Ergonomi i teori och praktik

Transkript

1 Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass:

2 ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta, t ex genom att muskler och ledband blir starkare. Men kroppen kan också skadas av för stora påfrestningar, t ex för tungt arbete, fel arbetsställning eller av buller och stress. Man kan lära sig att träna kroppen så att den håller bättre genom uppvärmning, kondition, styrka och rörlighet samt anpassa sin vardag så att kroppen skonas. Ordet ergonomi betyder läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Med enklare ord betyder det att vi behöver lära oss att använda kroppen på rätt sätt, oavsett vad vi sysslar med, för att inte skada oss. Ökad säkerhet, trivsel och hälsa i den vardagliga miljön (i skolan, på arbetet eller på fritiden) kan uppnås genom kunskaper i ergonomi. I ergonomin ingår bland annat: Hur arbetsplatsen ska se ut rent tekniskt för att inte slita på kroppen i onödan, t ex arbetsställning, arbetshöjd, ljus, ljud och klimat. Hur kroppen används på ett riktigt sätt, t ex skjuta, dra, lyfta, bära och kroppshållning. Hur en trivsam miljö skapas i skolan (psykosocial miljö), t ex utan stress, bra socialt samspel (kompisar), stimulans, trygghet, ansvar och utmaningar. Arbetsställningar En av de vanligaste orsakerna till muskelbesvär med smärta som följd är felaktiga arbetsställningar. Arbetsställningen påverkas av längd, styrka och syn. För att få en fungerande och ergonomsikt riktig arbetsplats är det därför viktigt att utforma arbetsplatsen efter individen. Nedan följer viktiga principer för de vanligaste arbetsställningarna: Lyfta och bära Genom en bra lyft- och bärteknik undviks onödigt stora belastningar på ryggen. Istället fördelas belastningen på många olika muskler.

3 Ha rak rygg om ryggen böjs framåt belastas ryggens svagaste delar hårt Ha belastningen nära kroppen ju längre från kroppen det tunga föremålet hålls, desto större belastning på ryggen Vrid inte under lyftet byt fotställning istället Stå stadigt minskad risk att tappa balansen om fötterna säras Använd benen benmusklerna är stora muskler som klarar av större belastningar än t ex armar och ben Böj knäna (max 90 grader) Lyft med raka armar nära kroppen böjda armar kräver spända och arbetande muskler som snabbt blir trötta Fördela tyngden jämnt på båda armarna/benen bär hellre två halvfulla kassar än en full (ryggsäck är att föredra) Använd omvänd lyftteknik vid nedsättande Packa en ryggsäck. Det kan ta ett tag innan du lärt känna din ryggsäck och kan packa den på ett sätt som passar dina behov. Grundregeln är dock att packa tunga saker närmast ryggen och gärna högt upp i säcken, så får du bättre balans. Alltså gympapåsen först och skolböckerna sedan i skolryggsäcken. Undvik att packa saker utanpå ryggsäcken. Om du ska fästa saker utanpå så använd remmar så att inte utrustningen hänger och slänger. Saker du snabbt behöver komma åt som t.ex. regnkläder, bör ligga överst eller i sidofickorna. Använd packpåsar i olika färger så håller du lättare ordning. Packa snyggt, inga tomma hål mitt i. Dra åt kompressionsremmar och topplock så att allt ligger still i säcken. Skjuta och dra Använd kroppstyngden Använd de starka benmusklerna Ha raka armar Ha rak rygg

4 Sittställning Ha hela foten i golvet Eftersträva 90 grader i knä- och höftled Minst 2/3 av låret bör stödjas mot sittdynan Ha ett bra ryggstöd i svanken för att avlasta ryggen och undvika slitage Växla ställning ofta sitta/stå Undvik att sitta i vriden ställning Undvik häng fram över bordet Stående arbetsställning Håll ryggen upprätt, rak och avspänd sänk axlarna Arbeta nära kroppen undvik att arbeta med armarna högt Bänken/bordet bör vara i armbågshöjd är det för högt dras axlarna upp med nackspänning som följd, är det för lågt lutar ryggen framåt och ryggen spänns Fördela tyngden lika på båda benen Variera kroppsställning bra för blodcirkulationen Ljus och belysning En bra belysning är viktigt för att kunna arbeta bra och undvika trötthet och huvudvärk. Det är i dagsljuset vi mår bäst och det är därför viktigt att komma ut en stund på dagen. Sinnesstämningen påverkas av dagsljuset och ljusterapi är därför vanligt förekommande vid behandling av depressioner. Det konstgjorda ljuset kan aldrig ersätta dagsljuset genom att tillbringa lite tid ute varje dag får ögat stimulans och tröttheten minskar Det är viktigt att ljuset kommer från rätt håll vid bländning kan spänningar i ögonmusklerna och huvudvärk uppstå. Ljuskällan ska placeras så att man inte skuggar sig själv. Lampan ska därför inte vara på samma sida som den hand man skriver med.

5 Klimat värme, kyla & luftfuktighet Luftfuktighet, drag och temperatur påverkar inomhusklimatet. Vad som är en lagom arbetstemperatur råder det olika uppfattningar om. För att kunna arbeta bra bör lufttemperaturen vara normal. Vid 35 graders värme sänks prestationsförmågan med 50 %, dvs. man arbetar hälften så bra. Även luftfuktigheten är viktig. Är det för torrt inomhus så svettas vi och blir torra i näsa och mun. Lämplig nivå är 50 %. Ljud och buller Ljud är svängningar i luften som vi uppfattar med hörseln. Oönskade ljud kallas ofta buller. Förutom hörselskador kan buller leda till huvudvärk, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens och ökad stress. Undvik för högt ljud i MP3-spelare eller liknande eftersom ljudet går direkt in i öronen ljudnivåer uppåt 100 db medför ökad risk för hörselskador Stress och avspänning För länge sedan var stress en form av förberedelse för en fysik prestation såsom kamp eller flykt. Idag är det främst psykiska krav som utlöser stress, t ex. oro inför problem hemma, i skolan eller på arbetet. Vid stress produceras stresshormoner (adrenalin, noradrenalin samt kortisol) och puls och blodtryck stiger.

6 Positiv och negativ stress En anspänning förenad med lustkänsla innebär positiv stress medan en känsla av olust leder till negativ stress. Ett exempel: om du trivs i skolan och ser uppgifterna som en positiv utmaning presterar du bättre. Ett visst mått av stress är nödvändigt för att fungera bra och effektivt. Lagom stress är olika för olika individer. Följande kan inträffa vid långvarig negativ stress: Hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, hjärnblödning mm) Muskelspänningar (migrän, nack- och ryggbesvär, spänningshuvudvärk) Problem med andningen (astma förvärras) Magstörningar (magkatarr, magsår mm) Hudproblem (eksem, acne, föråldring) Övriga problem (sängvätning, sömnproblem, kronisk trötthet) Bidragande stressfaktorer kan vara: Buller Bristfällig belysning Dålig städning Arbetskamrater En ergonomsikt välfungerande tillvaro (arbetsmiljö, hemmamiljö etc.) är således av stor vikt för att motverka stress och stressrelaterade sjukdomar. Mental träning är ytterligare ett sätt att så ofta som möjligt ligga i kurvans topp. För att uppnå en bra balans i kroppen och hantera stress finns olika metoder att tillämpa:

7 Avslappning (gör att musklerna får en lägre spänningsnivå) Avspänning (meditation, yoga, massage) Träning och motion Bra rörelser under en mikropaus Börja med att skaka loss, framför allt armarna. Sträck upp armarna och pressa uppåt i 15 sek. Sträck armarna framåt i 15 sek. Sträck armarna bakåt och pressa ihop skulderbladen. Cirkla runt i axellederna både framåt och bakåt. Knyt handen i 10 sek. Spreta sedan med fingrarna i 10 sek. Upprepa 5 ggr. Slappna av. Håll armarna rakt framför kroppen, korsa höger över vänster och låt handflatorna mötas. Knäpp händerna. Håll kvar i 15 sek. Dra armarna mot kroppen och vänd upp dina knutna händer framför bröstet, håll kvar i 15 sek. Byt så att du gör samma övning med vänster arm över höger. Pressa ihop handflatorna framför bröstet med fingrarna pekande uppåt och rät vinkel mellan handrygg och underarm. Håll kvar i 15 sek. Håll fortfarande handflatorna pressade mot varandra medan du vrider händerna så att fingrarna pekar nedåt. Håll kvar i 15 sek. Slut ögonen hårt i 10 sek. Upprepa 10 ggr. För att få igång blodcirkulationen i hela kroppen kan du göra tåhävningar eller knäböjningar samtidigt med ovanstående rörelser.

8 Ergonomistationer och frågor till stationerna Station 1: Skotta snö På den här stationen ska du skotta medicinbollen från det ena stället till det andra. Hur ska du bäst göra för att inte skada ryggen? Station 2: Precisionsarbete vid olika arbetshöjd På den här stationen ska du arbeta på tre olika arbetshöjder. Arbeta på varje höjd en liten stund och försök tänka hur det arbetet skulle kännas under en längre tid. Vilken arbetsnivå känns bäst att arbeta på och varför? Station 3: Bära och lyfta matkassar Att bära matkassar från affären tillhör vardagssysslor hos många familjer. Hur känns det att bära en kasse i varje hand jämfört med att bära båda kassarna i en hand? Vilken kroppsdel belastas? Station 4: Lyfta en pallplint Du ska lyfta en pallplint och ställa den en bit bort. Hur ska du lyfta för att inte skada ryggen? På vilken kroppsdel ska den största belastningen ligga? Station 5: Skjuta och dra Prova att skjuta och dra en kompis. Hur gör du för att agera ergonomiskt riktigt? Vad blir skillnaden med ett icke-ergonomiskt arbetssätt?

9 Syfte/förmåga (LGR 11) Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förebygga risker vid fysisk aktivitet Centralt innehåll (LGR 11) Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Kunskapskrav (LGR 11) E C A Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Inför PRAO & prov Denna ergonomikurs är en del i idrott & hälsa-undervisningen där du, inom ramen för området Hälsa och livsstil, får möjlighet att utveckla din förmåga att förebygga skador och beskriva risker med olika typer av fysiska aktiviteter. Under din praoperiod ska du fundera över frågeställningarna nedan. Dina tankar och reflektioner kring frågeställningarna, tillsammans med teorihäftet och lektionspassen i ergonomi, ligger till grund för provet som äger rum i slutet av kursen (datum lämnas av lärarna i idrott & hälsa). Utgå från arbetsmiljön på din PRAO-plats, både psykosocial och teknisk arbetsmiljö, och fundera över följande: 1. Vilka risker för ergonomiskt relaterade skador finns på din praoplats? 2. Hur skulle riskerna för ergonomiskt relaterade skador kunna förebyggas? 3. Vilken typ av träning skulle du rekommendera personalen och varför? Vid eventuella frågor eller funderingar kontakta din lärare i idrott & hälsa!