Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
|
|
- Cecilia Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-, geriatrik- och medicinavdelning på Länssjukhuset Ryhov. Vårdcentraler Hälsan 1, Hälsan 2 i Jönköping och och Jönköpings kommun. Tidsperiod maj 2009 april Medelålder 86 år Medelvårdtid 10 dygn Syfte: Öka nutritionskompetensen i hela vårdkedjan & arbeta vidare med åtgärderna i Senior Alert
2 Senior Alert - MNA Har födointaget minskat? Viktförlust? Rörlighet? Psykiskt stressad el akut sjukdom? Neuropsykologiska problem? Body mass index (BMI) Poäng för initial bedömning: 11 p Medelvärde på MNA 8 p dvs alla pat i projektet har risk för undernäring! Hur används MNA? SeniorAlert: 100% av patienterna har ett MNA registrerat Meddix: hos 9% av patienterna rapporteras ett MNA Resultat: Vikt Vikt: SeniorAlert: 100% av pat har en vikt registrerad, Slutenvård 74% av pat har en vikt dokumenterad i journalen, Meddix: 35% av pat har en vikt registrerad, Primärvård: 5% av pat har en vikt dokumenterad Viktutveckling: SeniorAlert: 100% av pat har två vikter registrerade, Slutenvård: 43% av pat har mer än en vikt registrerad Förslag på vägning: Slutenvård: vid inskrivning och utskrivning, en gång per vecka vid längre sjukhusvistelse, Särskilt boende: vägning en gång per månad, Hemtjänst en gång var tredje månad
3 Senior alert - Åtgärder 1. Information/ undervisning om hälsa - ohälsa 2.Påverkan av attityder i omgivningen 3.Omgivningsanpassning 4.Översyn av läkemedel 5.Övervakning av näringsintag 6.Underlättande av ätande och sväljning 7.Träning i att äta och dricka 8. Nutritionsbehandling Resultat: Åtgärder Doumentation åtgärder: SeniorAlert: i genomsnitt sex åtgärder/patient registreras, Slutenvård: I genomsnitt en åtgärd/patient dokumenteras i medicinsk journal eller i omvårdnadsjournal. Vanligaste åtgärderna: nutritionsbehandling, energi- och proteinrik kost, mellanmål, övervakning av näringsintag och omgivningsanpassning. Primärvård: äter dåligt, försämrad aptit, har matkorg dagligen, patienten har gått ner ordentligt i vikt, äter normalkost. Slutenvård: God aptit. Äter vanlig mat, behöver dricka mycket, fått lite näringsdryck, Blodsocker rätt så stabilt, vi har vätskelista några dagar framåt,
4 Slutsats Vi upptäcker många viktiga saker bla när patienten är inneliggande tex att hon inte har någon aptit, att hon går ner i vikt, att hon inte vet vad som är energioch proteinrik mat. Vi sätter igång åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem tex energirik kost på vårdavdelning, information till patient och anhörig om energioch proteinrik mat, en nutritionsbehandling startas med energirik dryck, energihutt, måltidsordning, rätt konsistens på maten, följer viktutveckling. Men, vi inom vården är inte tillräckligt bra på att överföra och dokumentera denna information mellan olika delar i vårdkedjan. Framtida åtgärder Vi vet att undernäring ger bla längre vårdtid, förlängd sjukskrivning och ökat lidande för patienterna. Hur kan vi i vården förbättra nutritionsvårdsprocessen och vårdövergångarna för att få en likvärdig och säker vård för patienterna? Är det huvudsakligen ett kunskaps- och informationsproblem, hur kan vi då synliggöra och medvetandegöra detta?
5 Förbättringsområden - hur kan vi förbättra vårdövergångarna för att få en likvärdig och säker vård för patienterna? Butiksvandring för friska äldre som bor i ordinärt boende Inspirationsdagar med föreläsningar i Jönköpings län Lärandeseminarier i tvärprofessionella team från Landsting och kommun Öka kompetensen och handleda personal runt nutritionsfrågor för brukare som bor i eget boende. Förbättra strukturen på nutrtionsarbetet för pat på Kirurgavd på Ryhov Ta fram gemensamt material tillsammans med Folktandvården samt börja screena pat som uteblir från tandvården för risk för undernäring.! Tack för uppmärksamheten
Team 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Nutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset
Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009
Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.
1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
Datum BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Trygghet för Karin och Karl Övergripande Teamet Bakgrund/problembeskrivning Otrygghet uppstår dagligen för
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS
Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Förvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Nya nutritionsöverenskommelsen
Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Hälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling
Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Så har vi arbetat med införandet av Senior alert Weronica Nilsen Mariell Rodhe Leg. Distr sjuksköterska
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Problem: För stor ungdomsarbetslöshet
Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig
Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör
Norrbotten. Vårdprevention
Norrbotten Vårdprevention Vårdprevention i Norrbotten Det här är slutrapporten för genombrottsprojektet Vårdprevention. Vår förhoppning är att du kan få tips och idéer till eget arbete med att förebygga
Att mäta för att veta. Senior alert
Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning
Bättre vård i livets slutskede
INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:
ANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Faktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Del 6_8 sidor_18 poäng
Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor
Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).
Riskbedömning Ska utföras: Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). # Inom tre veckor när kund flyttar in eller påbörjas inom hemsjukvård # En gång/år eller vid
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:
2(7) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG på särskilda boendeenheter i Dalarna.... 4 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG
Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Rutin för att förebygga och behandla undernäring
Rutin Vård & Omsorg Fastställt datum 2012-03-07 Rutin för att förebygga och behandla undernäring Syftet med rutinen är att tydliggöra tillvägagångssättet för att identifiera, utreda, behandla och följa
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Samverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna
Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?
Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014
Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den13 februari 2014. Mätningen är en punktprevalensmätning under
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2007-04-02 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Projektansvarig: Uppdragstagare: Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Samverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
rosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Motivering och kommentarer till enkätfrågor
ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet
Kvalitetsregistret Senior alert
Kvalitetsregistret Senior alert Lennart Christensson SWESPEN, våren 2008 Karaktäristiskt för registret Prevention för områdena: fall, trycksår, undernäring och (vårdrelaterade infektioner) Omfattar äldre
Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006
Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Flödesschema för mat, måltider och nutrition
Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring