Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

Transkript

1 Kostpolicy

2 Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att det främjar både folkhälsa och hållbar miljö. Maten ska vara nylagad, vällagad, varm och god och måltiden ska upplevas som lustfylld. Alla tillfällen till fest i vardagen bör tas tillvara. Måltiden ska vara en viktig del i kommunens verksamhet för vård och omsorg. Även i förskolan och i skolan bör måltiden ingå som en naturlig del och ge eleven möjlighet att utveckla respekt och ansvar för den egna miljön. Alla matgäster ska vara medvetna om och känna trygghet i att kommunens måltider är näringsriktiga och säkra. Det gäller även specialkost och god hygien. För alla barn, elever, äldre och vuxna ska kommunens måltider verka i ett folkhälsoperspektiv. Kommunens måltidsproduktion sker med hänsyn till miljö och hållbar samhällsutveckling.

3 Syfte Kostpolicyn avser att vara ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten. Varje enhet inom kommunens måltidsverksamhet ansvarar för att policyn följs. För övrig kommunal verksamhet är den vägledande. Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet. Omfattning Omkring tjugo procent av medborgarna (förskolebarn, elever, äldre och andra vuxna), äter dagligen måltider som kommunens kostenhet lagat. Det är därför ett gemensamt intresse för kommun och medborgare att måltidsverksamheten drivs kvalitetssäkert. Kostenheten lagar och sänder ut lunch till förskolor, skolor och enskilt boende. Enheten lagar dessutom lunch och kvällsmål till gruppboendena. Frukost och mellanmål bereds på förskolor, fritidsavdelningar och äldreboenden med livsmedel från kostenheten. Det betyder att kostenheten ansvarar för en del av måltiden och kommunens olika avdelningar ansvarar för den andra. Tillsammans gör vi måltiden till en helhet!

4 Forskning Enligt forskning främjar allsidig och näringsriktig kost barns fysik, intellekt och goda hälsa. Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi matvanor såväl i familjen som i skolan. Matvanorna ligger till grund för vuxna konsumtionsmönster. Studier har visat att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande. De bidrar också till en god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade problemen. Det ökar risken för flera sjukdomar, till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt/kärlsjukdomar. Därför är det viktigt att måltider har bra kvalitet och ett allsidigt näringsinnehåll. Måltiden Måltiden ska grundlägga goda matvanor samt ge kunskap och färdighet om hur man komponerar en hälsosam måltid till värn för hälsa och välbefinnande. Verksamheten inom förskola och skola bör genom måltiden främja elevers respekt och ansvar för miljön. Måltiden kan också ge förståelse för den egna livsstilens betydelse för hållbar utveckling. Den bör ingå naturligt i den pedagogiska verksamheten, där skolledning, pedagoger och måltidspersonal samverkar. Det sociala samspelet under måltiden utvecklar barn och elever socialt.

5 Måltidsmiljön För vuxnas välbefinnande och omsorgen om äldre är måltidsmiljön och maten viktiga. Även för yngre är en behaglig och lugn måltidsmiljö angelägen. Förutom allsidig näring är måltiden en viktig källa till sociala kontakter och ska vara stunder att se fram emot. Inom äldreomsorgen är det viktigt att hålla uppsikt över näringsintaget. Daglig fysisk aktivitet stimulerar aptit och ätande. På varje enhet ska ett forum finnas. Forumets syfte är att stimulera engagemanget för bra måltider och behaglig måltidsmiljö. Näring Samtliga enheter ska följa den kommungemensamma matsedeln för att säkerställa näringsriktigheten och allsidighet över tid.

6 Riktlinjer Förskola, grundskola Kommunens måltider ska ge barn och studerande en vällagad och näringsriktig kost enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. Måltiderna ska vara näringsberäknade. I förskolan består lunchen av en huvudrätt. Därtill serveras tre sorters grönsaker, bröd, smörgåsfett, lättmjölk och vatten. Förskolans måltider bör innehålla minst 65 procent av ett barns dagliga energibehov. Lunchen i skolan ska bestå av två huvudrätter, varav en vegetarisk. Dessutom serveras grönsaksbuffé med minst fem olika grönsaker, bröd, smörgåsfett, lättmjölk och vatten. Lunchen bör vara 30 procent av det dagliga energibehovet för en grundskoleelev. Lunchen ska schemaläggas mellan klockan vid om möjligt samma tidpunkt varje dag för elevgrupperna. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för småätande minskar. Schemalagd lunch mitt i elevernas arbetsdag ökar förutsättningarna för att de bibehåller stabilt blodsocker och därmed orkar prestera hela skoldagen. Nötter, inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras. De allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande för många allergiker. Frukost och mellanmål ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Det innebär bland annat att tonvikten ligger på fiberrikt bröd med pålägg, lättmjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär. Söta produkter som nyponsoppa, kräm, saft och chokladdryck bör inte förekomma. Dessa produkter ger sällan kroppen något av värde ur näringssynpunkt. På grund av sockerinnehållet är de inte heller bra för tandhälsan. Godis, snacks och läsk bör av hälsoskäl inte serveras till förskolebarn och skolelever. Inom förskolan bör kalas med glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Förskolan ansvarar vid dessa tillfällen för innehållet. Eventuell caféverksamhet bör erbjuda ett hälsosamt utbud. Sortimentet bör bestå av hälsosamma produkter som näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Läsk och energidrycker bör inte finnas till försäljning inom grundskolans caféverksamhet.

7 Vård och omsorg Måltiderna inom äldreomsorgen ska vara nylagade, varma och utformade enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. Maten ska vara näringsberäknad och följa riktlinjerna. Vid äldreomsorgens gruppboenden ska måltider planeras efter allmän sjukhuskost, A-kost. Det innebär att måltiderna innehåller mer protein. Enligt kommunstyrelsens beslut ska nattfastan för äldre inte överstiga elva timmar. Dessutom ska måltiderna vara väl utspridda över dygnet. Enligt samma beslut ska boendeformer med totalt måltidsansvar servera frukost, lunch, middag samt minst tre mellanmål, varav ett sent kvällsmål. Maten bör vara god, varm och omväxlande samt tillagad med omsorg. Vid lunchen erbjuds två alternativa rätter och efterrätt. Måltiden kompletteras med grönsaker, bröd och dryck. Genom att servera två rätter vid lunchen ökas valfriheten och matlusten. Äldre ska ha tillgång till dryck under dygnet så att de får tillräckligt med vätska. Måltiderna ska i möjligaste mån anpassas till de boendes önskemål och behov.

8 Kvalitet Utgångspunkt för matglädje och kvalitetsarbete är näringsriktiga och lustfyllda måltider. Det ska vara en strävan att laga så mycket mat som möjligt från grunden och med naturliga råvaror. Varje anställd och enhet ska se till matgästernas behov och samtidigt ansvara för att kommunens kostpolicy följs. Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning, kommunens handhygienregler och tilllämpa kommunens egenkontrollprogram, som ska anpassas till den egna verksamheten. Detsamma gäller för eventuella caféverksamheter. Forshaga kommuns måltidsverksamhet Av medicinska, etiska och religiösa skäl ska olika koster kunna serveras. Vid behov ska maten konsistensanpassas. De olika specialkosterna ska näringsberäknas och följa riktlinjerna. Personal inom kostverksamheten, förskola och äldreomsorg ska ha en aktuell förståelse för matens och måltidernas betydelse för hälsa och välbefinnande. Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök och så nära serveringstillfället som möjligt. För att minska klimatpåverkan från maten ska utbudet av vegetariska rätter ökas och matsvinnet minskas. Den inledda minskningen av varutransporter till och från enheterna fortsätts.

9

10 Kompetens Måltidspersonal ska regelbundet ges kompetensutveckling inom ramen för kommunens kostprogram Enligt gällande läroplaner ska måltiden inom förskola/skola vara en självklar del i den pedagogiska processen. Inom vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad och viktig del av omvårdnaden. Acceptansundersökningar ska genomföras årligen. Miljö och hållbar samhällsutveckling Under sin livstid konsumerar en person uppskattningsvis sjuttio ton mat och dryck. En sådan konsumtion påverkar både våra liv och vår miljö. Även kommunens måltidsverksamhet måste därför genomsyras av ett ansvarstagande för klimat och miljö. Kommunen är en certifierad rättvisemärkt kommun. Det innebär att verksamheterna ska eftersträva att öka sina köp av rättvisemärkta produkter. Måltidsverksamheten ska senast 2014 nå regeringens mål om att 25 procent av livsmedelsbudgeten ska bestå av ekologiska livsmedel. Med närproducerade livsmedel menar kommunen sådana som produceras i Värmlands län. Dessa livsmedel ska köpas i större omfattning.

11 Måltidsverksamheten ska fortlöpande utvärderas och därmed revideras också kostpolicyn. Deta ska ske under första kvartalet i varje ny mandatperiod.

12 Denna kostpolicy är antagen av Forshaga kommunfullmäktige den 31 januari 2012 Läs mer om måltidsverksamheten på forshaga.se