Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc

2 Innehållsförteckning Till grund för riktlinjerna ligger: 3 Bakgrund 3 Det normala åldrandet 3 Nutrition 3 Syfte och Mål 3 Ansvar 4 Vårdtagaren 4 Närstående 4 Kontaktperson 4 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska 4 Omvårdnadspersonal 5 Kostombud 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 5 Arbetsterapeut och sjukgymnast 5 Områdeschef 5 Kostchef 6 Kock 6 Verksamhetschef för hälso- och sjukvård 6 Socialnämnden 6 Samverkan 6 Kosterna 7 Svenska Närings Rekommendationer (SNR-kost) 7 Allmän kost för sjuka (A-kost) 7 Energi- och proteinrik kost (E-kost) 7 Konsistenser. 7 Konsistensguide 7 Specialkoster 7 Måltidsordning 8 Måltidernas tidpunkt och inbördes energifördelning 8 Förslag på åtgärder vid risk för undernäring eller undernäring 9 Övervakning av näringsintag 9 Nutritionsbehandling 9 Underlättande av ätande och sväljning 9 Omgivningsanpassning 9 Måltidsmiljön 9 sida 2

3 Till grund för riktlinjerna ligger: Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Livsmedelslagen Näring och ätande -NÄVER:s handbok Mätt Rätt och Slätt, Findus special foods Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, livsmedelsverket. Bakgrund Det normala åldrandet Tillsammans med åldrandet följer förändringar i kroppssammansättningen och i näringsbehovet. Energibehovet minskar medan behovet av protein och andra näringsämnen ökar. Till följd av ett minskat energiintag uppstår svårigheter för äldre att naturligt få i sig de näringsämnen som de behöver. Hos äldre minskar förmågan att känna törst och smak. Ätproblem är vanligt förekommande och kan delas upp i tre komponenter: matintag, sväljning och ork. Åldrandet åtföljs av fysiologiska, psykologiska, sociala och ekonomiska förändringar som kan göra ätandet svårt och leda till felnäring. Det är viktigt att sätta in individuellt anpassade åtgärder för att underlätta ätandet. Nutrition Med undernäring menas att näringsintaget är mindre än behovet av näring. Förekomsten av undernäring ökar med stigande ålder. Konsekvenser av undernäring är nedsatt immunförsvar, ökad fallrisk, trycksår, ökat lidande, längre sjukhusvistelser. Genom god vård och behandling finns dock möjlighet att begränsa omfattningen av näringsproblem och dess konsekvenser. Nutritionen utgör således både en viktig del av den medicinska behandlingen och omvårdnaden. Syfte och Mål Skapa enhetliga riktlinjer för kost- och nutritionsbehandlingen för de personer som bor på särskilt boende i Perstorps kommun. Att tydliggöra för alla som medverkar i någon del av matkjedjan vad som krävs för att åstadkomma en god måltidsservice och rätt näringsintag till våra vårdtagare. All personal ska arbeta för att identifiera undernäring. All personal ska arbeta förebyggande och behandlande Maten ska vara god och näringsrik utifrån den enskildes behov och önskemål. All personal ska ha goda kunskaper om kost för äldre 3

4 Ansvar Vårdtagaren I första hand har den enskilde vårdtagaren ansvar för sin näringstillförsel. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har verksamheten ett ansvar för att behovet tillgodoses. Närstående Det är viktigt att närstående, om möjligt, är delaktiga i den enskildes näringssituation. Kontaktperson Är ansvarig för att få och ge information, om den enskildes behov och av kost, näringsinnehåll, måltidsordning och vanor. Ansvarar för att information angående kost och nutrition dokumenteras i vårdtagarens genomförandeplan. Finns individuella önskemål ska dessa tillgodoses så långt som möjligt. Det är viktigt att den enskildes funktioner bibehålls bl.a. för att stärka självkänslan Ansvarar för att Mini Nurtitional Assessment short form (MNA-sf) görs utifrån riktlinjer för riskbedömning i Senior alert. Avvikelser i vätske- och näringsintag ska meddelas omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Vårdtagaren vägs och mäts vid ankomst och därefter minst var 3:e månad eller när förändring observeras. Vid viktminskning ska uppföljning ske minst en gång per månad. Avvikelse meddelas OAS. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Ansvarig för uppföljning och dokumentation inom området. Ansvarig för att ta de kontakter som kan behövas t.ex. med läkare och/eller dietist i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Ansvara för att få information angående kost och nutrition av vårdtagaren vid inflyttning i särskilt boende. Slutföra MNA-sf utifrån riktlinje för riskbedömning i Senior alert Ansvara för en uppföljning med kontroll av vikt och Body mass index (BMI) var 3:e månad om nutritionsstatus är normalt. Vid viktminskning ska viktkontroll och BMI följas upp efter högst en månad. Ansvarar för att åtgärdsprogram utifrån Senior alert genomförs Ansvarar för utredning av orsak för viktminskning samt ordinerar nutritionsbehandling. Ansvarar för bedömning och behandlig även vid andra nutritions- och ätproblem. Informera och undervisa vårdtagare, personal och närstående om nutritions- och ätstödjande åtgärder. Rapportera till nästa vårdgivare. 4

5 Omvårdnadspersonal Är ansvariga för att följa de framtagna rutiner och riktlinjer avseende olika koster. Personalen måste därför ha goda kunskaper om mat och måltidens betydelse. Ansvara för att vårdtagaren får tillräckligt med mat och dryck utifrån de behov som beskrivs i genomförandeplan och utifrån givna ordinationer. Ansvarar för rapport till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Ansvarig för att dokumentera vid nutritions- och ätproblem. Är ansvariga tillsammans med kostombud för måltidsmiljön. Kostombud Ansvarar för att information i kost- och nutritionsfrågor vidarebefordras till övrig personal Ansvarar för att ny personal får information angående nutrition. Kostombuden skall ha avsatt tid för utbildning och information till verksamheten.. Tillsammans med omvårdnadspersonalen har kostombud ansvar för måltidsmiljön. Ansvarar för att egenkontroll utförs. Det skall finnas ett kostombud per enhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att vårdtagare får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Arbetsterapeut och sjukgymnast Ansvarar för att vårdtagarnas sittställning är optimalt vid måltider Att hjälpmedel i samband med måltider är utprovade Områdeschef Är ansvarig för att kompetensen finns för att följa Lagar och uppsatta mål och riktlinjer vad gäller nutrition och kosthantering. Är ansvarig för att det finns de resurser som krävs för att kunna följa lagar och uppsatta mål och riktlinjer vad gäller nutrition och kosthantering. Utser kostombud samt möjliggör att de har kunskap och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Att lokala riktlinjer för nutrition är känd hos all personal. Är ansvarig för att resurser finns för en god måltidsmiljö. Ansvarig för att det finns ett forum där kostombuden regelbundet träffas och att övrig berörd personal ges möjlighet för att delta 5

6 Kostchef Ansvarar för att utveckla matsedel och matproduktion, Ansvaras för att kosten uppfyller fastställda kvalitetskrav. Arbetar tillsammans med berörd personal fram rutiner för kost och nutritionsfrågor Har ansvaret för att kökspersonalen har den kompetens som krävs Har det övergripande ansvaret för kosthanteringen vilket bl.a. innebär att den enskilde vårdtagaren får den kost han har rätt till. Kock Ansvarar för att matproduktion, näringsinnehåll och egenkontroll följer gällande riktlinjer, lagar och förordningar samt att följa lokala föreskrifter. Ansvarar för att tillhandahålla olika koster och kostkonsistenser som ordineras av sjuksköterska. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Har det övergripande ansvaret för alla enheter inom förvaltningen. Socialnämnden Socialnämnden är vårdgivaren och har härmed det yttersta ansvaret för nutritionen. Nämnden ansvara för att det bedrivs ett systematiskt arbete med att kvalitetssäkra nutrition för äldre samt för att uppföljning görs för att säkra att målen. Nämnden ansvarar också för att det finns en tydligt genomarbetad riktlinje för nutrition, med ansvarsfördelning. Nämnden fördelar medlen/resurserna och anger mål för verksamheten. Samverkan Matråd, i matrådet ingår vårdtagare, kökspersonal, vårdpersonal. Syftet med rådet är att diskutera kosten samt vilka maträtter som ska ingå i matsedeln. Dessa träffar bör vara minst en gång per termin. Kostchefen är sammankallande. Kök/husmöte, i dessa möten ingår kökspersonal, områdeschef/enhetschef, kostombud ev. sjuksköterska. Här diskuteras kostens sammansättning måltidsfördelningen över dygnet samt vad de olika måltiderna ska innehålla. Vid dessa träffar kan man också diskutera matsalsmiljön, planera kommande fester m.m. Dessa möten bör vara minst två gånger per termin, områdeschefen är sammankallande. Arbetsplatsträffar, informationsspridning och rapportering angående kost och nutrition ska vara ett naturligt inslag. 6

7 Kosterna Vårdtagarnas behov av energi och näring varierar. Många av vårdtagarna kan ha svårt att äta stora mängder mat men har samtidigt stort behov av energi och näring. Andra vårdtagare kan äta större portioner, deras kost kan ha lägre energitäthet. Därför behövs olika grundkoster. Svenska Närings Rekommendationer (SNR-kost) Är kost för friska samt i vissa fall för personer med diabetes, högt blodtryck, fettrubbningar och för personer med övervikt och/eller bukfetma. Allmän kost för sjuka (A-kost) Grundkosten för de flesta sjuka sköra äldre. Kosten används till personer med måttlig eller ringa fysisk aktivitet och/eller ökat näringsbehov. Kosten utformas så att de näringsämnen som behöva ryms i en mindre mängd mat. Energi- och proteinrik kost (E-kost) Är lämplig till vårdtagare som är undernärda eller i riskzonen för att bli undernärda. Den är lämplig vid nedsatt aptit och/ eller ork som kan leda till undernäring. Denna kost innebär att mer energi ges per volym mat genom berikning. Konsistenser. Syftet med olika konsistenser på mat och dryck är att de ska vara anpassade efter personens tugg- och sväljsvårigheter (dysfagi) samt tillgodose behovet av vätska och näringsämnen Konsistensguide Hel och delad, normal konsistens eventuellt delad i mindre bitar Grov pate, luftig, mjuk och grovkornig konsistens. Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet Timbal, mjuk, slät kort och sammanhållande konsistens. Vid tugg och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Passande för dem som hamstrar mat i kinderna eller där måltiden tar lång tid Gelé eller flytandekost ordineras vid vissa sväljsvårigheter. Specialkoster När kosten ingår som behandlingsform vid sjukdom. Der är viktigt att beställningen utgår från dokumenterad diagnos och ordination från läkare. Exempel på specialkost är glutenfri kost, lactosreducerad kost, kost vid födoämnesallergi. Alla former av avvikande kost skall ordineras av sjuksköterska, läkare eller dietist och meddelas till kökspersonalen av sjuksköterska via speciell blankett. 7

8 Naturliga berikningsprodukter, dvs. vanliga livsmedel som kan användas för att öka energi- och näringsvärdet i maten. Exempelvis: grädde, fet yoghurt, gräddfil, crème fraiche, majonnäs, ost, keso, kesella, smältost, glass med hög fetthalt, matolja. Lättprodukter är inte lämpligt. Det finns även industritillverkade berikningspulver. Kosttillägg är ett komplement när den vanliga maten inte räcker till för att tillgodose vårdtagarens behov av energi och näring. Det finns olika kategorier Kompletta (mjölkiga drycker) kosttillägg kan andvändas som enda energikälla Icke-kompletta (klara drycker) kosttillägg kan stötta energiintaget. Det finns även speciella kosttillägg för specifika sjukdomar ex. diabetes. Kosttillägg ordineras av sjuksköterska, läkare eller dietist. Dessa distribueras via E:2 på Österbo och Ybbes krog på Ybbåsen Måltidsordning För att vårdtagare skall tillgodogöra sig sitt energi- och näringsbehov är det viktigt med en fördelning av måltiderna. Antalet mattillfällen per dag bör vara 6 stycken. Vid behov bör också nattmål eller tidigt morgonmål serveras. Cirka 30 % av dagens totala energiintag skall komma från mellanmålen och de bör ses som en viktig energiskälla. Tabellen nedan som beskriver måltidsordningen och tider för måltiderna är hämtad från livsmedelsverkets Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, vilka även socialstyrelsen använder i sina riktlinjer. Måltidernas tidpunkt och inbördes energifördelning Måltidsordning Tider Morgonmål Vid önskemål/ behov Rek. energifördelning(%) SNR A-kost E-kost Frukost 07:00-09: % 20 % 20 % 15 % Mellanmål 10:00-11: % 10 % 10 % 15 % Middag 12:00-13: % 25 % 25 % 20 % Mellanmål 14:30-15: % 10 % 15 % 15 % Kvällsmål 17:00-18: % 25 % 20 % 20 % Mellanmål 20:00-21: % 10 % 10 % 15 % Nattmål Vid önskemål/ behov Nattfasta dvs. tiden mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet bör inte överstiga 11 timmar. Om nattfastan blir för lång börjar kroppen bryta ner muskler som leder till viktnedgång, muskelförsvagning och orkeslöshet. 8

9 Förslag på åtgärder vid risk för undernäring eller undernäring Övervakning av näringsintag Registrera mat och vätskeintag under 3 dygn. Måltidsobservationer i syfte att hitta orsaker till problem eller åtgärder som underlättar. Nutritionsbehandling Naturlig berikning i maten. Protein och energirik kost (E-kost). Tänk även på att dryck kan ge energi. Minska nattfastan om den överstiger 11 timmar Servera minst 3 näringsrika mellanmål Underlättande av ätande och sväljning Kontrollera att sittställningen är optimal. Kontrollera att måltidshjälpmedel är korrekta Om behov finns ändra kostkonsistens Kontrollera mun och tandstatus samt vidta eventuella åtgärder. Eventuellt behövs hjälpmedel för att minska muntorrhet Servera en aptitretare före måltiderna Läkemedelsgenomgång Omgivningsanpassning Undersök om hjälp med handräckning eller matning behövs vid måltiderna. Se över måltidsmiljön. Måltidsmiljön En måltid är inte bara ett intag av näringsämnen, utan maten och ätandet är också en viktig del av det sociala livet. Måltidsmiljön ska präglas av lugn och ro. Tv radio och diskmaskiner bör inte vara på under måltiden. Det är viktigt att bordet är trevligt dukat och att maten och serveringen av maten väcker aptit. Vid veckoslut/helg ska dukningen avvika och vara festligare. Vid behov av stöd eller matning ska en personal hjälpa vårdtagaren och inte bli störd eller avbytt. Vissa vårdtagare önskar eller behöver äta i enskildhet detta ska respekteras. Vi ska tänka på att matsalen är främst är den plats där vårdtagarna skall äta en god måltid i trivsam miljö, inte vår arbetsplats. 9