KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG"

Amanda Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

2 Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten är god, näringsrik och väl sammansatt. Matgästerna ska också känna sig trygga i att maten som serveras följer regler om specialkost och livsmedelshygien. Inom Vård och omsorg finns en enhetlig kostverksamhet för personer som är äldre och för personer med funktionsnedsättning. Kostpolicyn ska fungera som ett styrande dokument i det dagliga arbetet och som stöd för att kvalitetssäkra kostverksamheten. Kostverksamheten serverar varje dag cirka 600 portioner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. En bra måltidsverksamhet är av stor vikt för den enskilda individens välbefinnande. Målsättningen med en kostpolicy är att det ska finnas en enhetlig syn på kostverksamheten inom Vård och omsorg. Utvärdering och revidering av kostpolicyn för Vård och omsorg ska göras senast 2011.

Matgästerna ska också känna sig trygga i att maten som serveras följer regler om specialkost och livsmedelshygien.

3 SYFTE MED KOSTPOLICYN Syftet med kostpolicyn för Vård och omsorg är: att tydliggöra kostfrågorna samt måltiden och måltidssituationen. att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider avseende innehåll och omfattning för de olika måltidsverksamheterna. att använda måltiden som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt, och socialt perspektiv. MÅL FÖR KOSTVERKSAMHETEN Målet för Vård och omsorgs kostverksamhet är: att i en lugn och trygg miljö servera goda näringsrika måltider som är tilltalande, tillgodoser alla behov och därigenom främjar hälsan.

att använda måltiden som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt, och socialt perspektiv.

4 MAT OCH HÄLSA Maten och måltidsmiljön inom Vård och omsorg är viktig då måltiderna skapar förutsättningar för ett välbefinnande. Förutom näring ger måltiden också en plats för sociala kontakter och något man ska se framemot under dagen. Under vardagar finns möjligheten att välja mellan två alternativa rätter till middagen. Behovet av energi och näring påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. Storleken på portionen anpassas efter det individuella energibehovet. För äldre personer gäller att få i sig tillräckligt med energi utan att portionen blir för stor. Detta kräver att man till de flesta inom äldreomsorgen energi- och proteinberikar maten. De nationella riktlinjerna ligger till grund vid planering och tillagning av samtliga måltider. Nattfastan för de äldre ska inte överstiga elva timmar. Måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet enligt följande : Tid på dygnet Måltid Procent Frukost Middag Kvällsmat Två eller tre mellanmål skall dessutom ingå.

Behovet av energi och näring påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. Storleken på portionen anpassas efter det individuella energibehovet.

5 Måltidernas sammansättning Matsedlarna ska vara välplanerade och varierade. Lagad mat ger större möjlighet att täcka näringsbehovet och kvällsmaten ska planeras utifrån middagen så att de kompletterar varandra. Frukosten bör innehålla gryn, mjölk/mjölkprodukter, ägg, bröd, pålägg, grönsaker, frukt eller juice samt kaffe eller te. Middagen bör innehålla kött, fisk eller äggkomponent, potatis, ris eller pasta, grönsaker, mjölkprodukter, bröd med matfett och måltidsdryck samt dessert varje dag inom särskilt boende. Kvällsmålet bör innehålla kött, fisk eller äggkomponent, potatis, ris eller pasta, mjölkprodukter, bröd med matfett, grönsaker, färsk frukt och måltidsdryck. I normalfallet ska huvudmålet vara varm mat. Mellanmålen ska innehålla bröd, pålägg och mjölkprodukter samt grönsaker och/eller frukt. Ofta serveras nybakade kakor i samband med eftermiddagskaffet. Valfri måltidsdryck är mjölk, juice, saft, lättöl, läsk eller vatten.

Frukosten bör innehålla gryn, mjölk/mjölkprodukter, ägg, bröd, pålägg, grönsaker, frukt eller juice samt kaffe eller te.

6 Val av livsmedel Mjölk och mjölkprodukter Inom äldreomsorgen ska standardprodukter användas till matlagning och som måltidsdryck mellanmjölk/ standardmjölk. Rekommenderat intag av mjölk är fem deciliter per dag. Matfett Bordmargarin ska vara 80 procent fetthalt med bra fettsammansättning. Vid speciella behov kan lättmargarin användas. Till matlagning används den typ av matfett som passar bäst till respektive råvara och tillagningsmetod. Bröd, gryn och flingor Det ska finnas ett urval av olika brödsorter. Fisk Fisk bör förekomma på matsedeln minst två gånger i veckan. Var tredje fiskservering bör vara fet fisk. Beräknad fiskportion är cirka160 gram per portion rå vikt. Kött och charkuteriprodukter Kött kan vara från gris, nötdjur, kyckling eller kalkon. Färs är oftast blandfärs. Beräknad köttportion är cirka 130 gram per portion rå vikt. Inom äldreomsorgen bör man sträva efter att servera kött i sådan form att det är lätt att tugga och svälja.

Till matlagning används den typ av matfett som passar bäst till respektive råvara och tillagningsmetod. Bröd, gryn och flingor Det ska finnas ett urval av olika brödsorter.

7 Grönsaker Grönsaker och rotfrukter ska varieras och gärna väljas efter säsong. Såväl kokta som råa grönsaker ska serveras till huvudmålen. Många äldre behöver också extra energi på grönsakerna i form av matfett eller grädde. Frukt och bär Frukt och bär ska i möjligaste mån väljas efter säsong. Beräknad mängd är två frukter per person och dag. Måltidsdrycker Hos många äldre avtar förmågan att känna törst. Det är därför viktigt att erbjuda olika drycker för att undvika uttorkning. En bra törstsläckare är vatten som kan smaksättas. Kolsyrade drycker eller lättöl kan serveras till huvudmål. Juice kan serveras till frukost. Mjölk bör i första hand serveras till frukost och mellanmål. Saft kan serveras till mellanmål och som extradryck varma dagar eller vid särskilda behov. Speciella produkter Som speciella produkter räknas bland annat tranbärsjuice, ProViva och näringsdrycker.

Beräknad mängd är två frukter per person och dag. Måltidsdrycker Hos många äldre avtar förmågan att känna törst. Det är därför viktigt att erbjuda olika drycker för att undvika uttorkning.

8 Specialkoster och alternativrätter Specialkost serveras till alla vid behov och kan beställas på någon av följande grunder: sjukdomsrelaterad religiösa eller etiska aversion mot vissa livsmedel eller rätter Sjuksköterska ordinerar specialkoster såsom konsistensförändrad mat, diabeteskost, laktosreducerad eller glutenfri mat samt näringsdryck. Alternativrätter ska erbjudas inom äldreomsorgen och önskekost ska kunna serveras i samråd med den enskilde och personal. Vegetarisk kost liksom särskild mat av religiösa eller etiska skäl serveras efter önskemål.

konsistensförändrad mat, diabeteskost, laktosreducerad eller glutenfri mat samt näringsdryck.

9 MÅLTIDSMILJÖ OCH BEMÖTANDE Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, något att se fram emot. Måltiden ska se aptitlig ut, dofta gott och portionerna ska inte vara för rikligt tilltagna. Följande är viktigt för en bra miljö: snygg och trevlig servering och dukning bra belysning lugn och behaglig miljö avskildhet till dem som behöver det För att främja aptit och matglädje är det viktigt att som matgäst få ett trevligt bemötande av den personal som ansvarar för servering av måltiden. Personalen ska ha kunskap om maten samt kunna svara på frågor om innehåll med mera. Personalen ska också ha en positiv attityd till både matgästen och maten. Det är viktigt att tänka på att många äldre och personer med funktionsnedsättning behöver god tid på sig vid måltiderna.

Följande är viktigt för en bra miljö: snygg och trevlig servering och dukning bra belysning lugn och behaglig miljö avskildhet till dem som behöver det För att främja aptit och matglädje är det

10 KVALITETSSÄKRING Kostverksamheten följer i all hantering av livsmedel livsmedelslagens krav och arbetar utifrån ett egenkontrollprogram för att förebygga hälsorisker och säkerställa renlighet och redlighet. Kostverksamheten ska kontinuerligt utvärderas. Regelbundna konsumtionsmätningar och attitydundersökningar ska genomföras. All kökspersonalen ska regelbundet fortbildas. Minst ett kostombud ska finnas för varje avdelning. Kostombuden och kökspersonalen ska träffas med regelbundenhet. Syftet är att främja samarbete, erfarenhetsutbyte men också att ge information och kompetensutveckling. Omvårdnadspersonal ska ha utbildning i livsmedelshygien och näringslära. Där det är möjligt ska matråd finnas. Syftet med matråden är att den enskilda och anhöriga har en möjlighet att påverka och lämna synpunkter på matsedlar, maträtter, miljö etcetera.

Minst ett kostombud ska finnas för varje avdelning. Kostombuden och kökspersonalen ska träffas med regelbundenhet.

11 MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING Kostverksamheten ska i större utsträckning erbjuda ett utbud som är baserat på ekologiska framställningsmetoder och lokalt producerade livsmedel inom ramen för livsmedelsupphandlingen. Vid upphandling gäller lagen om offentlig upphandling (LOU). Kvalitetskrav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel är: Bra kvalitet på prefabricerade rätter Inga onödiga tillsatser Innehålls- och näringsdeklarerat Miljökrav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel är: Närproduktion Ekologisk produktion Att miljövänliga transporter samordnas Antagen av kommunfullmäktige

Kvalitetskrav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel är: Bra kvalitet på prefabricerade rätter Inga onödiga tillsatser Innehålls- och

12 Producerad av Katarina Nilsson. Bilder från Magnus Ström, Kicki Funbo, Agnetha Tillnert, Peter Fischer, Mikael Svensson

Relevanta dokument

Kostpolicy för Äldreomsorgen

- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress