Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm"

Transkript

1 Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm

2 Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel

3 Varför är social position intressant? För att det hänger samman med hälsa! Låg social position medför generellt att: Riskfaktorer är vanligare Tidigare död

4 Samband mellan social och ekonomisk utsatthet och hälsa Ohälsa följer en social gradient. Gäller också för de största dödsorsakerna. Systematiska skillnader i livschanser, levnadsvillkor och livsstil. En stor andel i socialt och ekonomiskt utsatta grupper rapporterar dålig hälsa, konsumerar mer vård och avstår av ekonomiska skäl från att söka vård.

5 Vad är social position? Indikerar strukturell belägenhet i samhället Påverkar utsatthet för hälsoskadliga exponeringar och hälsofrämjande resurser- dessa klustrar sig ofta Påverkar dagliga levnadsförhållanden ofta genom hela levnadsloppet

6 Social rörlighet Om jag föds i en fattig familj och mina föräldrar har låg utbildning, var tror ni mina chanser är störst att jag i vuxen ålder har god inkomst och hög utbildning? USA? England? Sverige?

7 Begreppets ursprung Marx Samhället stratifierat i klasser Individ definieras av relation till produktionsmedlen En klass- de som har gemensam ställning i den ekonomiska produktionsordningen Relationen mellan klasser grundas i exploatering

8 Begreppets ursprung Weber Statusgrupper, förenas av umgänge och livsstil Samhället stratifierat enligt klass, status och politisk makt (parti) Gemensam position på marknaden - delade livschanser Individer

9 Begrepp Social stratifiering = den hierarkiska ordningen av strata (grupper) Social position = en individs position i den sociala strukturen (äv. socioekonomisk pos) Social klass = strata är relaterade till produktionsmedlen Social status = status är olika fördelat mellan positioner Socioekonomisk grupp = mer neutralt, används i relation till klassificeringssystem

10 Hur kan det mätas? Utbildning Yrke Inkomst

11 Utbildning Kunskapsresurs, kognitiv förmåga. Påverkar yrke och inkomst. Betydelse olika beroende på kontext. Fattigt land? Kvinna eller man? Etnicitet? Kontinuerlig eller kategorier Tillgodogjort sig kunskaper? Kvalitet?

12 Yrke Reflekterar social ställning, inkomst och intellektuell förmåga. (Weber) Eller- expolaterade och exploaterande. (Marx) Kan reflektera sociala nätverk, stress, krav/kontroll, kemiska/fysiska exponeringar De som inte arbetar? Erikson-Goldthorpe klass schema

13 Inkomst Mäter ekonomiskt välstånd Kan användas till hälsofrämjande resurser Hushåll eller individ Kan vara känsligt

14 Andra indikatorer för att mäta social Boende position Bekvämlighetsvaror; kyl, tvättmaskin, telefon, bil tex. Fattiga länder boskapsbesättning, cykel, kyl, radio Sådana variabler geografiskt och kontextuellt bundna Index utbildning-inkomst-yrke

15 Social position och hälsa Social gradient i hälsa Hjärtkärlssjukdomar, cancer, kroniska lidelser, övervikt Olyckor, självmord Social ojämlikhet vid livets start

16 Nya fall av hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom efter utbildningsnivå, Källa: Folkhälsorapporten 2005: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen

17 Andelen diabetiker efter socioekonomisk grupp och utbildningsnivå Källa: Folkhälsorapporten 2005: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

18 Fetma efter socioekonomisk grupp år 1980/ /03 Källa: Folkhälsorapporten 2005: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

19 Dagligrökare år efter socioekonomisk grupp och utbildningsnivå 2002/03 Källa: Folkhälsorapporten 2005: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

20 Psykosomatiska och psykiska symtom bland åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer Källa: Folkhälsorapporten 2005: Levnadsnivåundersökningen, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden ULF, SCB.

21 Diderichsens modell Länkar samman social kontext och social position. Människors sociala position bestämmer hälso-möjligheter! Visar på de mekanismer som påverkar och genererar ojämlikhet i samhället

22 SOCIETY Social context Social stratification (I) Influencing social stratification (A) INDIVIDUAL Social position Decreasing exposures (B) Specific exposure Differential exposure (II) Differential vulnerability (III) Decreasing vulnerability (C) Disease or injury Differential consequences (IV) Preventing unequal consequences (D) Policy context Further social stratification (I) Social consequences of ill health Mechanisms that play a role in stratifying health outcomes Policy entry points Källa: Diderichsen et al. 2001

23 Vad har vi lärt oss idag? Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

Socialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07

Socialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07 Socialepidemiologi Utvecklingsländer Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/07 Vad är socialepidemiologi? den del av epidemiologi som studerar sociala fördelningar och sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas) Sandra Dahlén Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas) Diskriminering vanligare än väntat Sammantaget

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1 Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,

Läs mer

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Skall jag stanna eller ska jag gå? D Skall jag stanna eller ska jag gå? D et är först när vi går ihop och vi blir många och starka som vi kan förändra våra villkor på arbetsplatsen. I över 100 år har facket vart med och påverkat arbetarnas

Läs mer

2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster

2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster samma land, samma plats, samma tid samma välfärd? Upplägg seminarium 8 februari - Jämlikhetsbegreppet. Vad betyder det för dig? För mig? - SKL:s arbete med jämlika, bl.a. ex. från kunskapsöversikt Äldreomsorg

Läs mer

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26 Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa En introduktion till forskningen och presentation av två empiriska studier Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26 Karolinska Institutets

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Arbete och social förändring

Arbete och social förändring Arbete och social förändring Om unga vuxnas livschanser ett forskarperspektiv arbetsvetenskap Gunnar Gillberg Institutionen för sociologi och Göteborgs universitet Unga vuxna? Faran med att generalisera

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Att minska hälsoklyftor

Att minska hälsoklyftor Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 214 Skellefteå År 22 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision Visionsindikatorer 214 Kvinnor Män HÄLSOUTVECKLINGEN

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Samhällsnytta vid renovering

Samhällsnytta vid renovering Samhällsnytta vid renovering Räkneexempel Ylva Gomér 2011-09-14 Räkneexempel av samhällsnytta underlag för diskussion Utgångspunkten är en fastighet i Förvaltarens bestånd I Sundbyberg Antal lägenheter

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

Välkommen till fritids

Välkommen till fritids Välkommen till fritids እ ን ቃ ዕ ና ብ መዘ ና ግ ዒ ( ፍ ሪ ቲ ድ ) ብ ደ ሓ ን መጻ እ ኩ ም Telefonnummer ቁ ጽ ሪ ተ ለ ፎ ን Fritids ፍ ሪ ቲ ድ (መዘ ና ግ ዒ መውዓ ሊ) Fritids är till för barn mellan 6och 12 år vars vårdnadshavare arbetar,

Läs mer

Lathund Web Help Desk

Lathund Web Help Desk Lathund Web Help Desk Placering och Avdelning är information som automatiskt hämtas från vår katalogtjänst LDAP, rör ej! F: Hur blir jag tekniker på ett ärende? S: Klicka på Välj-knappen (gubben) längst

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är att stimulera

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

En god utbildning gör livet bättre och längre!

En god utbildning gör livet bättre och längre! 1 Projekt: Utbildningsvägar, utbildningssystem och individuella välfärdsutfall (VR 2007 3351) Projektledare: Michael Tåhlin, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Medverkande i

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och

Läs mer

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) World Health Organization 2006 All rights reserved. Requests for

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer