Team 4 Team 5 Team 6

Transkript

1 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp mellan riskbedömning och hur åtgärder kan genomföras av hemtjänstpersonal inom ramen för beviljade insatser. B. Genom systematiskt förändringsarbete finna en struktur/rutin för hur alla professioner ska arbeta med vårdtagarens ätande, från riskbedömning till åtgärder som skrivs in i genomförandeplan. C. Teamet har tydliggjort rutiner för riskbedömning, kommunikation och dokumentation för brukare med risk för undernäring. - Distriktssköterska och arbetsterapeut gör riskbedömning och för en dialog med kontaktmannen om förslag på åtgärder som bör genomföras om brukaren har risk för undernäring. Kontaktmannen tar ansvar för att åtgärderna förs in i genomförandeplanen tillsammans med vårdtagare och genomförs och följs upp. - Risk för undernäring förs upp på dagordningen för KLAS-träffar, det vill säga då hemtjänst och hemsjukvården har gemensamt möte. Team 2 A. Ökad kunskap om de olika professionernas roll i vårdkedjan och hur kan vi kommunicera med varandra. Hur upplever brukarna matportionerna från kostsektionen? B. Öka förståelsen om varandras professioner genom att biståndsbedömarna kommer till köket i Habo kommun och får information om olika koster och konsistenser som vårdtagare har möjlighet att välja. Ökad information om varandras roller genom att följa med hemtjänstpersonal när de lämnar matportioner hos vårdtagare. Skapa mer effektiva möten mellan kostsektionen och kostombuden i hemtjänsten. Öka kunskapen i köket om hur vårdtagarna upplever matportionerna som de får till hemmet. C. Teamet gjorde en enkät angående vårdtagarens upplevelse av maten som skickas hem som matlåda från kommunens kök. Teamet påbörjade en informationsbroschyr om kosten som kan skickas hem till vårdtagaren för ökad kunskap om valmöjligheter för vårdtagaren och därmed underlätta besluten. De tog fram en checklista som biståndshandläggarna kan använda sig av första gången vårdtagaren söker bistånd för matutskick. Skapa mer effektiva möten genom att kostsektionen endast har möten med kostombuden i hemtjänstpersonalen. Team 3 A. Finns ingen bra informationsöverföring mellan slutenvård, vårdplaneringsteam, biståndsbedömare och hemsjukvård gällande nutritionen. B. Stärka nutritionens och tandvårdens roll vid vårdplanering. Öka användningen av Senior Alert. C. Teamet tog fram ett flödesschema för mun- och tandhälsa. Man förbättrade en redan befintlig checklista för vårdplaneringsteamet så att nutrition och munhälsa får större fokus. Efter att lärandeseminarierna avslutats hade vi möte med

2 vårdplaneringsteamet och presenterade den omarbetade checklistan, se bilaga XXX. De upplever att de inte har någon möjlighet att använda den i nuläget då de har ont om tid vid vårdplaneringarna och inte har tid med ytterligare punkter. Öka användningen av Senior Alert genom att efterfråga MNA och uppföljning av påbörjad nutritionsbehandling på avdelningen. Team 4 A. På boendet serverades tidigare frukost klockan 8.00, middag 12.30, fika och kvällsmål Detta gav en lång nattfasta samt få måltider. B. Teamet ville förkorta nattfastan samt införa ett mellanmål på förmiddagen vid klockan C. För att förkorta nattfastan införde man ett mellanmål klockan Till exempel fika, energihutt eller en frukt. Efter det första lärandeseminariet informerade gruppen sina arbetskamrater om det de lärt sig. Informationen och förslagen till förändring togs emot positivt. I köket hänger nu en lista som signeras varje gång mellanmål serveras. Patienterna har under tiden varit viktstabila. Personalen upplever att de boende tycker att mellanmålen är en trevlig stund då de får umgås samt att de boende äter bättre vid alla måltider. På en kommunmässa i Nässjö kommer gruppen att ha en utställning med information om mellanmål, sitt arbete, lärandeseminarium samt Aptit för livet. Team 5 A. På många äldreboende i Sävsjö kommun gjorde man tidigare ingen skillnad på vardag och helg vad gäller dukning och måltidsmiljö. B. Teamet ville genom att bland annat duka fint med servetter och blommor på helgen skilja mellan vardag och helg. På ett äldreboende har man dessutom börjat ett arbete med att förkorta nattfastan genom att förändra måltidsordningen. C. Frågor ställdes till de boende angående hur de upplevde skillnaden som genomförts samt om det ledde till bättre matlust. De boende tyckte att det var trevligt och roligt. Vidare har några boende börjat servera maten i karotter eller som buffé samt garnera maten med färska örter eller lagt upp den särskilt fint. Team A. Att öka dokumentationen av vikt i Cosmic samt att förkorta nattfastan. B. Målet i denna grupp var att bli bättre på att sätta in åtgärder vid risk för undernäring, samt att dokumentera och följa upp/rapportera vidare till nästa vårdgivare vid hemgång. Alla patienter ska ha en vikt dokumenterad i Cosmic vid hemgång. Minska nattfastan för de patienter som är/riskerar undernäring. C. Två journalgranskningar genomfördes, en i maj och en i september. Ämnet togs upp för diskussion på avdelningsmöten och man ändrade rutiner kring mellanmålen. Undersköterskan som jobbar på kvällen skriver ner på tavlan, med sal/sängnummer och initialer vilka patienter som behöver ett mellanmål på natten. Dokumentationen av vikten i Cosmic har inte blivit bättre enligt journalgranskningarna. Resultatet är det samma som innan projektet startade. Dokumentationen kring åtgärder och uppföljning har förbättrats. Vad gäller åtgärder har en förbättring med 40 procentenheter skett och frekvensen av överrapportering till nästa vårdgivare har ökat med 31 procentenheter. Vi fortsätter att påminna våra kollegor om vikten av att dokumentera, rapportera samt föra in vikt i Cosmic. Ny journalgranskning sker i november.

3 Team 7 A. Nattfastan var tidigare mellan 13,5-14 timmar. B. Förkorta nattfastan genom att ge de boende energihuttar samt att öka kunskapen om konsistensanpassad mat. C. Teamet började med att ge information på APT samt pratade särskilt med nattpersonal. Kvällspersonalen ställer nu in en energihutt i patientens kylskåp. Om den boende vaknar under natten erbjuds energihutten då. Står hutten kvar i kylskåpet på morgonen ger dagpersonalen patienten energihutten till frukost. Idag är nattfastan 12 timmar Livsmedelsproducenten Findus har träffat gruppen och informerat om konsistensanpassad kost samt visat en film. Denna information vidareförmedlas fortlöpande till övrig personal. Mätningar av vikten har också genomförts. Den första mätningen, efter 2-3 veckor, visade en liten viktökning. Nu ska man även studera om användningen av Laktulos har minskat. Team 8 A. På denna avdelning var nattfastan mer än 11 timmar. Man serverade dessutom få mellanmål. B. Teamet ville förkorta nattfastan samt införa ett mellanmål på förmiddagen, klockan C. Efter första lärandeseminariet fick gruppen informera på APT. De mailade nattpersonalen och skrev Kom-ihåg skyltar och hängde i köket. Nya glas inhandlades för att servera näringsdrycker eller energihuttar i. Nattpersonalen har börjat dela energihutt eller näringsdryck tillsammans med medicinen på natten. Som mellanmål på förmiddagen serveras energidryck från köket, nyponsoppa eller näringsdryck. Gruppen har även anordnat provsmakning av näringsdrycker för både personal och patienter. Utifrån vilka smaker som deltagarna tyckte om kontaktade man köket och bad om att helst få dessa. Provsmakning av näringsdrycker anordnades dessutom på Nationella trycksårsdagen. Nattfastan ska följas upp och man ska fortsätta att informera på APT. Team 9 A. Teamet genomförde en journalgranskning och kom fram till att dagligen görs omvårdnadsåtgärder hos patienter för att förebygga undernäring, men detta dokumenteras inte. De åtgärder som sätts in måste dokumenteras, så att nästa vårdgivare kan ta vid. B. Att en registrerad invikt finns på samtliga inneliggande patienter under Kontroller i Cosmic. På alla patienter som vårdats mer än 5 dygn skall det även finnas en registrerad utvikt under Kontroller i Cosmic. C. Journalgranskning genomfördes på 35 journaler. De granskades angående hur nutrition dokumenteras vid inskrivning, under vårdtiden och vid utskrivning. En mätning gjordes under vecka 37 och en under vecka 39 samt ett stickprov vecka 41. Nutritionskriterierna vid den första granskningen var:

4 Antal dokumenterat i journal Vikt Längd BMI Energibehov Senior Alert över 5 år Anamnes under 5 år Viktnedgång Aptitlöshet Åtgärder Mellanmål Energihutt Näringsdryck Läkemedel Infusion Dietist Kostregistrera Utvärdera åtgärder Utvikt Epikris Under granskningen framkom tre nya kriterier; munstatus, specialkost och utvikt. Granskning av 35 slumpvis valda patienter som vårdats på Kirurgen A och B mer än ett dygn Vikt Längd BMI Energibehov Senior Alert Viktnedgång Aptit ja/nej Mellanmål Energihutt Näringsdryck Läkemedel Infusion Dietist Kostregistrera Specialkost Munstatus Utvärdera Ut- vikt Epikris Nutritionskriterier Teamet utformade även en lathund/nutritionssticka om hur de bedömer, gör åtgärdar och överrapporterar under sökordet nutrition.

5 Nutritionssticka Inskrivning: Vikt, längd, BMI Viktnedgång? Minskad Aptit? Senior Alert >70 Riskpatient? Starta vårdplan - Risk för undernäring/undernäring Räkna ut energibehov (vikt x 30) Följ vikt/ energiintag Hemgång: Utvikt, epikris Överrapportering: vad har vi upptäckt och gjort Uppföljning av vikt av DSK Fortsättningsvis ska stickprov göras första veckan varje månad under ett halvår för att mäta viktregistrering under fliken kontroller i Cosmic.