KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Transkript

1 KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden , SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid

2 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för ett bra näringstillstånd. För att säkerställa en god omvårdnad är det av yttersta vikt att den enskildes näringstillstånd och näringsintag uppmärksammas, behandlas och betraktas som lika viktigt som den medicinska behandlingen. Men kosten har inte enbart en fysiologisk betydelse utan också ett stort socialt värde. Maten är en central del i våra liv som en källa till glädje, njutning och social samvaro. För de boende på kommunens vård- och omsorgsboende ökar ofta måltidernas betydelse som fasta punkter i vardagen då andra vardagsaktiviteter avtar. Måltiderna och den sociala samvaron kring måltiderna, ska vara något att se fram mot under dagen. SYFTE Syftet med kost- och måltidspolicyn är att lyfta fram måltidens betydelse samt att vara ett styrande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten inom kommunens vård- och omsorgsboenden. Kostpolicyn ska visa på socialnämndens intentioner när det gäller kost, måltider och nutrition på kommunens vård- och omsorgsboende STYRDOKUMENT Följande styrdokument har varit vägledande vid framtagandet av kostpolicyn. Bra mat i äldreomsorgen riktlinjer och råd, Livsmedelsverket 2011 s övergripande mål: Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. (Vadstena livsmiljön för dig. Vision och kommunövergripande mål. Beslutad av kommunfullmäktige den 18 november 2009, 123) EG förordning 178/2002, artikel 17.1 samt EG förordning 852/2004 artikel 3-5, samt bilaga ll (skyldighet att bedriva egenkontroll)

3 3 (5) KOSTEN Hos de flesta äldre minskar energiförbrukningen med åldern men näringsbehovet är i stort detsamma. Kost med rätt närings- och energiinnehåll, samt en bra måltidsordning är en förutsättning för att kunna tillgodose brukarnas behov. Vid kommunens vård- och omsorgsboenden ska detta uppnås genom att: Servera kost som har ett närings- och energiinnehåll som stämmer överrens med gällande rekommendationer. Servera kost där det beräknade energibehovet är dygnsbaserat fördelat på tre huvudmål och tre mellanmål; frukost: 15-20%, lunch: 25 %, kvällsmat: %, mellanmål om sammanlagt 30-40%. Därutöver ska även morgon- och nattmål erbjudas vid önskemål/behov. Tillgodose att nattfastan, det vill säga tiden mellan sista måltiden på kvällen och första måltiden nästa dag, inte överstiger 11 timmar. Servera god och vällagad kost av råvaror med hög kvalitet, gärna närproducerade. Servera maträtter som är välkända och till målgruppen väl anpassade. Servera maträtter som uppmärksammar de mattraditioner som finns. Erbjuda konsistensanpassad kost som normalkost till de brukare som har behov av det. Erbjuda specialkost till de brukare som av medicinska, etiska eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln. Vid behov även erbjuda specialkost/önskekost. Tillgodose att all livsmedelshantering sker med god livsmedelshygien enligt gällande lagstiftning och egenkontrollprogram. MÅLTIDSMILJÖN Vid kommunens vård- och omsorgsboenden ska måltiderna vara något att se fram emot. Måltiderna ska vara en samlingspunkt som inbjuder till social samvaro. Omvårdnadspersonal vid kommunens vård- och omsorgsboenden ska främja en positiv måltidsmiljö genom att: Inhämta kännedom om brukarens vanor och önskemål och låta måltiden bli individuellt anpassad. Skapa lugn och ro runt måltiden och låta måltiden präglas av lyhördhet och respekt. Skapa en tilltalande måltidsmiljö, med trevlig dukning och smakfullt upplagd/serverad mat. Presentera det som serveras i positiva ordalag och vid behov även berätta hur det ser ut/är upplagt på tallriken. Ge brukarna möjlighet att själva ta maten ur uppläggningsfat på bordet. Använda upplevelsen av färg och kontraster för att stimulera aptit och ätförmåga. Aktivt delta i alla måltider till exempel genom så kallad pedagogisk måltid. Uppmärksamma helger/storhelger till exempel genom extra fin dukning. Låta brukare som har vilja och förmåga, hjälpa till inför och efter måltiden.

4 4 (5) NUTRITION Ett systematiskt nutritionsarbete är en förutsättning för att motverka och vid behov behandla undernäring hos brukarna. Vid kommunens vård- och omsorgsboenden ska detta uppnås genom att: Medicinskt ansvarig sjuksköterska skapar riktlinjer för hur systematiskt nutritionsarbete ska bedrivas. Kontaktman och sjuksköterska för samtal om tidigare matvanor med brukaren eller dennes företrädare vid inflyttning till boendet och därefter löpande i vårdplanering. Omvårdnadspersonal och sjuksköterskor arbetar utifrån Senior Alert. En nutrionsansvarig sjuksköterska finns tillgänglig för alla enheter. Kostombud på varje avdelning har mandat/ansvar att bedöma behov av och beställa konsistensanpassad -, näringsberikad - eller annan specialkost. Kostombudet ansvarar för att detta dokumenteras enligt gällande rutiner. Omvårdnadspersonal uppmärksammar behov av konsistensanpassad eller näringsberikad kost och kontaktar då kostombud på avdelningen. Kosttillägg, i form av till exempel näringsdrycker, ges till brukare som av sjuksköterska bedöms ha ett otillräckligt intag. Omvårdnadspersonal erbjuder brukarna dryck efter behov för att undvika uttorkning. Omvårdnadspersonal stimulerar brukarnas aptit genom någon form av fysisk aktivitet och utevistelse. INFLYTANDE Vid kommunens vård- och omsorgsboenden ska brukarna ges möjlighet till inflytande gällande måltiderna genom att: Brukarnas åsikter om måltiderna uppmärksammas av omvårdnadspersonal. Kostenheten sammankallar till regelbundna kostråd där avdelningarnas kostombud deltar. Kostombudet framför brukarnas åsikter om kosten vid kostråden. Mat- och måltidsfrågor är en stående punkt på dagordningen vid avdelningarnas arbetsplatsträffar. Brukarnas synpunkter på kosten och måltidssituationen undersöks regelbundet via enkäter. INFORMATION OCH SPRIDNING AV KOST- OCH MÅLTIDSPOLICYN Kost- och måltidspolicyns innehåll ska göras känt genom att: All omvårdnadspersonal informeras om kost- och måltidspolicyns intentioner vid arbetsplatsträffar. Brukare och/eller företrädare informeras om kost- och måltidspolicyn på lämpligt sätt. Kost- och måltidspolicyn anslås på kommunens hemsida och på alla avdelningar.

5 5 (5) UTVÄRDERING OCH REVIDERING Kost- och måltidspolicyn utvärderas regelbundet vid kostråden och årligen vid avdelningarnas arbetsplatsträffar. Förslag till ändringar av kost- och måltidspolicyn kan framföras exempelvis vid avdelningarnas arbetsplatsträffar och vid enheternas samverkansgrupper. Kost- och måltidspolicyn revideras av referensgrupp med deltagare från äldreomsorgens olika enheter. Den reviderade kost- och måltidspolicyn fastslås av Socialnämnden.