Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation Anpassa stol/bord, säng/sängbord, ljus och ljud Sitt på en stol (gärna karmstol) vid matbordet med fötterna i golvet, rak i ryggen, använd sittdyna, benen bör vara så nära 90 graders vinkel som möjligt, låt kund som sitter i rullstol ha fötterna på golvet, en bra belysning är en god allmänbelysning och punktbelysning, som inte bländar, ovanför borden. Lamporna bör sitta ca cm över borden och ljusstyrkan bör vara minst 60 watt. Se till att kunden inte är placerad så att ljuset från ett fönster bländar och irriterar. Det är bra att sitta så att ljuset från fönster kommer från sidan eller bakifrån, minska störande ljud under måltiden ex matvagn som skramlar, telefoner som ringer. Anpassa bostad/vårdrum Det finns en rad olika hjälpmedel så att bostaden blir mer anpassad efter individens behov. Kontakta rehab/sjukgymnast/arbetsterapeut för vidare information. Skapa en trevlig måltidsmiljö Det finns symboler som får oss att tänka på hemmet som gör att man känner igen sig. Det kan vara blommor, tavlor, möbler, färgglada servetter och kära föremål. Ett dukat bord signalerar att det är dags att äta. Skapa gemenskap Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm Skapa avskildhet Kunden kan bli störd och glömma bort sin mat om det är för mycket runt om som stör. Avskildhet kan skapas genom att kunden sitter mot ett fönster, använd blommor, draperier, dra isär bord osv. Genom att anpassa omgivningen så optimeras kundernas förutsättningar till ett öka näringsintag. Skapa en bra sittställning Den bästa sittställningen får personer på en stol vid matbordet med fötterna i golvet, då den fasta sitsen rätar upp överkroppen. Personer som har svårt att sitta på en vanlig stol vid matbordet p.g.a. fallrisk i sidled eller otrygghetskänsla, kan sitta i en karmstol, där armstöden användas för att stabilisera kroppen, benen bör vara så nära 90 graders vinkel som möjligt, rak i ryggen och helst fötterna på golvet. Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 16 Tel: E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (5) Personer som under måltiden sitter i bakåtlutad sittställning, pressar ofta huvudet bakåt mot nackstödet. När huvudet är bakåtböjt står luftvägarna öppna, vilket avsevärt ökar risken att få ned mat och dryck i luftvägarna, med lunginflammation som följd. Ge aptitretare Exempel på detta är bland annat en sillbit, ½ glas citrondricka, en ostbit med vindruva, kex, en kopp varm buljong eller en förrättssoppa. Uppmuntran och påstötning Det är viktigt att uppmuntra kunden till att vara så delaktig som möjligt vid måltiden. Man ska arbeta funktionsbevarande och då ska kunden vara så delaktig den kan. Se till att skapa en lugn miljö vid matning, vilket görs bland annat genom att....personalen sitter ner och har ögonkontakt med kunden..kunden ser maten och förstår vad som händer..den som matas bör bli matad av samma personal hela måltiden..rikta fokus mot kunden och prata inte över huvudet..ge ett lugnt intryck på kunden Se även ätstödjande åtgärder Anpassad matningsteknik Kontakta sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped för mer ingående information. Hjälpmedelsförskrivningar Äthjälpmedel kan användas då kunden har problem med motorik. Det finns en rad olika hjälpmedel på marknaden så som bestick, tallrikar, pet-emot-kant, antiglidmatta och glas. Kontakta sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped för mer ingående information. Träning i att äta och dricka Kontakta sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped Läkemedelsgenomgång Översyn av läkemedelslista Borttagande av läkemedel som nedsätter aptit, ger muntorrhet, illamående eller förstoppning. En rad olika läkemedel kan ge ovanstående problematik, vilket i sin tur kan påverka kostintaget. För att öka aptiten kan man tänka på att servera/ät små portioner, lägga upp och dekorera maten vackert, duka vackert, kunden ska vara utvilad vid måltiderna, sitta bekvämt, ha en lugn och trevlig måltidsmiljö. Känner kunden sig muntorr kan det vara svårt att svälja och ger en obehaglig känsla vid måltid.

3 sid 3 (5) Illamående kan minskas av att: Äta ofta och inte så mycket åt gången, drick mer mellan måltiderna och lite mindre till maten, välj klara drycker som juice, måltidsdryck, läsk och citronvatten, kall mat är oftast lättare att äta än varm mat, kokt mat tolereras ofta bättre än stekt/grillad, salta livsmedel fungerar ofta bra, prova mat med torr och knaprig konsistens, undvik röror och såser som känns kletiga i munnen, flytande föda lämnar magsäcken snabbt och tolereras ibland bättre än fast föda, Om kund mår illa på morgonen kan man prova att äta hårt bröd eller kex innan man stiger upp, Att lukta på en uppskuren citron eller dricka citronvatten kan minska illamåendet, undvik matos, använd köksfläkten och vädra om möjligt innan måltid, skölj händerna/ansiktet i kallt vatten innan måltid Förstoppning kan orsakas av bland annat morfinprepparat. Vid förstoppning är katrinplommon, vatten, fett, grönsaker, bröd, frön och korn bra livsmedel som har en lösande effekt. Kontakta läkare för genomgång av läkemedel Nutritionsbehandling Mellanmål Se till att kunden få i sig energirika mellanmål så som smörgås med extra fett och extra pålägg, fullfet yoghurt, delikatess yoghurt, egna energihuttar, digestive kex, banan, glass, saft-och nypon eller fruktsoppa med extra grädde. Berikning av maten med hjälp av: Crème fraiche, grädde, gräddfil, majonnäs, ost, smör, olja, socker, ägg, äggula. Protein och energirik kost: Beställ E-kost från köket eller beställ berikningspulver som kunden eller personalen kan blanda i maten. Glöm inte att E-kosten innehåller lika mycket energi som en A-kost men är hälften så stor och är till för kunder som inte orkar äta en hel portion. Tanken är också att om kunden äter en mindre portion så orkar kunden att äta mer mellanmål. Konsistensanpassning Om kunden har dysfagi/tugg och svälj problematik kan konsistensen på kosten förändras för att underlätta. Förutom att välja livsmedel med rätt konsistens för att underlätta denna problematik kan man som personal förändra strukturen genom att mosa/mixa kosten. Det går även att beställa maten från köket i olika konsistenser. Det finns fem olika konsistenser grov paté, timbal, gelé, tjockflytande och tunnflytande. Förtjockningsmedel för självblandning går att köpa och beställs av sjuksköterskan. Symptom på fel konsistens är Kunden äter under längre tid än normalt, mat och dryck rinner ur munnen, motoriska problem, klumpkänsla i halsen, rosslig eller gurglig röst, hosta eller harklingar, viss mat kan ej tuggas, maten hålls länge innan den sväljs, bitar av mat plockas eller spottas ur munnen, mat samlas i kinderna och ätandet tröttar För vidare information kontakta sjuksköterska, logoped eller läkare.

4 sid 4 (5) Näringsdryck/Kosttillägg/Specialprodukter: Det viktiga är att kunden tycker om sitt kosttillägg så att det dricks upp. Sjuksköterskan kan göra beställning på en bland beställning av olika smaker. Det ska också göras uppföljning på hur kosttilläggen fungerar och ifall kunden vill byta smak. Många kunder kan tycka en smak är god i början men sen tröttnar på den. Kosttillägg ska serveras kylda och i glas. Om man portionerar upp kosttillägget över dygnet kan det vara lättare för kunden att få i sig den. Det finns en rad olika koststillägg med olika smaker som är anpassade till olika kliniska tillstånd. (Se rutiner för beställning av kosttillägg) Det kan också vara fördelaktigt att bland egna energihuttar som kan anpassas efter smak och konsistens.(recept finns på hemsidan och i kostombudspärmen) Anpassa födan efter kulturella och religiösa behöv Vad har kunden för önskemål? Finns det några speciella kryddor som speglar kundens kultur. Om kunden är speciell i sina matvanor kan avdelningen själva laga mat som passar just denna kund. Minska nattfastan Se till att kunden får ett extra mål sent på kvällen och/eller en förfrukost. Här kan bland annat egna energihuttar vara till hjälp. Enteral nutition/ Matning via sond som ordineras av läkare eller dietist Detta ska ges om kosttillägg överstiger 600 kcal/dag. Det viktigaste när det kommer till sondmatning är att det inte ska kännas obehagligt för kunden. Prata med kunden för att se hur personen upplever det. Sondmat ska serveras i rumstemperatur eftersom det annars kan kännas obehagligt för kunden. Om kunden får diarre, förstoppning, illamående och kräkningar, uppkördhet eller buksmärta av sondmaten är det viktigt att man ser över hastighet på tillförseln, typ av sondmat, sittställning och andra faktorer av betydelse. Parenteral näringstillförsel/mat via blodbanan som ordineras av läkare Komplikationer som kan bli av parenteral näringstillförsel relaterat till tillförselvägen i blodbanan och komplikationer som kan hänföras till att näringen tillförs direkt i blodbanan, metabola komplikationer. Var extra uppmärksam ifall kunden snabbt ökar i vikt, stigande kroppstemperatur och cirkulatoriska symtom (bröstsmärta, lungödem, takykardi och arytmier). Övervakning av näringsintag- och vätskeintag Registrering av energi- och vätskeintag under 3 dygn. Registrering av energi- och vätskeintag under >3 dygn. Registreringar används för att undersöka kundens näring-, energi- och vätskestatus. Behovet av energigivande -och näringsämnen kan variera beroende på hälsotillstånd. Det finns olika typer av registreringar, för energiintag, proteinintag, vätskeintag, måltidsfrekvens osv. Dessa används vid utredning gällande underliggande problem och hur uppföljningen ska ske.

5 sid 5 (5) Övervakning av närings- och vätskeintag Måltidsobservationer är bra för att hitta specifika områden i kundens liv som påverkar matintaget. Måltidsobservationer görs bäst tillsammans med logoped/sjukgymnast/arbetsterapeut. Viktkontroll Vägning en gång per vecka Vägning minst en gång var tredje månad Det finns en rad olika faktorer som spelar in när det kommer till vikten. Man ska alltid använda samma våg och vägas vid samma tidpunkt. Man bör också vara uppmärksam på andra indikatorer som kan ge en missvisande vikt så som avföring och vätskeansamlingar. Munvård Ha kontinuerlig kontakt med tandhygienisten, borsta tänderna minst två gånger/dag eller efter varje måltid, ät inte efter efter tänderna har borstats, skölj munnen med flour, använd salva som stimulerar salivutsödringen, använd tandtråd och ät gärna en kost som är rik på protein och kalcium. Ost är en väldigt bra källa till dem båda. Information/undervisning om kostfrågor Information, till rådgivning eller handledning till vårdtagare och/eller anhöriga kan öka förståelsen gällande undernäring. Många personer har en uppfattning om att det är bra att vara smal och förstår inte konsekvenserna av undernäring. Genom att informera vårdtagare och/eller anhörig kan det ge en större förståelse och motivation till en viktökning. Detta är bra ifall kunden och/eller anhörig har ett stort inflytande i nutritionen. Mycket information om detta finns i kostombudspärmen samt häftet/böckerna Bra mat för äldreomsorgen och Näring för god vård och omsorg. Dietist kan kontaktas för konsultation och/eller föreläsningar. Vård i livets slutskede - Undernäring Nutrition vid livets slutskede kan köket tillhandahålla önskekost.