STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Transkript

1 STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

2 Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel. Till vissa kapitel finns också övningar. Det kan vara lämpligt att jobba med boken i till exempel ridlärar- eller tränargruppen. Frågorna kan också användas för självstudier. Börja med att bestämma vad ni har för syfte med studiecirkeln. Är det att få grundläggande kunskaper som ridlärare eller tränare eller för att höja kvaliteten på ridundervisningen? Är det för att jobba mer målinriktat eller kanske att få lite nya idéer? Hur många gånger ska ni träffas? Ett tips är att träffas sex gånger och behandla två av bokens kapitel vid varje träff. Tag kontakt med studieförbundet SISU för att få hjälp att organisera studiecirkeln och finansiera inköp av boken! Lycka till! Mari Zetterqvist Blokhuis [ studieplan ] 2

3 Allra först Innan första träffen: fråga några ryttare i olika åldrar och på olika nivåer varför de rider. Anteckna svaren och ta med första gången ni träffas. Kapitel 1 Börja med att diskutera svaren ni fått i den första övningen. Låt dem finnas med som grund för vidare diskussioner under studiecirkelns gång. Tycker du att ridundervisningen har förändrats sedan du själv började rida? Vilka för- respektive nackdelar ser du i så fall med undervisningen förr och nu? Kapitel 2 Fundera över stycket Att lära ut ridning på sidan 19. Vad tycker du själv är den största utmaningen med att undervisa i ridning? Diskutera Franke Slothaks citat på sidan 19. Håller du med om det han säger? Vad innebär det i så fall för dig som ridlärare/tränare? Kapitel 3 Läs sidan och diskutera ridlärarens olika egenskaper; Vad tycker du är viktigt för att du själv ska känna dig motiverad som ridlärare/tränare? Hur märker du skillnaden mellan en ridlärare/tränare med hög respektive låg kompetens? Hur formas din pedagogiska grundsyn och dina grundprinciper och hur förmedlar du dem till dina elever? Hur gör du rent praktiskt för att få en röd tråd och struktur i din undervisning? Och hur hittar du balansen mellan struktur och flexibilitet? Diskutera citatet av William Gladstone på sidan 24. Vad innebär detta i praktiken? Hur är din förmåga att känna empati har du lätt eller svårt för att sätta dig in i elevens situation när du exempelvis undervisar nybörjare. [ studieplan ] 3

4 Hur ställer du dig till nya kunskaper och nya metoder? Är du öppen för andra människors kunskap eller är du kanske misstänksam när nya ideer presenteras för dig? Hur tar du emot nya elever på ridskolan eller privatelever som du har i träning? Vilka hinder kan du identifiera i din kommunikation med dina elever (sidan 28)? Varje deltagare i studiecirkeln berättar ett kort semesteräventyr eller en pinsam historia för resten av gruppen (3 5 minuter). Ge varandra feedback på röst och kroppsspråk. Tala om tre saker som varje personen gör bra och en sak som han eller hon skulle behöva förändra. Alternativ till övningen ovan: deltagarna studerar varandra parvis under en del av en ridlektion (5 10 minuter). Ge feedback på röst och kroppsspråk enligt punkterna på sidan 28. Varje deltagare gör först en SWOT-analys enskilt (sidan 29) när det gäller sitt arbete som ridlärare eller tränare. Ge feedback på de starka och svaga sidor samt möjligheter och hot som varje person identifierat. Sen gör ni en enklare handlingsplan på saker som varje person behöver förbättra. Spara handlingsplanen till sista träffen! Kapitel 4 Diskutera figuren på sidan 32. Hur ofta får du själv aha-upplevelser när du rider? Och hur gör du för att hjälpa ryttarna att hitta aha-upplevelser? Diskutera uttrycket på sidan 33. Jämför med dina egna erfarenheter av hur stor betydelse ryttarens egen motivation har för inlärningen. Går det att lära ut en känsla? Diskutera de metoder som finns föreslagna på sidan 34 och som kan användas för att hjälpa ryttaren att hitta den rätta känslan! Kanske har ni fler förslag? Fundera över formeln KUNSKAP = information x bearbetning. Hur gör du för att ge ryttaren en lagom blandning av instruktioner och tid till att öva? Läs och diskutera Eva-Karins och Sylves tips på sidan 37 och 38. Jämför med hur du själv undervisar nybörjare jämfört med ryttare som kommit längre i sin utbildning. Analysera hur du själv tar emot information genom att göra inlärningstestet som finns sist i studieplanen. Fundera på vilka metoder du främst använder dig av när du undervisar. Hur anpassar du din undervisning till ryttare med olika inlärningsstilar? [ studieplan ] 4

5 Hur gör du för att få ryttarna att fördjupa sin inlärning när de exempelvis ska lära sig ett nytt moment. Använder du repetition, teman, hemläxa eller andra metoder? Hur gör du för att skapa en bra inlärningsmiljö på ridskolan? Jämför med punkterna på sidan 42 i boken. Diskutera Pontus tips på sidan 43. Prova med att låta ryttarna rida fram hästarna till musik utan att ge så mycket instruktioner. Fråga dem hur de upplevde framridningen. Gör en enklare enkät och dela ut till en grupp elever som bara ridit ett par månader på ridskolan. Ställ frågor om deras första intryck av ridskolan var och be dem beskriva hur de tycker att de blev bemötta. Kapitel 5 Börja med att diskutera citatet i början av kapitlet stämmer det att vi är rädda för att misslyckas? Är ridning en idrott? Vilka speciella krav ställs på en ryttare jämfört med andra idrottsmän? Fundera på om du dig själv håller dig i god fysisk trim så att du är en bra förebild för eleverna? En bra balans är grunden för en korrekt sits. Hur arbetar du som ridlärare/ tränare för att förbättra ryttarens balans på hästryggen ge förslag på konkreta övningar! Diskutera uttrycken om automatisering på sidan 49 och 50. Vad innebär detta rent praktiskt i ditt arbete? Hur kan du medverka till att ryttarna värmer upp före och stretchar efter ridpasset? Diskutera vilken betydelse ryttarens självbild har för resultatet i ridningen hur kan du göra i praktiken för att medvetet höja ryttarens självkänsla och självförtroende? Fundera över Pontus citat på sidan 56 hur kan du hjälpa ryttarna att fokusera på det som är bra? Många barn och ungdomar har en osund inställning till mat. Vilket ansvar har ni på ridskolan (alt vilket är ditt ansvar som tränare) för att barnen äter rätt? Och hur hanterar ni elever som är överviktiga? [ studieplan ] 5

6 Pröva någon av övningarna som finns i kapitlen Mental träning och Spänningsreglering, antingen själv eller på dina elever. Diskutera resultatet i gruppen. Spring en runda tillsammans med dina elever för att se hur mycket de orkar. Eller träna aerobics tillsammans i ridlärar/tränargruppen. Diskutera hur din egen och dina elevers kondition och styrka är. Finns det något som behöver förbättras? För dig som undervisar privatelever eller träningsgrupper Låt ryttarna skriva en enklare träningsdagbok under ett par veckors tid. Diskutera med ryttarna hur de själva upplever sin kondition, styrka osv. Kapitel 6 Hur är kunskapen om hästens beteende och grundläggande behov hos eleverna på din ridskola/alt ryttarna i din träningsgrupp? Diskutera hur ni eventuellt kan öka deras kunskap. Hur fördelar ni hästarna till ryttarna på ridskolan? Utnyttjar ni möjligheterna att matcha ryttare och häst? Vad gör du som tränare om du har en privatryttare med en häst som absolut inte passar ryttaren? Hästar behöver trygga rutiner men samtidigt omväxling i arbetet. Fundera över hur ridskolehästarnas motivation är. Kan ni göra mer för att behålla den och för att få hästarna att trivas? Diskutera Eva-Karins tips på sidan 68. Brukar du börja med att låta ryttarna kontrollera att hästen svarar för de grundläggande hjälperna? Hästen är ridskolans viktigaste material. Diskutera hur ni grundutbildar och vidareutvecklar ert dyrbara hästmaterial på ridskolan. Hur gör du själv för att lära känna hästarna tillräckligt bra? Lägger du ner tillräckligt med tid på att rida hästarna så att du kan ge ryttarna rätt instruktioner? Du som undervisar privatelever hur gör du för att lära ryttaren att vara konsekvent i sitt utbildningssystem? Arrangera en temadag om hästens beteende och grundläggande behov. Fråga eleverna efteråt vad de lärt sig. Diskutera i gruppen. Rid en av lektionshästarna som du inte ridit på länge. Alternativt kan du rida på en av dina privatelevers hästar. Kändes den som du trodde att den skulle kännas? Diskutera i gruppen! [ studieplan ] 6

7 Kapitel 7 Fundera över citatet i kapitlets början. Tycker du att det stämmer? Diskutera modellen för genomgång av en ny rörelse på sidan 72. Vilka metoder använder du själv när du går igenom en rörelse? I kapitlet om inlärning kunde du läsa att människor lär bäst på olika sätt. Hur är din egen fördelning mellan att visa, att instruera och att låta ryttarna prova sig fram? Diskutera användningen av olika metoder i ridundervisningen (video, speglar, hjälptyglar, trähäst, longering etc). Finns det metoder som du skulle kunna utveckla och använda dig mer av? Arrangera en clinic med ett speciellt tema på nästa teoripass (eller teoridag) där ni ridlärare rider och samtidigt berättar vad ni gör. Använd gärna lektionshästarna. Fråga några av eleverna vad de lärde sig. Diskutera erfarenheterna i gruppen. Byt ridgrupp eller privatelever med en av dina kollegor. Fråga eleverna vid slutet av lektionen om de lärde sig något särskilt. Kanske förklarade du något på ett annorlunda sätt än den ordinarie ridläraren eller tränaren? För dig med lång erfarenhet som ridlärare/tränare Be en av dina ridgrupper fylla i en enklare dagbok under en termin enligt modellen på sidan 79. Samla in dagböckerna i slutet av terminen, läs dem och diskutera med dina elever. Kapitel 8 Läs om den motoriska utvecklingen på sidan Finns det ryttare eller ridgrupper som stämmer bra in på beskrivningarna över de olika stadierna i den motoriska utvecklingen? Först vid 11 års ålder är barnet moget att ta emot språkliga instruktioner. Diskutera vad detta innebär i praktiken när du undervisar i ridning. Hur gör du för att stärka barnens självkänsla? Tror du att det är bra att ge barnen massor av beröm? När börjar barnen tävla på din ridskola/i din verksamhet? Finns det möjlighet att utveckla fler tävlingsformer för barn? Gå igenom vad du bör tänka på när du undervisar barn i olika åldrar (sidan 90 92). Analysera vilka likheter och skillnader det finns med ditt eget sätt att undervisa. Gör en idélista på eventuella förbättringar som skulle anpassa undervisningen ännu mer till barn i olika åldrar. [ studieplan ] 7

8 Tonåringarna är en viktig grupp på ridskolan, och det är viktigt att försöka behålla dem. Diskutera hur du anpassar ditt sätt att undervisa till ryttare i tonåren. Fundera på hur det är att undervisa vuxna jämfört med barn och tonåringar. Har de samma mål som barnen med sin ridning? Hur kan ni utveckla verksamheten så att ni tar vara på denna åldersgrupp? Pröva någon av lekarna för barn på sidan Diskutera hur det fungerade med deltagarna i gruppen. Kapitel 9 Gå igenom de olika punkterna i MAKIS och fundera på hur ni praktiskt tillämpar dem på just din ridskola eller i din ridlärar/tränargrupp. Finns det något att förbättra? Hur är Vi-känslan i ridgrupperna, personalgruppen och ridklubben? Håll en ridlektion/träning som är så KONKRET som möjligt! Diskutera resultatet i gruppen. Besök din grannridskola eller titta på en träning. Studera hur ridläraren/tränaren tillämpar de olika punkterna i MAKIS i praktiken. Gör anteckningar och diskutera vid nästa träff. Kapitel 10 Vilka mål har dina elever med att komma till ridskolan? Vet du varför privateleverna kommer till dig? Diskutera i gruppen. Vilka olika slags mål finns på din ridskola (se sidan 102 om olika mål)? Har alla ridgrupper ett tydligt terminsmål? Är målet tillräckligt konkret? Får ryttarna vara med och sätta upp målet? Fundera på om du arbetar målinriktat med dina privatelever. Har du delmål med varje lektion? Jämför med mönstret på sidan 104. Fråga ryttarna i en av dina ridgrupper vad var och en har för mål med sin ridning. Stämmer det med vad du förväntat dig? Hur du kan lägga upp undervisningen så att alla ryttare blir nöjda? [ studieplan ] 8

9 Kapitel 11 Varje deltagare tar med och presenterar ett skriftligt PM för en ridlektion. Diskutera innehållet och jämför med stycket om PM på sidan i boken. Hur organiserar du din undervisning? Finns det något att förbättra? Läs stycket Frågetecken på sidan 111. Hur gör du själv om du inte når fram till eleverna? Fundera på hur era rutiner fungerar när det gäller uteritter med grupper. Diskutera hur ni kan göra teorilektionerna intressanta för ryttarna! Har ni tillräckligt tydliga regler när det gäller ryttarnas utrustning i er verksamhet och hur efterföljs de? Fundera på hur väl förberedda ni är på ridskolan om det händer en olycka jämför med punkterna på sidan 115 i boken. Om ridskolan använder en blankett för uppföljning av olyckor gå igenom den och diskutera hur ni kan förebygga farliga moment! Diskutera Sylves tips på sidan 117. Fundera på hur du själv ger feedback till ryttarna. Läs och diskutera Lottas tips på sidan 118 och jämför med ditt eget sätt att undervisa. Fundera på hur du själv stämmer av hur ryttarna utvecklas i förhållande till målet. Och hur tar du reda på hur ryttarna uppfattar din undervisning? Hur reagerar du när du får positiv respektive negativ feedback av dina elever? Jämför med feedbacktrappan på sidan 119. Läs de pedagogiska tipsen på sidan Låt var och en välja ut ett av tipsen som är svårt att följa? För ridskolor eller verksamheter som saknar blankett för uppföljning av olyckor. Sammanställ en blankett som ni kan använda er av i framtiden. Förslag finns i boken Driva ridskola som Svenska Ridsportförbundet ger ut. Gå laget runt i slutet av ridlektionen/träningen och låt varje ryttare säga en sak som de tyckte att de gjorde bra. Diskutera ryttarnas svar i studiegruppen. Gör en enkel enkät och låt elever i en av dina ridgrupper fylla i vad de tycker om din undervisning. Välj ett mindre antal frågor med tydliga svarsalternativ och plats för kommentarer. Diskutera resultatet i gruppen. [ studieplan ] 9

10 Kapitel 12 Diskutera citatet i början av kapitlet. Jämför med de mål och den vision som finns på din ridskola alternativt i din tränarverksamhet. Jämför de olika dokument som finns på er ridskola med listan på sidan 124. Fungerar det bra som det är idag eller finns det saker som behöver ses över? Diskutera teoriundervisningen på er ridskola lär sig ryttarna tillräckligt mycket om hur de ska sköta och hantera hästarna? Och vilket ansvar har ni för att förmedla dessa kunskaper även till de ryttare som har egen häst? Hur kommer ridskolan att se ut om fem år? Vad gör ni för att möta framtidens behov? Finns det tillräckligt med intresse för att diskutera utvecklingsfrågor i ridklubben? Avslutning Individuell utveckling Gå tillbaka till handlingsplanen som varje deltagare gjorde under kapitel 3. Diskutera om det är något som ni kanske redan har förbättrat. Bestäm er för hur ni ska gå vidare. Kanske behövs ytterligare fortbildning antingen för enskilda ridlärare eller tränare eller i grupp. Ridskolans/träningsverksamhetens utveckling Diskutera om det är något som behöver förbättras inom verksamheten totalt sett. Det kan vara till exempel när det gäller att förändra utbildningsplaner, undervisningsmetoder eller rutiner. Bestäm er för hur ni kan gå vidare. Till sist Hoppas att ni haft en givande studiecirkel. Maila gärna och tala om ifall det är något som ni tycker kan förbättras när det gäller boken eller studieplanen. Eller om ni har några frågor. Ni kan också skriva och tala om era erfarenheter från studiecirkeln eller materialet. Min e-post är mari.zetterqvist@stromsholm.com. [ studieplan ] 10

11 Inlärningstest Vilket eller vilka sinnen använder du främst när du tar emot information. Läs varje fråga först och tänk igenom vad du får för information med hjälp av dina sinnen innan du läser svarsalternativen. Sen ringar du in det eller de alternativ som du först kommer att tänka på. 1. Du ska åka till en ny tävlingsplats. Hur gör du för att ta reda på vägen dit? a. Läser vägbeskrivningen som du fått i Meddelande till ryttare. b. Ringer och frågar en kompis. c. Litar på att du hittar vägen eftersom du varit där en gång förut. 2. Du har just köpt en ny video. Hur gör du när du ska använda den för första gången? a. Packar upp den och provar de olika knapparna för att se hur den fungerar. b. Läser bruksanvisningen noga innan du vågar prova. c. Går in till din granne som har en likadan video och ber honom berätta hur du ska göra. 3. Tänk på din senaste träning eller ridlektion. Vad upplever du? a. Något som din ridlärare/tränare sa till dig. b. Hur din häst kändes att rida i en viss övning. c. En bild eller föreställning av ridbanan och de andra ryttare. 4. Vad upplever du när du tänker på någonting som du tycker är roligt? a. En känsla, till exempel glädje. b. En bild, du ser till exempel en person el någonting annat framför dig. c. Ett ljud, du hör till exempel någonting som sägs. 5. Du ska tävla dressyr och rida ett nytt dressyrprogram. Hur gör du för att lära dig programmet? a. Springer programmet på ridbanan. b. Ber din kompis lyssna när du förklarar programmet för honom. c. Läser programmet noga och ritar upp det på ett papper. [ studieplan ] 11

12 6. Vad upplever du när du tänker på någonting som är svårt? a. Ett ljud eller ett inre samtal. b. En obehaglig känsla. c. En bild, du ser något obehagligt framför dig. 7. Vad upplever du när du tänker på din bästa vän? a. En bild, till exempel hur han/hon ser ut eller en plats där ni varit tillsammans. b. Ett ljud, till exempel hans/hennes röst. c. En känsla, till exempel dina känslor för honom/henne. 8. Du går på disco och din kompis ska lära dig en ny dans. Hur gör du? a. Lyssnar noga när din kompis talar om hur du ska utföra de olika stegen. b. Står och tittar en stund när din kompis dansar, och sen provar du själv. c. Hoppar in på dansgolvet och provar dig fram tills du hittar takten. 9. Du ska fylla i din deklarera för första gången. Hur gör du när du fyller i blanketten? a. Fyller i blanketten snabbt eller deklarerar via SMS. b. Läser noga igenom instruktionerna innan du börjar. c. Ber din pappa eller sambo förklara hur du ska fylla i den. 10.Vad upplever du när du tänker på din favoritprestation? a. Känsla av glädje och lycka. b. Ljudet av applåder och en inre positiv röst. c. En bild av dig själv på prisutdelningen. [ studieplan ] 12

13 Sammanställning Ringa in de bokstäver som du har ringat in vid varje fråga. Syn Hörsel Känslor 1 a b c 2 b c a 3 c a b 4 b c a 5 c b a 6 c a b 7 a b c 8 b a c 9 b c a 10 c b a Summera de bokstäver som du ringat in i varje kolumn. Då får du fram vilket sinne du favoriserar när du själv lär. Stämmer det med din egen uppfattning av hur du själv lär bäst? Och hur tror du att det visar sig i ditt sätt att undervisa? [ studieplan ] 13

14