Psykosociala behov och åtgärder

Transkript

1 Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1

2 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2

3 Ämnesområdet psykosocial onkologi Psykologiska reaktioner hos patienter med cancersjukdom och deras närstående under alla stadier av sjukdomen, stress hos vårdpersonalen samt psykologiska, sociala och beteendemässiga faktorer som bidrar till canceruppkomst och överlevnad (International Psycho-Oncology Society) 3

4 Psykosocial onkologi i Sverige Fem psyko-onkologiska team i landet Tillgång till socionomer/sjukhuskuratorer ganska god Sjukhuskyrka som resurs Mycket tonvikt på bemötande, empatiskt förhållningssätt i vårdprogram et c 4

5 Psykosociala problem hos cancerpatienter 5

6 Problemområden Känslomässiga problem anpassning Oro ångest Nedstämdhet depression Sömnproblem Praktiska problem Problem relaterade till livssituation Ekonomiska problem 6

7 Problemområden Problem i kontakten med sjukvården Information Vårdapparaten Relationer / omgivningen Närstående Arbete Vänner, bekanta Sexuella problem 7

8 Reflektera - diskutera Vilka är de vanligaste psykosociala problem som ni möter? Hur ofta? Hur hanterar ni dem? 8

9 Prevalens av psykosociala problem Uppgifter varierar starkt mellan undersökningar. Möjliga orsaker: Psyksociala problem kan se mycket olika ut vad har man undersökt? Cancerpatienter är en ytterst heterogen grupp hur ser den undersökta gruppen ut? Hur har man undersökt? Tar undersökningsmetoderna hänsyn till den somatiska sjukdomen? 9

10 Lite siffror En ofta citerad studie anger att 47% av polikliniska patienter har en psykiatrisk störning (axel I eller II, DSM III). Anpassningsstörning vanligast, därefter affektiv störning. (Derogatis et al 1983) Senare undersökningar har gett siffror på distress (BSI, psykiatriska problem) som ligger kring 35% (Zabora et al 1997, 2001) 10

11 Depression och ångest En metaanalys* visar att cancerpatienter oberoende av sjukdomsstadium, medicinsk behandling och diagnos är jämförbara med allmänbefolkningen när det gäller ångest, något högre nivåer av depression. Ångestnivå var högre vid diagnos men sjönk sedan, depression låg på samma nivå (ibid.) * van t Spijker et al

12 Reflexion och diskussion Era tankar om problemnivåerna? 12

13 Viktigt att tänka på vid bedömning Symptom på somatisk sjukdom och / eller behandling kan överlappa Gastrointestinala problem Rastlöshet Trötthet (fatigue) Sömnstörningar Viktigt att ta hänsyn till detta i bedömning / diagnostik! 13

14 Utredning och behandling för psykologiska eller psykiatriska problem får aldrig utesluta utredning och behandling för somatiska symtom! 14

15 Vanliga frågor kring prevalens av depression vid cancersjukdom Finns könsskillnader i prevalens? Det verkar inte så generellt Är inlagda patienter oftare deprimerade än polikliniska patienter? Det verkar inte så. Är avancerat sjuka oftare deprimerade? Det verkar så. 15

16 Ångest Svår sjukdom innebär ett hot mot livet. Ångestreaktioner kan betecknas som normala responser i ett sådant sammanhang Kan dock i vissa fall bli så svåra att patienten får svårt att hantera sin livssituation Ångest är prevalent i samband med brytpunkter 16

17 Flera olika medicinska tillstånd kan orsaka eller förstärka ångest och depression Okontrollerad eller dåligt kontrollerad smärta Sjukdomar eller biverkningar av mediciner Utsättning av mediciner Utsättning av alkohol eller narkotika, tablettberoende (missbruk) 17

18 Kom ihåg! Man tar i normalfallet inte psykisk skada av att genomgå svårigheter Att vara mycket ledsen och orolig är naturligt i vissa situationer inte tecken på svaghet eller att något är psykiskt fel. Däremot kan det vara jobbigt! 18

19 Coping Constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external or internal demands that are appraised as taxing or exceeding the resources of a person. Lazarus, R & Folkman, S

20 Copingprocessen Yttre faktorer / förutsättningar: Socioekonomi, socialt stöd, situationens allvarsgrad Stressor Primär uppskattning: Hot? Skada? Sekundär uppskattning: Egna resurser för att hantera? Problemfokuserad Emotionsfokuserad Utfall Inre faktorer / förutsättningar: Erfarenhet, tolkningsmönster, självbild, copingstil 20

21 Copingstil och copingstrategi Copingstil: En generell benägenhet hos individen att hantera stressorer på ett visst sätt Copingstrategi: Vad individen specifikt gör för att hantera en situation 21

22 Copingstrategier Två typer brukar framhållas: Problemfokuserad: Lösa problemet, göra något åt situationen, direkt hantera situationen Emotionsfokuserad: Hantera de känslomässiga reaktionerna som följer 22

