Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Transkript

1 Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder, Stockholm 15-16/5 2013

2 Introduktion n Livsstilen orsakar i genomsnitt en förlust av 5 förväntade friska levnadsår i utvecklade länder n Orsaker: h blodtryck, h blodfetter och tobaksbruk. n Fysisk inaktivitet är en av de 10 viktigaste riskfaktorerna (WHO 2002). n Personer med psykisk funktionshinder är I detta avseende särskilt utsatta.

3 Bakgrund n Psykisk sjukdom förkortar livet. Den förväntade livslängden är ca 20% kortare än hos övrig befolkning. (CanAm kontext) år kortare i skandinavisk kontext. n Fysisk översjuklighet: Metabolt syndrom, hjärt/ kärlsjukdomar, bltr, blskr, rubbade blodfetter, fetma. n Sjukdomar i mage /tarm, lungsjukdomar, cancer m.m. är överrepresenterade i gruppen n Översjukligheten ökar med ålder och missbruk n Översjukligheten ger överdödlighet

4 Bakgrund forts. n Somatiskt orsakad överdödlighet skall adderas till den ökade dödligheten orsakad av psykisk sjukdom (suicid). n Multifaktoriella orsaker; dålig kost, tobak, fysisk inaktivitet, fattigdom och social utsatthet. n Undermålig preventiv sjukvård n Bieffekter av neuroleptikabehandling.

5 Syfte 1och 2 n 1. Undersöka hur ett etablerat livsstilsprogram påverkar fysiologiska parametrar. Tillfredställelsen med interventionen mättes också, samt n 2. Hur påverkas psykologiska och livskvalitetsparametrar bland personer med psykiska funktionshinder och deras vårdare.

6 Personer och metod Studie 1 och 2 n Personer med psykiska funktionshinder (DSM-Iν diagnos tex. schizofreni, bipolär sjukdom, personlighetsstörning) boende i 10 stödboende och deras personal. n 41 boende och 41 personalmedlemmar deltog i 12 månaders interventionen.

7 Interventionen, studie 1 och 2 n 5 till 12 deltagare (boende och personal). n Beprövat studiecirkelmaterial framtaget av ABF. n Hälsosam kost: 2 timmar/vecka: motivation, näringslära, tallriksmodellen, tillagning av god och näringsriktig kost. Teori och praktik n Fysisk aktivitet: 2 timmar/vecka med fysisk aktivitet, stress kontroll, ANT-frågor. Teori och praktik.

8 Matlagning, läsa och förstå innehållsdeklarationer planera, välja rätt rätt, äta på restaurang (buffé bord). Teori och praktik varvas, gemensamt arbete

9 Styrketräning, simning, bordtennis, innebandy, bowling, frisbeegolf, badminton

10 Promenader, stavgång, intervallträning, pulsklocka

11 Kaffepaus i lingonskogen. Pimpling, cykelpicknick

12 Kontroll gruppens intervention n 5 till 9 deltagare (boende och personal) n Två timmar per vecka i en estetisk studiecirkel (Färg och Form). n Målning, teckning, kolteckning, oljemålning, batik, lera.

13 Hos krukmakaren, Gå på konstutställning, betrakta och diskutera konst, ordna egen konstutställning

14 Skissning ute i naturen

15 Mått studie 1 och 2 n 1. Hba1c, p-glucos, p-insulin, blodfetter, puls, blodtryck, vikt, midjemått, BMI. ISWT (Incremental Shuttle Walk Test), stegmätare, Heart-Score, Metabolt syndrom, demografiska data. n 2. Frågeformulär: Nöjdhet över deltagande I studien, SF-36, MANSA, GAF, KASAM13, SCL90-R. Folkhälsoinstitutets hälsoenkät.

16 Studie 1. Resultat totalt hela cohorten- boende och personal n Signifikant minskning av antalet personer med metabolt syndrom och riskfaktorer för metabolt syndrom (NCEP ATP III 2001) jämfört med kontroller. n Interventionsgrupp: signifikant minskning av systoliskt blodtryck och ökning av HDL jmf m base line n Kontrollgrupp: Ökat Hba1c, HDL och ökat antal personer med metabolt syndrom jmf m base line.

17 Resultat studie 1(boende) - Fysiologiska faktorer: n Interventionsgrupp: Sign. minskning av riskfaktorer för metabolt syndrom jämfört med kontroller. Personer med utvecklat metabolt syndrom minskade från 13 till 10. n Systoliskt blodtryck minskade signifikant jämfört med base line. n Kontroll grupp: Sign förbättring av arbetskapaciteten (ISWT) jämfört med interventionsgruppen.

18 Resultat studie 2. Psykologiska faktorer: (boende). n Interventionsgrupp: Sign. förbättring av KASAM (hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet) jämfört med kontroll. n Signifikant förbättring av GAF jmf m base line n Kontrollgrupp: Sign. förbättring av KASAM (begriplighet) jämfört med base line

19 Syften för delstudie 3 och 4 n 3. Vilken betydelse (innebörd) har ett deltagande för personer med psykiska funktionshinder i en studiecirkel med livsstilsinnehåll. n 4. Hur beskriver och förstår personer med psykiska funktionshinder hälsa med särskilt fokus på kroppen.

20 Personer och metod studie 3 och 4 n 11 personer med psykiska funktionshinder ombads att berätta om sina erfarenheter av deltagande i studiecirkel om hälsa n 11personer med psykiska funktionshinder ombads att berätta om sina erfarenheter av hälsa med särskilt fokus på kroppen.

21 Analys studie 3 och 4 n intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med fenomenologisk hermeneutisk metod n intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med deskriptiv innehållsanalys

22 Resultat delstudie 3. Innebörden av ett deltagande i studiecirkel är att:. n min fysiska hälsa kan påverkas n det dagliga livet har delvis fått ett nytt innehåll n en ökad närhet och jämlikhet med personalen har uppstått n bli medveten om livssituationen

23 Resultat studie 4. Erfarenheter av hälsa med fokus på kroppen är: n Hälsa är att ha ett liv som andra. n Hälsa är att vara utan fysiska och psykiska problem. n Hälsa är att kunna påverka sin egen hälsa

24 Slutsatser n Det är möjligt att påverka den fysiska hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. n Det är också möjligt att genomföra breda hälsointerventioner och det finns en önskan att förbättra sin fysiska hälsa. n Hälsoinsatsen har varit viktig för deltagarna i olika avseende. KASAM förbättrades n Attityden och kunskapen i hälsofrågor bland personalen är avgörande för att framgångsrikt stödja en förändring av livsstilen hos personer med psykiska funktionshinder.

25 Slutsatser n Behovet av att följa upp neuroleptikabehandlingen och dess negativa effekter på hälsan är en viktig klinisk implikation där personalens särskilda ansvar i vårdkedjan poängteras n Behovet av att utveckla de preventiva insatserna poängteras liksom personalens funktion som stöd i brukarnas livsstilsförändring