Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Transkript

1 Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, Kontakt: Petra Lindfors, pls@psychology.su.se

2 Varför studera psykobiologiska mekanismer? Stressrelaterade besvär en av huvudorsakerna till ohälsa och sjukskrivning vilka är de biologiska kopplingarna? Individstyrkor: positiv hälsa & positiv funktion vilka är de biologiska kopplingarna? samma som för stress/ohälsa eller delvis andra? Olika karaktär av stress bland kvinnor och män olika eller samma psykobiologiska mekanismer?

3 Vad behövs? kunskap om stressmodeller fysiologiskt orienterade psykologiskt orienterade akuta/kroniska förlopp metoder för insamling och analys av biomarkörer lättillgängliga markörer: icke-invasiva, lätthanterliga + billiga kunskap om andra faktorer som speglar individ & kontext kön, status (etnicitet), ålder/kohort balans arbete/övrigt liv fysisk & psykosocial arbetsbelastning

4 Vad krävs? kunskap om (perifera) biomarkörer och olika system: kardiovaskulära blodtryck, puls metabola olika blodfetter, glukos, HbA1c, WHR, BMI hormonella adrenalin, noradrenalin, (alfa-amylas) (SNS-markörer) kortisol (HPA-axel) (immunförsvar) vitaminer homocystein (B6, B12, folat) vitamin D

5 Skolålder: (huvudräknings)prov Adrenalin + noradrenalin högre hos pojkar under prov inte lika tydligt hos flickor Positiva samband mellan ökning i adrenalin & noradrenalinutsöndring och prestation hos både flickor och pojkar (Johansson, Frankenhaeuser & Magnusson, 1973 m fl studier)

6 Enskilda biomarkörer: Kortisolutsöndring bland undersökningsdeltagare i IDA Lindfors, /10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

7 Enskilda biomarkörer & kumulativ belastning: Fysiologisk profil bland kvinnor vid 43 års ålder Enskilda biomarkörer, klinisk risk & allostatisk belastning Lindfors et al., /10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

8 Subjective health complaints: vanliga besvär bland kvinnor (43 års ålder) Mellner et al., 2005 Kumulativ belastning Höga respektive låga nivåer av besvär ej relaterat till kumulativ fysiologisk belastning i form av allostatatisk belastning Enskilda biomarkörer Höga nivåer av besvär = högre kortisolnivåer, högre puls än andra FRISK GRUPP

9 Dubbel belastning: psykosocial arbetsbelastning + obetalt hushållsarbete förenat med ökad risk för besvär + dålig hälsa (SRH) Enkel belastning: Psykosocial arbetsbelastning förenat med ökad risk för besvär + dålig hälsa (SRH) Ej endast belastning från obetalt hushållsarbete Arbete och övrigt liv i relation till hälsorelaterade besvär (subjective health complaints) vid 43 års ålder Mellner et al., 2006 bara 6% med dålig el mkt dålig hälsa (SRH) låg inkomst*, psykosocial arbetsbel* & ekonomisk oro* kopplade till dålig hälsa (SRH) Hög belastning i flera livsområden = ökad risk för besvär & ohälsa

10 Antal timmar i yrkesarbete per vecka i relation till kortisolutsöndring Lundberg & Hellström, 2002

11 Sense of Coherence/KASAM som individstyrka Lindfors et al., /10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

12 Känsla av sammanhang, allostatisk belastning och klinisk risk bland 43-åriga kvinnor Lindfors et al., 2006 AL men inte klinisk risk spelar roll för SOC/KASAM och särskilt för mening i livet Hög AL förenat med svagare KASAM + lägre mening i livet fem år senare

13 Pågående, enligt kontrakt Födelsefaktorer och positiv hälsa i medelålder Ryffs välbefinnandeskalor Positiv hälsa och balans mellan arbete och övrigt liv bland kvinnor och män Positiv hälsa i relation till självskattad hälsa och hälsorelaterade besvär Homocysteinmekanismen i relation till social status och hälsa

14 Framöver Registerdata: sjukskrivning genom livet Registerdata: vårdregister, sjukhusvistelser, läkemedelskonsumtion Pension Psykobiologiska mätningar? Salivprover per post? Enkät? Arbete/övrigt liv, stress, hälsa och välbefinnande Vad kan IDA bidra med som inte finns i stora registerstudier? LifeGene, LISA, HSIA, LOUISE, VPL-data osv?