Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Transkript

1 Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet vårlek ingår som en del i vårt större tema våren. Syftet är att eleverna förstår begreppen balans, tyngdpunkt och jämvikt. Eleverna får prova begreppen praktiskt. Centralt innehåll Lgr 11: Tyngdkraft som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel vid gungbrädor (NO) Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. (NO) Några vanliga föremål där enkla mekansimer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser (TE) Undersökande av hur några vanliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. (TE) Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. (TE) Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). När arbetet är slutfört vill vi att barnen har kännedom om begreppen jämvikt, balans, stödyta och tyngdpunkt. Vi vill att de är medvetna om att förflyttning av kraft påverkar jämvikten och att balansen påverkas av tyngdpunkten och stödytan. För att tydliggöra dessa mål och kunskapskrav för elever och föräldrar har vi ett foto över skolgården och lekplatsen i närheten, där vi lagt in målen. Detta bifogas med veckoinformationen (se bilaga 1). Under arbetets gång ger vi

2 elevgrupperna muntlig feedback, samt ställer utmanande frågor i de enskilda grupperna. Grupperna gör viss dokumentation, skriftligt och genom foto. Vi observerar aktiviteten hos eleverna. Slutligen får eleven enskilt arbeta med ett arbetsblad (skriftligt) för att visa sin kunskap. Arbetet med barnen Vi startar upp arbetet teoretiskt i klassrummet. Barnen är indelade i mindre grupper. De får en bild över en gungbräda (se bilaga 2). Sedan får de gemensamt fundera över följande frågor: - Hur fungerar en gungbräda bäst? Varför? - Hur ska pappan och barnet på bilden få jämvikt på sin gungbräda? Därefter får grupperna redovisa sina tankar inför de övriga och vi diskuterar bland annat begreppet jämvikt. Sedan går vi ut till lekplatsen och eleverna får prova gungbrädan i praktiken. Eleverna får i gruppen som uppgift att prova sig fram att hitta jämvikt (bilaga 3). De dokumenterar där sina kunskaper. Vid nästa tillfälle får grupperna ett arbetsblad (se bilaga 4), där de får prova balans i olika moment. Detta moment görs utomhus, på skolgården. Efteråt går vi in i klassrummet och diskuterar svaren på frågorna och den främsta frågan är, Varför är det svårare att hålla balansen på en del moment? Här vill vi diskutera begreppen balans, tyngdpunkt och stödyta. Den slutliga bedömningen görs skriftligt för den enskilda eleven (se bilaga 5).

3 Materiallista: Arbetsblad (Se bilagor) pennor och sudd Digitalkameror till grupperna Tidtagarur till grupperna Brädor Rep Utvärdering av undervisningen Barngruppen bestod av 33 barn, men vid första tillfället var tre barn sjuka, men de var med vid det senare tillfället (utomhus). Vi hade delat in barnen i 10 grupper och i varje grupp ansvarade ett barn för tidtagaruret, ett barn för papper och penna och ett annat barn för en digitalkamera. De blev ca 3 barn i varje grupp. Barnen var mycket aktiva och intresserade, men det märktes utomhus att några barn tappade fokus efter ett tag och fick påminnas om att vara aktiva i gruppen. I stort sett så tyckte vi att arbetet fortlöpte enligt planerna. Vi fick göra några justeringar eftersom det inte löste sig praktiskt som vi planerat. Diskussion När vi planerade arbetet tänkte vi ha tillgång till fler gungbrädor. Vi tänkte göra fler egna med hjälp av brädor, men hade inte tillgång till det materialet som vi trodde. Men vi delade upp arbetet ute på stationerna balans och gungbräda, så eleverna fick inte så lång väntetid. En positiv upptäckt var att vår tidsplanering utomhus var väl avvägd. Vi begränsade kanske elevernas tankar, då vi hade bilder på det skriftliga testet. En del blev låsta vid att beskriva bilden istället för att förklara begreppen. Referenslista: Läroplan för grundskolan 2011 Puls NO läromedel, Enwall mfl, (2011) Natur och Kultur Teknikdidaktik i förskolan, Bjurulf V, (2013)

4 Färdplan

5 Bilagor Bilaga 1: Vårlek I temat våren ska vi nu arbeta med vårlek. Vid dessa tillfällen ska vi arbeta med begreppen hävstång, genom gungbrädan, och balans. Våra mål med det här arbetet är att barnen har kännedom om: begreppen jämvikt, balans, stödyta och tyngdpunkt förflyttning av kraft påverkar jämvikten balansen påverkas av stödytan och tyngdpunkten Utdrag ur centralt innehåll i läroplanen, Lgr11

6 Bilaga 2: Hur fungerar en gungbräda bäst? Hur ska pappan och barnet på bilden få jämvikt på gungbrädan?

7 Bilaga 3: 1. Gungbrädan är i balans. Vad kallas det med ett annat ord? Fyll i rätt bokstäver i rutorna. 2. Hur ska de göra för att det ska bli jämvikt? 3. Prova att lyfta en kompis. Låt sedan kompisen sitta längst ut på en gungbräda. Lyft kompisen genom att pressa ner andra ändan av gungbrädan. Vad upptäcker ni? Vad tror ni att det beror på?

8 Bilaga 4: Håll balansen på ett ben! Namn:.. 1. Hur länge kan ni stå på ett ben? Börja på marken och prova sedan på olika platser. Ta tid på varandra och fyll i tabellen. 2. Var fick ni bästa tiden? Vad tror ni att det beror på? 3. Var fick sämsta tiden? Vad tror ni att det beror på? 4. Hur gjorde ni när ni började tappa balansen?

9 Bilaga 5: Vårlek Namn:. 1. Hur fungerar en gungbräda bäst? 2. Ge något exempel på hävstång? När kan den vara bra att använda? 3. Vad påverkar balansen?