23 Copingstrategier Andra typer eller indelningar Aktiv passiv Konfronterande undvikande Meningsbaserad 23

24 Copingforskning Samstämmighet om att coping har många funktioner för individen coping påverkas av hur individen uppfattar situationen och hur påverkbar den uppfattas vara coping påverkas av faktorer som individens sociala resurser samt karaktärsdrag 24

25 Nu frågar vi oss Kan man säga att en viss typ av coping är bättre än en annan? Nej. Coping måste ses och utvärderas inom ramen för det specifika stressfulla sammanhang där den äger rum. Copar man alltid på samma sätt? Nej. Det verkar som att man kan vara flexibel, och att det också har betydelse för utfallet vilket följer av slutsatsen ovan. 25

26 Coping vid cancersjukdom Forskningen är omfattande, men det är svårt att dra några enhetliga slutsatser Det verkar som de flesta cancerpatienter använder flera olika strategier 26

27 Det verkar som Passiva, undvikande copingstrategier kan vara associerade med högre nivåer av psykologiska eller känslomässiga problem Aktiva, emotionsfokuserade strategier kan vara associerade med mindre nivåer av problem 27

28 Faktorer som kan ha betydelse för hantering Socialt sammanhang Befintlig problemhantering Tidigare psykosociala problem Levnadsomständigheter Kontakt med vården 28

29 Risk för ökad sårbarhet Missbruksproblem Tidigare psykiatrisk sjukdom Svårighet att anpassa sig till förändringar Social isolering Nyligen ha förlorat närstående Ansträngd socioekonomisk situation 29

30 Hur kan man göra som vårdpersonal? Utgå från hur patienten uppfattar situationen och sin förmåga att hantera den snarare än utgå från hur den objektivt ter sig Undersöka vilken form av hantering som fungerar för patienten och uppmuntra och stötta honom / henne i den 30

31 Vad handlar stödåtgärder om? Krishantering Hantering av sjukdom medicinska behandlingar Hantering av socioekonomiska aspekter Rehabilitering Hantering av problem som en långsiktig följd av sjukdomen 31

32 Interventioner Edukativa interventioner (gruppverksamhet, rehabiliteringsprogram) Individuella interventioner: KBT-inriktade Stödjande, rådgivande Psykodynamiskt inriktade 32

33 Interventionsstudier Interventioner innehåller oftast avspänning i någon form Undervisning om cancersjukdomar ingår ofta Emotionell ventilering en viktig aspekt Kognitiva tekniker nämns och kan ha olika innehåll 33

34 Interventioner: Grupp eller individuellt? Cancerpatienter kan ha skiftande problembild fördel med individualiserad insats Man känner sig ofta ensam i situationen som sjuk/ närstående grupp en fördel Information om sjukdomen, behandlingar, praktiska problem vanliga edukativa interventioner en fördel 34

35 Kort sagt Låga problemnivåer och hög livskvalitet i gruppen cancerpatienter som helhet En grov tumregel baserad på forskning och kliniska erfarenheter: En tredjedel av alla cancerpatienter behöver extra stöd och/eller behandling för problem med ångest och/eller depression Att tidigare ha haft problem och/eller låg livskvalitet predicerar problem i samband med cancerdiagnos 35 35

36 Lästips Psykosocial cancervård, red. Maria Carlsson. Lund, studentlitteratur 2007 Perspektiv på onkologisk vård, red Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Lund, Studentlitteratur,

37 Förord 9 Författarpresentationer 11 Introduktion 15 Bibbi Thomé och Maria Hellbom Patienters perspektiv och upplevelser av cancersjukdom och cancervård 25 Ingrid Kössler Patientföreträdaren stöd, samverkan och framtid 35 Christina Carlsson Professionsperspektivet Del 2 47 Teamet runt patienten 49 Maria Hellbom och Bibbi Thomé Perspektiv på behandlande och rehabiliterande Del 3 insatser 55 Onkologiska behandlingsmetoder 57 Mef Nilbert, Mats Jerkeman och Jacob Engellau Smärtbehandling vid cancersjukdom 87 Dagmar Westerling Fysisk aktivitet vid cancersjukdom 111 Anna Johnsson Konsekvenser av cancersjukdom och Del 4 behandling 129 Behandlingsrelaterade besvär 131 Katarina Sjövall Fatigue 149 Karin Ahlberg Munproblem 167 Kerstin Öhrn Lymfödem 183 Karin Johansson och Imke Wallenius Påverkan på sexuell hälsa hos cancerpatienter 201 Else-Marie Rasmusson Psykologiska och sociala konsekvenser 219 Maria Hellbom Sammanfattning 235 Referenser 236 Sakregister

38 Läs mer om boken på 38

39 Missa inte Svenska föreningen för psykosocial onkologi och rehabilitering! Nationell konferens maj i Uppsala Läs mer på Följ SWEDPOS-bloggen Och på Twitter 39 39

40 Mer om mig på 40