Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Transkript

1 Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Carina Smith

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Mål Kundens behov, vanor och önskemål Kundens behov Kundens vanor Kundens önskemål Förebygga, åtgärda och följa upp undernäring Måltidsmiljön Ansvar Kvalitetssäkring Referens Bilagor (10)

3 1 Bakgrund Maten och måltiderna inom äldreomsorgen är av avgörande betydelse för kundens välbefinnande. Ett tillfredsställande intag av näring och energi förebygger sjukdom, främjar hälsa och ger bättre effekt av medicinsk behandling. För många inom äldreomsorgen är måltiden en viktig stund på dagen. Maten och måltiderna ska kännetecknas av god kvalitet och god service. Behovet av näring och energi förändras i takt med åldrandet. Även sjukdomar och läkemedel påverkar behovet av näring och energi. Åldrandet innebär också att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är vanligt med undernäring inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt att ta hänsyn till kundens behov, vanor och önskemål för att stimulera aptit och ätande. I dokumentet görs ibland en åtskillnad på särskilt och ordinärt boende. Om inget annat anges ingår dagverksamhet i begreppet särskilt boende och Nattpatrullen ingår i begreppet ordinärt boende. 2 Mål De övergripande målen med riktlinjerna för mat och måltider är att förebygga, åtgärda och följa upp undernäringsproblematik inom äldreomsorgen. För att nå målen ska stor hänsyn tas till kundens behov, vanor och önskemål. Det krävs en god samverkan med primärvården för att identifiera och följa upp de kunder som ligger i riskzonen eller som har drabbats av undernäring. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska inriktas på att servera god och näringsriktig mat i en lugn och trevlig miljö. Därför ska vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen ha goda kunskaper och kompetens om mat och måltider för äldre. 3 Kundens behov, vanor och önskemål Kunder som behöver hjälp med mat och måltider ska få det stöd de behöver för att förebygga och åtgärda undernäring. Så stor hänsyn som möjligt ska tas till kundens behov, vanor och önskemål när mat och måltider planeras inom äldreomsorgen. Kunden ska vara delaktig i planeringen av hur de beviljade insatserna ska genomföras. 3.1 Kundens behov Kunden kan t.ex. vara i behov av konsistensanpassad eller energität mat, få sällskap vid måltiden eller få äta i avskildhet. Konsistensanpassning av mat ska bedömas och ordineras av sjuksköterska, dietist eller logoped, eftersom det är viktigt att diagnostisera bakomliggande orsaker till tugg- och sväljsvårigheter. Problem med munhälsan är en anledning till tugg- och sväljsvårigheter. Omvårdnadspersonal ska involvera munhålan i den dagliga omvårdnaden hos kunder som är i behov av det och uppmärksamma om kunden 3 (10)

4 har problem med munhälsan. Kunder med munhälsoproblem ska hänvisas till tandvården. Energität mat ska bedömas och ordineras av sjuksköterska eller dietist, eftersom det är viktigt att diagnostisera bakomliggande orsaker till undernäring och aptitlöshet. Specialkoster ska erbjudas av medicinska skäl. Specialkoster av religiösa, kulturella eller etiska skäl kan erbjudas i ordinärt boende inom ramen för beviljad tid och insats. På särskilda boenden kan specialkoster av religiösa, kulturella eller etiska skäl erbjudas inom ramen för befintliga resurser. 3.2 Kundens vanor Kundernas matvanor kan vara väldigt olika. Det kan vara vilka maträtter man är van vid och tycker om, när kunden är van att äta, val av livsmedel, om kunden vill ha sällskap eller inte, måltidsmiljön, tillbehör, presentation av maten. Kundens matvanor kan bl. a. förändras beroende på sjukdom eller av åldrandet i sig. Högtider och traditioner som förknippas med särskild mat, och som är viktiga för kunden, ska uppmärksammas. I ordinärt boende ska så stor hänsyn som möjligt tas till kundens vanor inom ramen för beviljad tid och insats. I särskilt boende kan det vara svårare att ta hänsyn till individuella vanor, eftersom flera kunder äter tillsammans. Ofta får personalen hitta kompromisslösningar när det gäller måltidsmiljön och vilka maträtter som serveras. Så stor hänsyn som möjligt ska tas till kundernas vanor. 3.3 Kundens önskemål Ett önskemål är något som går utanför vanan. Kunden ska aktivt tillfrågas om önskemål, t.ex. portionsstorlek, dryck, hur måltidsmiljön skall utformas, hur maträtter skall anpassas. Kundens önskemål kan förändras över tid och från den ena stunden till den andra. I ordinärt boende ska så stor hänsyn som möjligt tas till kundens önskemål, inom ramen för beviljad tid och insats. Det är möjligt för kunden att påverka måltidens kvalitet och innehåll. I särskilt boende kan det vara svårare att ta hänsyn till individuella önskemål eftersom flera kunder äter tillsammans. Ofta får personalen hitta kompromisslösningar, eftersom så stor hänsyn som möjligt ska tas till samtliga kunders önskemål. 4 (10)

5 4 Förebygga, åtgärda och följa upp undernäring Att ta hänsyn till individens behov, vanor och önskemål är en stor del av det förebyggande och åtgärdande arbetet för att motverka undernäring. Alla kunder har rätt till tre huvudmål och 2-3 mellanmål fördelade över dagen. Måltidsordningen är ett viktigt hjälpmedel för att förebygga och åtgärda undernäring: Måltid Tid Energifördelning % Morgonmål Vid behov/önskemål Frukost % Mellanmål % Lunch % Mellanmål % Middag % Kvällsmål % Nattmål Vid behov/önskemål Lagad mat ska erbjudas två gånger per dag. Kunden ska erbjudas måltider som gör att nattfastan är kortare än 11 timmar. Nattmål ska erbjudas om den äldre äter tidig middag eller sen frukost. I de fall nattmål finns med i biståndsbeslutet (gäller ordinärt boende) ska det dokumenteras i genomförandeplanen. Det är kundens behov, vanor och önskemål som avgör måltidsordningen. I ordinärt boende ska kunden kunna välja mellan uppvärmning av matlådor eller matlagning utförd av hemtjänsten som lunch- och middagsalternativ. Det är kundens behov som avgör vilket stöd som beviljas av kommunens biståndshandläggare. Handläggaren ska även ta hänsyn till kundens vanor och önskemål. Det är önskvärt att kunden är delaktig i matlagningen eftersom det kan väcka aptiten hos kunden och det kan vara positivt för att bibehålla funktion och självbestämmande. Efterrätter kan utgöra ett bra komplement vid måltiderna men ska inte ersätta huvudmålen. Eftersom mellanmålen utgör en stor del av närings- och energiintaget är det viktigt att de är välplanerade. Det är viktigt att kunden har vätska inom räckhåll, men också att aktivt erbjuda dryck eftersom törstsignalerna avtar med åldern. Vätskebehovet är vanligen 30 ml/kg/dygn. Äldre är känsliga för uttorkning och behovet av vätska ökar vid fysisk aktivitet, varmt väder eller om kunden har feber. 5 (10)

6 Utöver de måltider som serveras kan det finnas behov av kosttillägg. De ska alltid ordineras och beställas av sjuksköterska eller dietist. 5 Måltidsmiljön Måltidsmiljön är viktig och ska vara anpassad efter kundens behov, vanor och önskemål. Punkterna nedan är verktyg för att förebygga och åtgärda undernäring. Personalen ska ha kunskap och kompetens om betydelsen av en lugn och behaglig måltidsmiljö, vilket innefattar: Trevlig dukning Låg ljudnivå God belysning Anpassade kontraster och färgsättning av glas och porslin Fint upplagd mat Genomtänkt presentation av maten Bra och lugnt bemötande Kunskap om hjälpmedel Hur man på ett bra sätt hjälper kunderna att äta Funktionell sittställning På särskilt boende ska bordsplaceringen ses över regelbundet och vid behov, stor hänsyn ska tas till kundens önskemål. Schemaläggning av personal ska vara anpassad till de äldres behov vid måltiderna. Det är önskvärt att personalen äter omsorgsmåltid med de äldre, bl. a. för att stimulera till det goda samtalet. Varje boende rekommenderas att utveckla en måltidschecklista och ta fram en rutinbeskrivning för mat- och måltidssituationen, se bilagor. 6 Ansvar Det finns ett gemensamt ansvar för samtliga som är involverade i den äldres vård och omsorg att uppmuntra till att den äldre äter god och näringsriktig mat. Samtidigt är det alltid viktigt med en tydlig ansvarsfördelning mellan och inom olika verksamheter, och det är speciellt viktigt om den äldre har svårt att få i sig tillräckligt med näring och energi. Samtliga verksamheter har ett ansvar att samverka kring mat- och måltidssituationen, det främjar att kunden etablerar och behåller goda matvanor. Aktuella lagar ska följas; t.ex. socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagen. Chef på enheten Äldre: ansvarar för att biståndshandläggarna följer riktlinjerna för mat och måltider inom äldreomsorgen 6 (10)

7 Biståndshandläggarna: bedömer och beviljar insatser utifrån kundens behov, vanor och önskemål ställer frågor om kundens matvanor, t.ex. vid hembesök och vårdplaneringar, samt dokumenterar: hur kunden planerar, köper och lagar sin mat, kundens måltidsrytm vad äter han/hon under en dag, hur kunden ser på sin aptit och sitt ätande, förändring av kroppsvikt, sjukdomar och liknande som påverkar ätandet informerar kunden om vikten av att äta näringsriktig mat och att följa måltidsordningen samt vilka insatser som kan erbjudas tar hänsyn till den omvårdnadsordination som primärvården föreslår efter genomförd nutritionsbedömning kontaktar primärvården om undervikt/nedsatt aptit uppmärksammas hos kund (om kunden ger samtycke) Verksamhetschefer på särskilda boenden: ansvarar för att omvårdnadspersonalen följer riktlinjerna för mat och måltider inom äldreomsorgen ansvarar för att en genomförandeplan finns för varje kund med mat- och måltidsfrågorna dokumenterade utser ett eller flera mat- och måltidsombud beroende på boendets storlek ansvarar för att mat- och måltidsombud i samarbete med arbetsterapeut aktivt iakttar måltider på samtliga enheter minst en gång per halvår Verksamhetschefer på hemtjänstföretag: ansvarar för att omvårdnadspersonalen följer riktlinjerna för mat och måltider inom äldreomsorgen ansvarar för att en genomförandeplan finns för varje kund med mat- och måltidsfrågorna dokumenterade utser ett eller flera mat- och måltidsombud beroende på företagets storlek Omvårdnadspersonal på särskilda boenden: meddelar sjuksköterskan vid misstanke om undernäring motiverar och stimulerar kunden att äta näringsriktig mat har kunskap och kompetens om livsmedelshygien, förvaring och hantering av livsmedel Hemtjänstpersonal: har grundläggande kunskaper i matlagning har kompetens att laga mat enligt boken Matglädje på 20 minuter planerar veckans måltider tillsammans med kunden vid behov ger förslag på bra och näringsriktig mat utifrån kundens behov, vanor och önskemål meddelar distriktssköterskan vid misstanke om undernäring (om kunden ger samtycke) 7 (10)

8 motiverar och stimulerar kunden att äta näringsriktig mat har kunskap och kompetens om livsmedelshygien, förvaring och hantering av livsmedel Mat- och måltidsombud har ett stort intresse för mat och måltider deltar i mat- och måltidsutbildningar som kommunen erbjuder sprider kunskap till övrig personal om gällande mat- och måltidsrutiner introducerar ny personal till gällande mat- och måltidsrutiner verkar för god mat och trevlig måltidsmiljö ansvarar för (ständiga)punkten mat och måltider på personalmöten Kökspersonal på särskilt boende skriver en tydlig instruktion om hur maten ska värmas och hur tillbehören ska serveras Sjuksköterska på särskilt boende ansvarar för att regelbundet göra en bedömning av kundens risk för undernäring Primärvården: ansvarar för att identifiera och utreda kunder i ordinärt boende som är undernärda eller som ligger i riskzonen för undernäring föreslår en omvårdnadsordination efter genomförd nutritionsbedömning 7 Kvalitetssäkring Verksamhetscheferna på särskilda boenden och i hemtjänsten ska ha dokumenterade rutiner för egenkontroll av hur riktlinjerna för mat och måltider ska följas upp. Egenkontrollen ska redovisas till kommunen på begäran. Verksamhetscheferna på särskilda boenden och i hemtjänsten ska, tillsammans med mat- och måltidsombuden, regelbundet ge sin personal information om mat och måltider vid personalmöten. Förändringar ska redovisas och personalen ska dela med sig av sina kunskaper. Kommunen ska regelbundet erbjuda utbildning för att säkerställa den kunskap och kompetens som vård- och omsorgspersonal behöver inom området mat och måltider. Kundernas möjligheter till att påverka beslut om insats mäts i den årliga brukarenkäten. Kommunen ska genomföra ytterligare en regelbunden uppföljning för att utvärdera vad kunderna tycker om maten och hur de upplever måltidssituationen. 8 (10)

9 8 Referens Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen, Rapport , Livsmedelsverket 9 Bilagor Bilaga 1 Förslag, måltidschecklista Bilaga 2 Förslag, rutinbeskrivning 9 (10)

10 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se