Kostpolicy för Säffle kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kostpolicy för Säffle kommun"

Ingegerd Bengtsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal verksamhet i Säffle kommun ansvarar för att denna kostpolicy följs.

2 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal verksamhet i Säffle kommun ansvarar för att denna kostpolicy följs. Alla gäster ska känna sig trygga med att mat som serveras i Säffle kommun är näringsrik och väl sammansatt. De ska även känna sig trygga med att maten som serveras följer gällande regler beträffande specialkost och livsmedelshygien. Syftet med kostpolicyn är att den ska fungera som ett styrande dokument och som ett stöd för att kvalitetssäkra kostverksamheten. Bra mat hittar du i Matcirkeln. Målet med kostpolicyn är att: Skapa bra matvanor och bidra till alla gästers hälsa och välbefinnande. Tillhandahålla måltider som präglas av kvalitetsoch servicetänkande. 1

3 Tillgodose olika gruppers behov av energi och näring enligt Livsmedelsverket råd. Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Barn- och utbildningsnämndens måloch kvalitetsplan Kostverksamheten Måltiden är näringsriktig, varierad och efterfrågad samt serveras i en trevlig miljö -- Måltiden bidrar till att skapa goda matvanor hos barn och elever -- 2

4 Svenska miljö- och djurskyddsregler enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer gäller vid upphandling och inköp av mat. Förskolans och skolans måltider Mat och matvanor har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet under barn och ungdomsåren. Det är då våra matvanor grundläggs och därför viktigt att den maten som serveras på förskolan och skolan är näringsriktig samt följer Livsmedelsverkets råd. Måltiderna ska ge barn och elever en näringsriktigt sammansatt kost av god kvalité. Maten som serveras ska vara vällagad, tilltalande och varierad. Skollunchen ska helst bestå av två huvudrätter per dag, samt råkost/grönsaker, bröd, vatten/mjölk. Då ökar gästens valfrihet och 3

5 därmed sannolikheten för att alla ska äta av lunchen. Skollunchen bör schemaläggas vid samma tidpunkt varje dag och vara minst 30 minuter lång. Genom att schemalägga lunchen ungefär mitt i elevernas arbetsdag orkar de med hela skoldagen och har också större möjligheter att prestera bra. Frukost och mellanmål ska följa Livsmedelsverkets råd vilket bland annat innebär att huvudvikten ligger på servering av smörgås med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt/bär. Söta produkter såsom nyponsoppa, kräm, saft och chokladdryck ska undvikas. All personal och gäster medverkar till en lugn och trivsam måltidsmiljö. Inom förskolan och fritidsverksamheten ska sötsaker och glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Nötter, mandel, jordnötter och övriga nötter får inte serveras på grund av att de allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande. Ett matråd bör finnas för att skapa en bra kommunikation mellan elever, personal på skolrestaurangerna och pedagoger. 4

6 5

7 Äldre- och handikappomsorgens måltider Maten och miljön inom äldre- och handikappomsorgens verksamheter är mycket viktig då måltiderna skapar förutsättningar för välbefinnande. Förutom näring ger måltiderna också plats för sociala kontakter och något man ska se fram emot under dagen. Inom äldreomsorgen är det särskilt viktigt att hålla god uppsikt över de äldres näringsintag. Maten som erbjuds ska ha bra näringsstatus, med målet bland annat förebygga undernäring hos de äldre. Maten som serveras ska vara variationsrik och tilltalande. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska följa måltidsordningen enligt Livsmedelsverkets råd. Frukost, lunch med dessert, middag/kvällsmål och minst tre mellanmål ska serveras dagligen. Nattfastan för de äldre ska inte överstiga 11 timmar. Tidpunkten för måltiderna ska fördelas jämt över den vakna tiden. Måltiderna ska vara utformade enligt Livsmedelsverkets råd för äldre. För personer med behov av konsistensanpassad kost eller annan specialkost ska detta erbjudas. Måltiden ska dukas fram på ett inbjudande sätt och kunna intas i lugn och ro. Ett matråd bör finnas för att samverka runt måltiderna. 6

8 7

9 Kvalité Utgångspunkten för matglädjen och kvalitetsarbetet är att måltiderna ska vara lustfyllda och näringsriktiga. De ska utgå från gästens behov samt följa livsmedelslagens krav. Specialkost serveras av medicinska, etiska och religiösa skäl. All berörd personal ska regelbundet fortbildas. Budgetmedel ska avsättas så att kvalitetskraven uppnås. Inom förskolan och skolan ska måltiderna vara en självklar del av verksamheten. Skolmåltiden ska vara näringsberäknad enligt gällande lagkrav. Uppföljning sker av barn- och utbildningsnämnden vid varje årsbokslut, för vidare rapportering till Skolinspektionen. Inom vård och omsorg ska mat och näring vara en integrerad del av omvårdnaden. Vill du ha mer information om hur vi arbetar med maten kan du kontakta kostchefen i din kommun. Kostchef Tele. nr. Färgelanda Mellerud Säffle Åmål Dals-Ed Bengtsfors

10 För dig som vill läsa mer: Kostpolicyn baseras på följande publikationer från Livsmedelsverket : Bra mat i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. Livsmedelsverket, Andersson, Inger (2007). Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Livsmedelsverket, Andersson, Inger (2007). Bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket (2011) Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Andersen, Merethe (2003). Näring för god vård och omsorg. Socialstyrelsen (2011) 9

Relevanta dokument

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad