundar sig i motstridiga förväntningar påp olika roller med samma rollinnehavare Konflikt som grundar sig i motstridiga förväntningar påp samma roll utifrån n olika relationsgrupper Teorin menar att rollkonflikter kan orsaka betydande sociala och psykologiska störningar.

29 Intrarollkonflikt Upplever intrarollkonflikt utifrån 50% 45% 40% 44% 44% Daglig verksamhet 35% 30% 25% 20% 29% 33% 39% 27% 33% 24% 33% 24% Gruppbostad/ Stödboende Psykiatri 15% 10% 12% 14% 5% 0% 0% brukare & brukares anhöriga 8% 8% chef & arbetskamrater brukares anhöriga & arbetskamrater 4% brukare & chef 8% arbetskamrater & brukare 4% chef & brukares anhöriga

30 Intrarollkonflikt 36 % upplever olika förväntningar utifrån minst två av relationsgrupperna brukarna, brukarnas anhöriga, arbetskamraterna och den närmaste chefen. 5,0 Jämförelse mellan de som upplever intrarollkonflikt och övriga: 4,5 4,0 3,5 3,0 3,95 3,42 4,66 4,32 3,62 4,82 4,60 4,01 3,72 Upplever intrarollkonflikt Övriga 2,5 2,56 2,90 2,97 2,87 2,0 2,12 1,5 1,0 Psykisk belastning Stress på grund av understimulans Bra samarbete med arbetskamrater Bra samarbete med närmaste chef Trivsel med arbetskamrater Trivsel med närmaste chef Stöd från närm aste chef

31 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n minst två av relationsgrupperna brukarna, brukarnas anhöriga, arbetskamraterna och den närmaste chefen upplevde mer psykisk belastning mer stress påp grund av understimulans bättre samarbete med arbetskamrater sämre samarbete med den närmaste n chefen bättre trivsel med arbetskamrater sämre trivsel med den närmaste n chefen lägre stöd d från n den närmaste n chefen än övriga respondenter.

32 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån brukarna och brukarnas anhöriga upplevde mer stress påp grund av understimulans än n de som upplevde samma förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n brukarna och brukarnas anhöriga

33 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån den närmaste n chefen och arbetskamraterna upplevde bättre samarbete med arbetskamraterna sämre samarbete med den närmaste n chefen sämre trivsel med den närmaste n chefen lägre stöd d från n den närmaste n chefen än n de som upplevde samma förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n den närmaste n chefen och arbetskamraterna

34 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån brukarnas anhöriga och arbetskamraterna upplevde den närmaste n chefens krav som lägrel än n de som upplevde samma förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n brukarnas anhöriga och arbetskamraterna

35 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån brukarna och den närmaste n chefen upplevde lägre stöd d från n den närmaste n chefen lägre stöd d från n anhöriga mer stress påp grund av understimulans lägre egenkontroll över arbetssituationen lägre egenkontroll i arbetssituationen än n de som upplevde samma förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n brukarna och den närmaste n chefen

36 Intrarollkonflikt De som upplevde olika förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån den närmaste n chefen och brukarnas anhöriga upplevde lägre stöd d från n den närmaste n chefen lägre egenkontroll över arbetssituationen lägre egenkontroll i arbetssituationen än n de som upplevde samma förvf rväntningar påp yrkesrollen utifrån n den närmaste n chefen och brukarnas anhöriga

37 Daglig verksamhet Trivs bra med yrke, arbetsplats, arbetskamrater och relativt bra med den närmaste chefen Majoriteten upplever att de använder nder all kompetens i arbetet Majoriteten upplever att de ges möjlighet m att använda nda all kompetens i arbetet Majoriteten upplever att de vill använda nda all kompetens i arbetet Ges möjlighet m till kompetensutveckling i högre h utsträckning än övriga arbetsområden Relativt höga h krav från n den närmaste n chefen och hög h g egenkontroll Högt stöd d från n arbetskamrater och anhöriga Relativt högt h stöd d från n den närmaste n chefen Upplever psykisk belastning Upplever inte stress påp grund av understimulans eller hög h g arbetsbelastning Bra samarbete med arbetskamrater och den närmaste n chefen Utvecklas och lär l r sig nya saker i arbetet Färre som upplever intrarollkonflikt här h r i jämfj mförelse mot övriga arbetsområden

38 Gruppbostäder/St der/stödboendendboenden Trivs bra med yrke, arbetsplats, arbetskamrater och trivs relativt bra med den närmaste n chefen Upplever i lägre l utsträckning än övriga arbetsområden att de använder nder all sin kompetens Ges till stor del inte möjligheten m att använda nda all kompetens i arbetet Majoriteten vill använda nda all kompetens i arbetet Ges ej i hög h g grad möjlighet m till kompetensutveckling Relativt höga h krav från n den närmaste n chefen och relativt hög h g egenkontroll Högt stöd d från n arbetskamrater och anhöriga Relativt högt h stöd d från n den närmaste n chefen Upplever psykisk belastning Upplever inte stress påp grund av understimulans eller hög h g arbetsbelastning Bra samarbete med arbetskamrater och närmaste n chef Utvecklas inte och lär l r sig nya saker i arbetet i lika hög h g utsträckning som övriga Upplever intrarollkonflikt till viss grad

39 Psykiatrin Trivs bra med yrke, arbetsplats och arbetskamrater Trivs dåligt d med den närmaste n chefen Upplever att de använder nder all kompetens i arbetet Upplever att de ges möjlighet m att använda nda all kompetens i arbetet Vill använda nda all kompetens i arbetet Upplever inte att de ges möjlighet m till kompetensutveckling Kravet från n den närmaste n chefen upplevs som varken högt h eller lågtl Egenkontrollen i arbetet upplevs som relativt högh Högt stöd d från n arbetskamrater och anhöriga Lågt stöd d från n den närmaste n chefen Upplever stress påp grund av hög h g arbetsbelastning och psykisk belastning Upplever inte stress påp grund av understimulans Bra samarbete med arbetskamraterna Dåligt samarbete med den närmaste n chefen Utvecklas och lär l r sig nya saker i arbetet till viss del Upplever intrarollkonflikt med alla relationsgrupper i högre h utsträckning än övriga arbetsområden.

40 SLUT