Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv"

Maj Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1

Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella faktorer Kulturella faktorer Omgivnings faktorer Samspels faktorer Villkor i arbetslivet, klass, utländsk

Samhällsklass och fysisk aktivitet Samhällsklass: Position i samhället utifrån yrke (och ibland kulturellt kapital) 131 europeiska studier av socioekonomisk status och

2 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella faktorer Kulturella faktorer Omgivnings faktorer Samspels faktorer Villkor i arbetslivet, klass, utländsk härkomst, kön Föreställningar, värderingar och normer Socialt kapital, social sammanhållning, grannskapets sociala sammansättning Socialt stöd, socialt nätverk 3 Samhällsklass och fysisk aktivitet Samhällsklass: Position i samhället utifrån yrke (och ibland kulturellt kapital) 131 europeiska studier av socioekonomisk status och fysisk aktivitet (Beenackers et al. 2012) Positivt samband mellan socioekonomisk status och samlad samt ansträngande fysisk aktivitet (i Skandinavien 80% respektive 88% av alla samband) 4 2

3 Samhällsklass och fysisk aktivitet: Exempel Engström (2010) undersökte 2000 svenskar från 15 år till drygt 50 år ( /2007) Om man lägger till smak för motion motionerade 2/3 av de med höga värden och 1/10 av de med låga värden Med lågt kulturellt kapital men hög smak för motion motionerade 40% vid 50 års ålder Förmedlande mekanismer: resurser, kunskap, stress Andel som motionerade vid 50-års ålder utifrån kulturellt kapital vid 15-års ålder (%) Lågt kulturellt kapital Högt kulturellt kapital 5 Socialt kapital och hälsa Socialt kapital: Social samverkan i en omgivning med gemensamt och individuellt värde 42 studier av kollektivt och/eller individuellt socialt kapital och hälsa (Islam et al. 2006) 35 studier (83%) visade på ett positivt samband mellan socialt kapital och hälsa 6 3

4 Socialt kapital och fysisk aktivitet: Ett exempel Ball et al. (2010) undersökte socialt kapital och fysisk aktivitet bland över 1400 kvinnor i 45 förorter till Melbourne Högt kollektivt socialt kapital innebar 73% högre chans att engagera sig i fysisk aktivitet Högt individuellt socialt kapital innebar 230% större chans Förmedlande mekanismer: sköter närmiljön, mer influenser, fler bekanta Ökad chans till fysisk aktivitet och kollektivt socialt kapital (%) Stigande grad av kollektivt socialt kapital 7 Socialt stöd och fysisk aktivitet Socialt stöd: emotionella, materiella eller kunskapsorienterade resurser som man får från någon annan Wendel-Vos et al. (2007) jämförde 47 studier av omgivningsfaktorer och fysisk aktivitet Socialt stöd hade ett starkt samband med måttlig/ansträngande fysisk aktivitet och att promenera i grannskapet 8 4

5 Socialt stöd och fysisk aktivitet: Ett exempel Kouvonen et al. (2011) undersökte 5000 brittiska tjänstemän under 5-7 år Högt materiellt och emotionellt stöd var relaterat till upprätthållande av fysisk aktivitet Högt materiellt stöd var relaterat till förbättring av fysisk aktivitet Förmedlande mekanismer: hinner/orkar, tar hand om sig, stress Ökad chans till fysisk aktivitet efter 5-7 år utifrån socialt stöd (%) 9 Hur kan man få syn på sociala faktorers betydelse för fysisk aktivitet i praktiken? 10 5

6 Vi uppfattar sociala faktorer som yttre Samhällsklass: Position i samhället utifrån yrke (och ibland kulturellt kapital) Socialt kapital: Social samverkan i en omgivning med gemensamt och individuellt värde Socialt stöd: emotionella, materiella eller kunskapsmässiga resurser som man får från någon annan Fysisk aktivitet: All kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning 11 Sociala faktorer har ett viktigt inre samband med fysisk aktivitet 12 6

7 Vad kroppen är för oss Kroppen vi är: Levs tyst och ofta oreflekterat Kroppen vi har: Den som vi reflekterar över och hanterar 13 Hur kroppen som vi är blir till Kroppen som vi är Sinnesmässig inlevelse En okänd värld av ting Motstånd/störning 14 7

8 Hur kroppen som vi har blir till Kroppen som vi har Symbolisk inlevelse En okänd social värld Motstånd/störning 15 Den upplevda kroppen: Mitt socialt skapade sätt att vara i världen Intimt sammanflätat: Kroppsliga aktiviteter hos kroppen som jag är och har, ting, andra personer, jag, samhällets föreställningar, normer och värderingar Jag ser mig själv i det jag möter och det jag möter i mig själv (utan att märka det) Samhället är på det sättet mer fökroppsligat än vad vi tänker på Oavsett form: Mitt hem, min ontologiska trygghet 16 8

9 Att kasta tjejkast Ambivalens i kastet Använder delar av kroppen Tar mindre rum Flickor inte killar Omhändertas Är till för andras emotionella och sexuella behov 17 Samhällsklass, socialt kapital, socialt stöd Samhällsklass: Kulturellt kapital och smaken för motion Socialt kapital och socialt stöd: Interagerar med olika kapaciteter för socialt samspel 18 9

10 Ett perspektiv på förändring av sociala faktorer och fysisk aktivitet 19 Vilken roll spelar våra val? Definitionen av situationen: Som vi förstår en situation agerar vi Vem är jag? Vad gör jag här? Vad är min omgivning? Måste jag fråga andra? Vilka föreställningar, värderingar, normer gäller? Fri i betydelsen inre dialog Socialt bestämd i det material som används 20 10

11 Ett biomedicinskt sjukgymnastiskt möte Patienten har ett livsvärldsperspektiv: Man skiljer inte på kropp och sociala och psykologiska sammanhang Sjukgymnasten använder ofta ett biomedicinsk perspektiv: Kroppen är biologi/anatomi, expert/lekman SJ: Och hur är det när du inte arbetar? P: Det är inte bra jag känner mig så asocial SJ: Klarar du av något fysiskt? 21 Ett biopsykosocialt sjukgymnastiskt möte Sjukgymnasten använder ibland ett levt kliniskt perspektiv: Man har stor erfarenhet av att möta levande, lidande kroppar SJ: Har du något minne av att tänka, Nu är mina skuldror avslappnade? P: Nej, ibland försöker jag slappna av dem men det händer inte ofta. SJ: Du kan alltså känna att du spänner dig själv och du klarar av att slappna av dina muskler igen händer detta mer på arbetet än till exempel hemma? P: Kanske, det har jag inte tänkt på. SJ: Innan vi ses nästa gång vill jag att du noterar situationer när du lätt spänner dig och situationer när du inte är spänd 22 11

12 Tack för uppmärksamheten! Frågor? Tomas Kumlin

Relevanta dokument

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis