Delrapport Kost och Nutrition

Transkript

1 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Projektansvarig: Uppdragstagare: Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist, Hemvårdsförvaltningen Delrapport Kost och Nutrition Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Genomförande - Metod Redovisning av genomförda aktiviteter Reflektioner Förslag till vidare förbättringsarbete Bilagor (5)

2 1. Bakgrund och syfte Risken för sjukdom och/eller funktionshinder ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en riskgrupp för utveckling av undernäring. Vid sjukdom och ohälsa ökar behovet av energi och näringsämnen medan förmågan att äta och tillgodogöra sig maten minskar. Sedan våren 2007 pågår ett nutritionsprojekt i Halmstads Kommun i syfte att uppnå en ökad kunskapsnivå och ett aktivt nutritionsarbete inom äldreomsorgen. 2. Genomförande - Metod År 1 (2007): Kartläggning av dåvarande arbetssätt, screening av förekomst av risk för undernäring och förberedelser inför kommande utbildningsinsatser. År 2 (2008): Samtlig omvårdnadspersonal inom särskilda boenden gick grundutbildning i kost för äldre, och ett antal fick också fördjupningsutbildning. Även sjuksköterskor fick grundutbildning och viss fördjupning. Arbete med riktlinjer för nutrition och nutritionsanvisningar genomfördes. Dietisten började finnas tillgänglig i enskilda ärenden. År 3 (2009): Kartläggning och utbildningsinsatser i ordinärt boende. Delaktighet i upphandlingen av enportionsrätter till ordinärt boende. År 4 (2010): Uppdraget är under projektets fjärde år att bevaka implementering av Riktlinjer för nutrition och Nutritionsanvisningar. Ett antal aktiviteter har definierats och redovisas under rubriken Redovisning Resultat. Projektet har förlängts ett år i taget och planerats därefter. Parallellt med de aktiviteter som formulerats i respektive års projektdirektiv (t.ex. utbildningar, nattfastemätningar, samarbeten, patientarbete osv). har stor vikt lagts vid att också vara lyhörd inför de förfrågningar och önskemål verksamheten löpande gett uttryck för. Grundsyftet med projektet är ju att få nutritionsomhändertagande till en naturlig del av arbetet, och då har det varit viktigt att inte stänga dörren när planerade aktiviteter gett ringar på vattnet. 2 (5)

3 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Nedan listas de aktiviter som utförts, i enlighet med respektive års projektplan. För beskrivning av aktiviteterna i detalj, se derapport för respektive år. Se också bilaga 1 för fördjupning i patientarbetet och vilka nutritionsproblem vi har inom kommunal hälso- och sjukvård. År 1 (2007) Kartläggninsarbete inkluderande intervjuer med olika personalkategorier, screening av förekomst av risk för undernäring och enkätundersökning bland sjuksköterskor och omsorgspersonal Inköp av utrustning såsom vågar och längdmätare, blenders för tillredning av mellanmål på särskilda boenden och fördjupningslitteratur till sjuksköterskor och omsorgspersonal. Identifering av förbättringsområden och förslag till nutritionsanvisningar. Förslag till nutritionshandbok och utbildningsmodell för sjuksköterskor och omsorgspersonal på särskilt boende Ett antal föreläsningar för exempelvis äldre hemmaboende, anhörigvårdare och demensnätverket. År 2 (2008) Grundutbildning i Kost för Äldre för omsorgspersonal, totalt 638 personer. Fördjupningsutbildning för samma personalkategori, totalt 50 personer. Grundutbildning i Kost för Äldre för sjuksköterskor, totalt 68 personer. Utbildning för samma personalkategori om kosttillägg och BMI, totalt 56 respektive 42 personer. Diverse föreläsningar inom kost för äldre för varierade målgrupper, t.ex. kommunala pensionärsrådet, hemvårdsnämnden, enhetschefer, KY-undersköterskor, dietiststudenter och LSS-personal. Omformulering av nutritionsanvisningar. Förslaget antogs i maj Formulering av riktlinjer för nutrition, lämnade till ledingsgruppen för remissrunda. Deltagande i diverse samverkansgrupper såsom uppstart av Senior Alert, som resursperson i Genombrottsarbetet och avtalsarbete med Måltidsservice. Rådgivning i enskilda ärenden rörande exempelvis hantering av kosttillägg, enteral nutrition, viktförlust, undernäring, aptitlöshet, trycksår, diabetessår, etiska ställningstaganden, nutritionsbehandling vid Parkinson, njursvikt och diabetes osv. Delprojekt som syftade till att bistå sjuksköterskor med att mäta längden på de brukare som inte kunde mätas stående. Detta delprojekt leddes av Barbro Hansson, sjuksköterska med vidareutbildning inom nutrition. 3 (5)

4 År 3 (2009) Kartläggning av nutritionsomhändertagandet inom hemtjänsten via enkäter, studiebesök, intervjuer osv. Utbildning för hemtjänstpersonal i kost för äldre, totalt 536 personer. Anpassning av nutritionshandboken för att passa hemtjänstpersonalen. Diverse föreläsningar för andra målgrupper såsom anhöriga, Parkinsonförening, pensionärsgrupper osv. Diverse administrativt arbete såsom nattfastemätning på särskilt boende, riktlinjer för nutrition, receptfolder med näringsdrinkar osv. Deltagande i diverse samverkansgrupper, t.ex. vid införandet av Senior Alert, som resursperson i Genombrottsarbetet och vid upphandlingen av enportionsrätter i ordinärt boende. Från hösten 2009 tillsattes en separat tjänst på 40% för rådgivning i enskilda ärenden. Dessa ärenden rörde exempelvis hantering av kosstillägg, enteral nutrition, viktförlust, undernäring, aptitlöshet, trycksår, etiska ställningstaganden kring palliativ vård eller ätstörning, nutritionsbehandling vid Parkinson, diabetes osv. År 4 (2010) Arbete med kravspecifikation inför kommande upphandling av nutritionsprodukter, gemensamt med övirga kommuner och landsting i Halland. Kartläggning av nuvarande hantering av kosttillägg till brukare i ordinärt boende, formulering av förslag på hur man kan lösa frågan långsiktigt. Sammanställning och analys av nattfastemätning, genomgångar och presentationer av resultatet bland enhetschefer, ledningsgrupp och nämnd. Handledning av sjuksköterskor och omsorgspersonal i enskilda nutritionsärenden. Arbetet omfattar konsultationer, hembesök, omvårdnadsmöten, bedömning av näringsbehov och näringsintag, telefonuppföljningar, arbete med patientmaterial, journalskrivning osv. Ärendena rör viktförlust, aptitnedsättning, undernäring, trycksår, tugg- och sväljsvårigheter, enteral och parenteral nutrition osv. Se mer i Bilaga 1. Fördjupningsutbildningar för sjuksköterskor inom gastropares och konsistensanpassad kost. Därtill diverse föreläsningar för exempelvis blivande undersköterskor om kost för äldre. 4. Reflektioner I uppdraget ingår inte (ännu) att mäta de faktiska effekterna av de utförda aktiviteterna, men några reflektioner vill jag gärna göra. Jag kan se en positiv utveckling av nutritionsomhändertagandet i kommunen till exempel på följande sätt: Jag har haft drygt 200 separata förfrågningar om handledning i enskilda patientärenden, endast under perioden sep-2009 till dec-2010 och hanterat på en tjänst motsvarande 40%. I projektets början var osäkerheten stor i olika personalgrupper kring om behovet av dietist verkligen fanns, men sakta men säkert har kunskapen 4 (5)

5 spridit sig i förvaltningen. Det är mycket glädjande att dietistresursen nu används så frekvent och är så eftertraktad. Från början mötte uppmaningar om översyn av måltidsordning och nattfasta ofta invändningar, med hänvisning till stor vårdtyngd. Attityderna har svängt, och numera är det självklart att diskutera måltidsordning och nattfasta i arbetsgrupperna, i synnerhet på särskilda boenden. Nattfastemätningar genomförs två gånger om året, och har dessutom nyanserats på initiativ av enhetscheferna själva. Vi har antagna anvisningar och riktlinjer för nutrition som definierar vilken kvalitet vi ska hålla när det gäller nutitionsomhändertagandet, inom ett antal områden. Många sjuksköterskor tar själva initiativ till täta viktkontroller då man märkt att det finns klara fördelar med det. Således ett steg i rätt riktning beträffande förebyggande av undernäring. Hanteringen av kosttillägg är mer strukturerad nu och fler brukare får rätt sort, rätt mängd och på rätt indikationer. Vi har lyft bort köken från hanteringen och flyttat beställningsrutinerna till avdelningarna istället. På så sätt beställs och fördelas kostillägg inte godtyckligt. 5. Förslag till vidare förbättringsarbete Inför det fortsatta arbetetet med att förbättra nutritionsomhändertagandet föreslås följande aktiviteter: Arbeta för att få tillgång till E-kost till huvudmåltiderna middag och kvällsmat på särskilda boenden och servicehus. Även förtydligande bland omsorgspersonal om hur man gör E-kost av frukost och mellanmål. Erbjuda omvårdnadspersonal på särskilt boende utbildningstillfällen om konsistensanpassad kost. Erbjuda utbildningstillfällen för hemtjänstpersonal om säker och bra matlagning inom ramen för biståndsbeslut. Sprida information och kunskap kring den nya upphandlingen av nutritionsprodukter bland sjuksköterskor. Skapa och implementera mall bland sjuksköterskor för nutritionsutredning och flödesschema för arbetsgången vid nutritionsproblem. Upphandlingen beräknas vara klar 1 April Även fortsättningsvis erbjuda dietistresurs för sjuksköterskor i enskilda nutritionsärenden. Uppföljande kartläggning och utvärdering av projektet. Exempelvis genom en ny kartlägging med efterföljande analys av nuläget. Man bör också utgå ifrån de nutritionsanvisningar och och riktlinjer som antagits och göra en analys av hur långt man kommit i implementeringsarbetet 6. Bilagor Bilaga 1: Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 5 (5)